Hit kommer tio ton prylar om dagen
Lastbilarna kommer i en strid ström, fyllda med främst kläder men också med elektronik, möbler, böcker och andra prylar.
Anläggningen i Tagene, på Hisingen i Göteborg, är en av Myrornas tre sorteringscentraler. Hit kommer varje dag omkring tio ton prylar, som alla ska granskas noga och sorteras.
Längs två löpande band, lite upphöjda i den stora lagerlokalen, sorterar de anställda kläder. Vad går att sälja i Sverige? Vad kan säljas utomlands? Går något att återvinna? Vad måste slängas?
De anställda behöver hålla bra koll på både trender och på vad en vara kan vara värd.
För dem som vill skänka är det enligt Åsa Blomberg, marknads- och kommunikationschef på Myrorna, dock egentligen rätt enkelt:
– Man ska ge saker som man själv skulle kunna tänka sig att köpa. Det behöver inte vara dyra saker. Men helt, rent och i ett sådant skick att någon skulle kunna tänka sig att betala för det, säger hon.
Smutsigt och trasigt
Det är tyvärr inte helt ovanligt, konstaterar Åsa Blomberg, att det kommer både trasiga och smutsiga kläder. Inte minst från de obevakade klädboxarna som finns utplacerade på många håll.
Myrorna ser därför helst att man lämnar in sina saker direkt i företagets butiker, hos någon av klädkedjorna man samarbetar med eller på bemannade återvinningscentraler.
Butikskedjan, vars ekonomiska överskott går till Frälsningsarméns sociala arbete i Sverige, fick 2021 in cirka 6 000 ton textilier och 4 000 ton inredning.
Men långt ifrån allt hamnar i de svenska butikerna eller i webbshoppen på auktionssajten Tradera.
I stället går mycket på export till Pakistan och Irak, framför allt av kläderna.
– Av det som vi sorterar ut som är helt, rent och säljbart har vi avsättning för bara omkring 20 procent i Sverige, eftersom svenskar inte är så vana vid att handla second hand, säger Åsa Blomberg.
Ökad efterfrågan
Nu när Sverige bedöms vara på väg in i en lågkonjunktur kommer viljan och behovet av att handla andrahandskläder dock att öka, tror Myrorna.
– Vi har sett lite effekter redan nu, att efterfrågan på vårt utbud ökar. Vi har fler besökare och försäljningen har en tendens att gå upp under en lågkonjunktur, det vet vi sedan tidigare, säger Åsa Blomberg.
– Det är positivt att det kanske får folk att handla mer cirkulärt och få upp ögonen för second hand. Baksidan är att vi ser att inflödet av saker minskar.
Rättad: I en tidigare version av texten fanns en felaktig siffra om den mängd varor som Myrorna tog emot 2021. Ett årtal är också korrigerat.
Fakta: Vad kan du lämna in – och inte?
Exempel på saker som du kan skänka till Myrorna:
Hela och rena kläder, möbler, tavlor, leksaker, böcker, glas, porslin, husgeråd, elartiklar och sport- och fritidsartiklar.
Exempel på saker som Myrorna inte tar emot:
Uppslagsverk, vhs-filmer, tjock-tv, videoapparater, lysrör och glödlampor, pälsar från utrotningshotade djur, pianon, sänggavlar, vävstolar, farligt avfall, flytvästar, bilbarnstolar, plastleksaker som är äldre än tio år, vitvaror, byggmaterial, däck/fälgar och knivar/vapen.
Källa: Myrorna
Fakta: Vad kan du lämna in – och inte?
Myrornas överskott går till Frälsningsarméns sociala arbete, ungefär 30 miljoner kronor per år.
Myrorna fick förra året in cirka 10 000 ton skänkta saker, varav 6 000 ton textilier och 4 000 ton inredning.
Så här sorterades sakerna:
Kläder och andra textilier: 8,4 procent till egna butiker, 81,6 procent till export, 10 procent till energiåtervinning, 0 procent till deponi.
Inredning: 36,5 procent till egna butiker, 8,5 procent till export, 45 procent till material- och energiåtervinning, 10 procent till deponi.
Källa: Myrorna