Annons

KI: Ingen omotiverad prishöjning

Konsumentpriserna har rusat – dock inte omotiverat mycket. Det slår Konjunkturinstitutet (KI) fast i en studie av prissättningen hos svenska företag.
Ekonomi • Publicerad 6 december 2022
Konjunkturinstitutet (KI) har haft i uppdrag av förra regeringen att analysera hur priserna har i olika branscher har ökat i förhållande till kostnaderna under 2022. Arkivbild.
Konjunkturinstitutet (KI) har haft i uppdrag av förra regeringen att analysera hur priserna har i olika branscher har ökat i förhållande till kostnaderna under 2022. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg /TT

De allt högre priserna, bland annat på livsmedel, har skapat spekulationer om smyghöjningar bland företagen.

Den förra regeringen med dåvarande finansminister Mikael Damberg (S) gav därför KI i uppdrag att titta på hur priserna ökat i olika branscher i förhållande till de faktiska kostnaderna.

Annons

För den som stått och svurit över hur dyr matkassen faktiskt blivit så finns det dock lite fog för teorin om giriga företag som pressar priserna mer än motiverat.

– Alla är ovana att i synnerhet matpriserna ökar så här pass fort och man tänker "så här fort kan de inte öka bara på grund av att kostnaderna ökat". Samtidigt tror jag folk underskattar effekten av att den svenska kronan försvagats och att importpriserna stiger väldigt kraftigt, säger KI:s generaldirektör Albin Kainelainen till TT.

Lika illa runtom Europa

Det faktum att prishöjningar sett ungefär likadana ut runtom i EU är ännu ett tecken, påpekar Albin Kainelainen.

– Att alla företag skulle bete sig oschysst på samma gång – det är ganska osannolikt. Det utesluter dock inte att en enskild handlare eller en enskild producent har gjort detta men vi ser det inte på en aggregerad nivå.

Förklaringen hittas i stället i en extremt svag växelkurs. Den amerikanska dollarn har till exempel i år kostat mer än 11 kronor. Men också i allt högre världsmarknadspriser på många varor. Därmed har vinstandelen inom vissa sektorer – bland annat industrin – blivit väldigt hög. Albin Kainelainen och KI bifogar dock en egen brasklapp till undersökningen.

– Det här är bara en modell och ett sätt att göra beräkningen på. Sedan är tidshorisonten viktig. När vi fortfarande befinner oss i de här höga prisökningarna så kan det ta något kvartal innan företagen är klara med sitt nya pris i den nya normalvärlden.

– Man skulle behöva göra om det här om något år eller så.

En viss tröst

För de hushåll som nu brottas med kraftigt stigande priser finns dock viss tröst. Den 14 december redovisar SCB nästa inflationssiffra efter att inflationstakten låg på 9,3 procent i oktober jämfört med samma period 2021. Runtom i Europa har dock en viss inflationsavmattning nu börjat att märkas och KI gör bedömningen att den inte bör vara alltför långt borta ur ett svenskt perspektiv.

– Det är någon månad bort i Sverige men vi tror att inflationen kommer att börja gå ned under vintern. Energipriserna var ovanligt låga förra månaden, nu är de höga igen. Därför kan det dock bli så att vi får en väldigt hög inflation igen, säger Kainelainen om den kommande novembersiffran.

Fakta: Inga oskäliga prishöjningar

KI fick i uppdrag av den förra regeringen att analysera hur priserna har ökat i förhållande till de faktiska kostnaderna under 2022 då inflationen rusat i både Sverige och utomlands och för svensk del legat högt över Riksbankens inflationsmål på 2 procent. När samtidigt lönekostnaderna ökat måttligt har det väckt frågetecken kring omotiverade höjningar.

Slutsatsen är dock att det "inte finns några tydliga indikationer på på att konsumentpriserna (KPI) har stiget mer än vad som kan motiveras av ökade produktionskostnader", skriver man i studien.

Källa: Konjunkturinstitutet

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons