En scenresa mot tillit och kärlek

Inledningsscenen i The Erased utspelas runt ett matbord. Här finns en mamma, en pappa och en liten flicka och här finns våld mellan pappan och mamman. Allt gestaltas utan ord med noggrant koreograferade rörelser och med specialskriven musik (av Jan-Erik Sääf) som följer handlingen likt filmmusik.

– Vi har valt att berätta med en distansering, det är inte så mycket att man som skådespelare ska känna utan det handlar mer om bilder och rörelser, förklarar Pelle Öhlund.

– Man kan nog säga att det här går mer åt det moderna dansrörelsehållet än åt naturalistiskt drama, instämmer Nina Jemth, och betonar samtidigt att The Erased trots sitt mörka innehåll också är en komedi.

– Den har mörka stråk men om man använder den gamla definitionen av komedi, att det slutar lyckligt, så är det också en komedi, säger hon. Det finns mycket humor och en balans. Det är svart och har ändå en lätthet.

Idén till The Erased fick Pelle Öhlund när han hörde Sommar med utrikeskorrespondenten Carina Bergfeldt där hon berättade om sin tuffa uppväxt.

– Det är inte exakt den problematiken som vi ser på scen i The Erased men vi ville visa den här resan från att känna sig mentalt misshandlad som liten, att känna att man inte är värd att älskas och att så småningom ändå våga hitta fram till tillit, att våga lita på sig själv, på kärleken och på en en annan människa. Hur hoppfull den resan är, säger Pelle Öhlund.

Redan från början var det klart att föreställningen skulle visas på en teaterfestival på Irland och att den därför inte skulle vara textbaserad.

– Det var kanske därför Nina och jag fick frågan, eftersom vi ofta jobbar med andra uttryck, menar Pelle Öhlund. Och det känns som vårt sätt att arbeta fungerar bra ihop med Moomsteaterns. Det är väldigt givande och fruktbart att hitta olika fysiska uttryck.

– I The Erased har vi inte mer text än lite oj, oj, oj och så vetenskapliga texter som vi läser direkt från lappar, berättar Nina Jemth. Det är texter om kärlek, vad kärlek är, om panikångest och om tillit. Och när vi ska spela den på Irland byter vi bara till lappar med engelsk text.

Första gången Nina Jemth och Pelle Öhlund gemensamt skapade en pjäs för Moomsteatern var Featuring Pierre Björkman – solo on stage 2008. Sedan dess har de tillsammans hållit i trådarna för Moomsteaterns Compagni of Strangers (2010), Mannen utan riktning (2013) och Ett drömspel (2016). De har också medverkat enbart som skådespelare i flera föreställningar. Vad gäller The Erased står de för manus, regi, scenbild och koreografi.

– Här på Moomsteatern finns en sådan tillit gentemot oss som scenkonstnärer att skapa berättelser som vi vill. Det är väldigt roligt, säger Pelle Öhlund om varför de så gärna återvänder.

– Och så är det en sådan underbara ensemble, lägger Nina Jemth till.

Från ensemblens sida tycks uppskattningen vara lika stor. Therese Kvist och Dennis Nilsson från Moomsteaterns fasta ensemble spelar flickan respektive pappan i The Erased och de lyfter fram känslan av trygghet som det ger att än en gång arbeta med Pelle Öhlund och Nina Jemth.

– De vet vad man har gjort innan och hur man har utvecklats och det känns underbart att de kommer tillbaka, säger Dennis Nilsson.

– De vet vad man går för, instämmer Therese Kvist. I början tyckte jag att det var svårt att man inte kan hitta en karaktär på samma sätt här som i en talad föreställning. Men det är också en lättnad att inte känna pressen att lära sig sin text utan att kunna fokusera på det man gör på scen, på rörelserna. Och att göra saker som man inte gjort innan är utvecklande. Kanske kan man få in det i en annan föreställning längre fram.

– Det där att man ska vara neutral i ansiktet och göra rörelser i stället har varit den största utmaningen för mig, fortsätter Dennis Nilsson. Jag har ett väldigt starkt uttryck. Men det är också så roligt både med koreografin och att det är nytt för Mooms. Jag gillar det starkt och jag gillar historien, att varje människa känner eller har känt det här med kärlek, panik, ångest och tillitsproblem.

Hur tror ni att publiken kommer att uppleva The Erased?

– Det ska bli väldigt intressant att se hur den kommunicerar, säger Nina Jemth.

– Jag tror att det kommer att vara lika många upplevelser som människor i publiken, säger Pelle Öhlund. Var och en får upptäcka sin egen historia här.

– Det är en föreställning där man får tänka själv, den säger inte bara att så här är det, slår Therese Kvist fast.