Döms för mord och terrorplaner efter Visbydåd
Åklagare Henrik Olin hade åtalat 33-årige Engström för terroristbrott genom mord på SKR:s psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren, samt förberedelse till terroristbrott genom förberedelse till mord på Lööf.
Gotlands tingsrätt anser dock inte att mordet på Wieselgren är ett terrorbrott.
– Den mördade kvinnan hade en betydelsefull roll. Ett mord är alltid allvarligt och det har fått följder för både Almedalsveckan och samhället i stort, säger lagman Per Sundberg, tillika målets ordförande, vid en presskonferens.
Men terrorlagstiftningen ska tillämpas "restriktivt" – och mordet bedöms av rätten inte ha skadat eller kunnat skada Sverige så allvarligt som krävs för att det ska bedömas som terroristbrott.
Begränsad krets
Kretsen personer vars funktion i sig kan medföra att ett mord kan kvalificeras som ett terrorbrott är starkt begränsad, skriver rätten i sin dom. Dit räknas bara personer som ingår i den direkta statsledningen eller som har "en direkt och avgörande betydelse för en central myndighets ledning och funktion", enligt tingsrätten.
"Trots Ing-Marie Wieselgrens omvittnat stora kunskaper och starka ställning inom psykiatrin anser tingsrätten därför inte att hennes position som nationell samordnare inom SKR är sådan att den i sig medför att mordet på henne allvarligt har kunnat skada Sverige. Gärningen kan därmed inte klassificeras som terroristbrott endast på denna grund", står det i domen.
Åklagare Henrik Olin säger att det rör sig om svåra juridiska bedömningar:
– Men jag tycker att tingsrätten sätter ribban väldigt högt för att nå fram till ett fullbordat terroristbrott.
Inte långt bort
Engström fälls däremot för förberedelse till terroristbrott för mordplanerna på Centerledaren Annie Lööf.
– Tingsrätten har kommit fram till att konsekvenserna för samhället i stort hade blivit betydande på ett sådant sätt att man kan säga att landet Sverige hade kunnat skadas på ett allvarligt sätt om brottet hade genomförts, säger lagmannen Per Sundberg.
Åklagare Henrik Olin förstår resonemanget men delar inte domstolens uppfattning om skillnaden mellan Wieselgren och Lööf.
– De gör ju bedömningen att om man planerar att mörda en partiledare, då blir det en sådan allvarlig skada som krävs. Men inte om man mördar en högt uppsatt tjänsteman. Det är tydligt i domen, men jag har en annan uppfattning om vad man ska komma fram till för slutsats.
Straffvärdet livstid
Åklagaren och domstolen har även skilda uppfattningar om vilken påföljd som bör utdelas. Henrik Olin yrkade på livstids fängelse för Engström, trots att denne har en allvarlig psykisk störning. Om det finns synnerliga skäl kan man välja fängelse i stället för vård, men så är inte fallet här anser rätten.
– Här bedömer tingsrätten att straffvärdet visserligen är mycket högt – livstid, strängare straff kan man inte få – men att det inte kan sägas att 33-åringen saknar behov av vård, eller bara har ett begränsat behov av vård. Det framgår av undersökningen. Det finns inte synnerliga skäl att välja fängelse i stället för vård, säger Per Sundberg.
Henrik Olin tycker att domstolen ställer för höga krav på vad som ska anses vara synnerliga skäl. Men han kan inte redan nu svara på om han kommer att överklaga till hovrätten.
TT: Finns behov av en prejudicerande dom i Högsta domstolen?
– Det är en ytterst begränsad praxis som finns på det här området och det är en omständighet som jag naturligtvis kommer väga in, om jag kommer klaga eller inte.
Engströms försvarare Staffan Fredriksson säger till DN att de inte kommer att överklaga domen.
– Jag har pratat med Theodor och vi är naturligtvis lättade över att det blev rättspsykiatrisk vård, säger han.
Inte förvånad
Målsägarbiträde Kronje Samuelsson, som företräder Ing-Marie Wieselgrens anhöriga, ser det inte som oväntat att mordet inte rubriceras som terror:
– Jag är inte jätteförvånad att man har rubricerat det som mord. Men man ska komma ihåg att man anser att mordet skadade Sverige, men inte att det allvarligt skadade Sverige vilket ju krävs.
Rubriceringsfrågan har inte varit av någon större betydelse för Wieselgrens anhöriga, säger han vidare.
– Sedan har det haft betydelse för dem under processen så klart, att det har varit uppmärksammat på grund av att det rubricerats som terroristbrott.
Fakta: Dådet i Visby
Klockan 13.50 den 6 juli, då politikerveckan i Almedalen pågick, fick polisen larm om att en kvinna stuckits med kniv vid Donners plats i Visby.
Offret visade sig vara Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon var i Almedalen för att arbeta och var på väg för att moderera ett seminarium då hon attackerades.
Wieselgren fördes till sjukhus, men hennes liv gick inte att rädda.
Gärningsmannen, 33-årige Theodor Engström, kunde gripas snabbt efter dådet, bara en kort bit från brottsplatsen.
Inledningsvis var misstanken mord, men den 11 juli framkom att Säkerhetspolisen och Åklagarmyndighetens riksenhet för säkerhetsmål tagit över utredningen då dådet klassats som misstänkt terroristbrott.
Den 1 november väckte åklagaren åtal mot Theodor Engström, för terroristbrott genom mord och förberedelse till terroristbrott genom planer på att döda eller skada Centerledaren Annie Lööf.
Den 6 december meddelade Gotlands tingsrätt sin dom. Engström döms för mord på Ing-Marie Wieselgren samt förberedelse till terroristbrott genom förberedelse till mord på Annie Lööf. Engström döms även att betala skadestånd till Wieselgrens anhöriga om sammanlagt nära 700 000 kronor. Annie Lööfs krav på skadestånd för kränkning avslås däremot, då sådan ersättning inte kan dömas ut för förberedelsebrott enligt skadeståndslagen
En nämndeman är skiljaktig och vill att Theodor Engström ska dömas för terroristbrott även gällande attacken på Wieselgren samt att Lööf ska få det begärda skadeståndet.