Annons

Expert: Spännande se om danska regeringen håller

Överenskommelsen kan ge den blocköverskridande danska regeringen arbetsro ett tag. Frågan är hur samarbetet mellan Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterne ser ut om ett par år?
Danmark • Publicerad 15 december 2022
Partiledarna Jakob Ellemann-Jensen (Venstre), Mette Frederiksen (Socialdemokratiet) och Lars Løkke Rasmussen (Moderaterne) har bildat en blocköverskridande dansk regering.
Partiledarna Jakob Ellemann-Jensen (Venstre), Mette Frederiksen (Socialdemokratiet) och Lars Løkke Rasmussen (Moderaterne) har bildat en blocköverskridande dansk regering.Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau Scanpix/TT

Den blocköverskridande regeringen med Socialdemokratiet (S), Venstre (V) och Moderaterne (M) presenterade på onsdagen sin politik. Överenskommelsen har fått namnet "Ansvar för Danmark".

– De sparade inte på de stora orden, säger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet.

Annons

– Det var förväntat att det skulle vara så omfattande och att många saker skulle beskrivas relativt detaljerat. För det är tre rätt olika partier och därför finns det ett behov att binda ihop sig med det här underlaget. Det är huvudorsaken till att det är så omfattande, fortsätter han.

Framtida regeringsalternativ?

Under årtionden har Socialdemokratiet och Venstre varit de två stora antagonisterna i dansk politik och det är från dessa två partier som statsministrarna har hämtats. Enda gången de suttit i regering tillsammans var 1978–1979 – nu är det dags igen. Nu ingår även ett tredje parti i form av Moderaterne i den nya SVM-regeringen.

– De ska bli spännande att se om de kan hålla samman och få det att fungera, framför allt efter ett par år. Nu finns det ett program och det är mycket partierna vill göra. Det kommer att hålla regeringen sysselsatt i ett par år, men vad händer därefter? säger Rune Stubager.

Redan på onsdagens presskonferens fick de tre partiledarna – Mette Frederiksen (S), Jakob Ellemann-Jensen (V) och Lars Løkke Rasmussen (M) – frågan om de kommer att gå fram som ett regeringsalternativ vid ett framtida folketingsval.

– Men det ville de inte svara på. Det var för tidigt, ansåg partiledarna, säger Rune Stubager.

"Massiv kritik"

Det är de två maktpartierna Socialdemokratiet och Venstre som riskerar mest genom att bilda regering tillsammans, säger statsvetarprofessorn.

– Venstre har redan fått massiv kritik från de andra blåa partierna och även internt för att man över huvud taget går in i en regering med socialdemokraterna. Vänsterpartier har kritiserat Socialdemokratiet, men det ska bli intressant att se hur mycket kritik det kommer internt kring den politiska linjen som nu blivit lagd, speciellt den ekonomiska delen och om klimatpolitiken, säger Rune Stubager.

Den tidigare Venstreledaren Lars Løkke Rasmussen bildade Moderaterne så sent som 2021. Han har varit statsminister i två omgångar och redan inför valet 2019 lanserade han tanken om en blocköverskridande regering. Nu är den ett faktum.

– Den stora succén för Moderaterne och Løkke personligen är ju att man lyckades bilda den här regeringen. När han föreslog det redan 2019 var det ju ingen – knappt ens i hans egna parti Venstre – som var intresserad, säger Rune Stubager.

S kvar vid makten

Av det som framkommit i regeringsöverenskommelsen ser Venstre ut att vara den stora vinnaren med exempelvis en reform av skattesystemet och nedläggning av lokala arbetsförmedlingar.

Annons

Men Mette Frederiksen får fortsatt förtroende som statsminister. För socialdemokraterna var den stora vinsten med den nya regeringen att partiet blir kvar vid makten, menar Rune Stubager.

– Nu får man möjlighet att gå in i majoritetsregering och därmed möjlighet att få igenom sin politik. Men det är svårare att se Socialdemokratiets stora politiska avtryck i det som har presenterats, säger professorn.

Fakta: De långa förhandlingarna

Regeringsförhandlingarna avslutades 42 dagar efter folketingsvalet. Det är nytt danskt rekord i långa förhandlingar. Det tidigare rekordet på 35 dagar var från 1975.

5 oktober: Statsminister Mette Frederiksen utlyser val, som ska hållas den 1 november.

1 november: Folketingsval. Det röda blocket når majoritet, men Frederiksen söker sig högerut för blocköverskridande förhandlingar. Venstre förhåller sig avvaktande till de första trevande kontakterna.

4 november: Regelrätta förhandlingar inleds. Danmarksdemokraterne deltar för första och sista gången.

23 november: Tre partier – Enhedslisten, Alternativet och Nye borgerlige – hoppar av förhandlingarna.

3 december: De Konservative drar sig ur samtalen.

7 december: Också Socialistisk folkeparti lämnar samtalen. Liberal alliance och Dansk folkeparti (DF) är officiellt kvar, men bjuds inte längre in till förhandlingsbordet. Därmed återstår bara S, V, M och Radikale venstre.

11 december: Lars Løkke Rasmussen (M) och Jakob Ellemann-Jensen (V) gör en u-sväng och vill inte längre se en juridisk utredning av Frederiksens roll i det lagvidriga beslutet att massavliva landets 15–17 miljoner minkar.

13 december: DF lämnar även officiellt samtalen, det gör sedan också Radikale venstre. Några timmar senare meddelar Mette Frederiksen att en överenskommelse om en SVM-regering är klar.

14 december: Den nya regeringen presenterar sin politik.

15 december: Vilka som blir ministrar i den nya regeringen presenteras.

Källa: Ritzau

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons