Kina svårnavigerat för svenska bolag
Det gick snabbt när Xi Jinpings Kina kring månadsskiftet november-december vände på klacken om covid-19-restriktioner efter nästan tre år präglade av nedstängningar och restriktioner. Det kom lite överraskande också – efter det att den strikta linjen för att stänga ute pandemin ur landet hyllats som framgångsrik på den stora partikongressen i Kina så sent som i mitten av oktober, enligt Joakim Abeleen, Business Swedens regionchef för Östasien och Oceanien.
– Nu kan man säga att det är lite smått kaos, givet att pandemin sprider sig fort och man fortfarande har en ekonomi som är lite skakig. Men samtidigt planerar man för att 2023 blir året då det vänder uppåt, säger han till TT i samband med en företagsträff i Stockholm arrangerad av Business Sweden.
Inhemsk konsumtion och utländskt kapital
Abeleen räknar med fortsatt osäkerhet på den kinesiska marknaden, bland leverantörer och konsumenter. Men budskapet från en viktig ekonomisk konferens i Kina i mitten av december – Central Economic Work Conference – var tydligt.
– Ekonomin ska nu stimuleras med mer utländskt kapital och utländska bolag, men också genom att stimulera den inhemska konsumtionen, säger han.
– Än så länge är det bara politiska rubriker som har presenterats. Men i mars – på den stora folkkongressen – kommer det bli tydligare vad det innebär. Då kommer mer konkreta svar, tillägger han.
Kinas ekonomi växte med 3 procent under fjolårets första tre kvartal. Och helårstillväxten väntas inte bli något vidare, om man utgår från indikatorer och inköpschefsindex.
– Fjärde kvartalet var inte så där jättevackert ekonomiskt sett, så det blir nog strax under tre procent, säger Abeleen när han gissar.
600 svenska dotterbolag
Runt 600 svenska koncerner har dotterbolag i Kina, enligt Business Sweden, som själv har ökat sin närvaro i landet under pandemiåren för att hjälpa svenska företag på plats.
– Man måste komma tillbaka till bättre tillväxt i ekonomin. Det är prioritet ett, två och tre nu, säger Abeleen.
De kinesiska ambitionerna öppnar upp affärsmöjligheter för en del svenska bolag, enligt Business Sweden. Men det gäller inte på alla fronter.
– Man får inte vara naiv, påpekar Abeleen.
– Kina har vissa områden där man vill vara mer självförsörjande inom en relativt nära framtid och man satsar mycket på forskning och utveckling och bygger upp stora inhemska bolag. Men på andra områden är man mer öppen för samarbeten utifrån och investeringar från utländska bolag.
Bland de mer stängda områdena för utländska intressen nämner han bland annat tekniksektorn generellt och artificiell intelligens.
Fortsatt spänning på teknologisidan
Kinas handelspolitiska konflikten med USA – som tog fart under Trumpregeringens framfart 2018 – lever kvar, men har ändrat karaktär. Nu handlar det mer om en teknologikonflikt med allt hårdare tag och en djup klyfta mellan Kina och väst när det gäller synen på Taiwan.
– USA har ju nyligen förbjudit försäljning av både teknologi och kunskap till kinesiska intressen inom halvledarsektorn. Jag tror vi kommer att få se fortsatt spänning på teknologisidan, säger Abeleen.
Fakta: Ukrainakriget påverkade Kina-bilden
Motvinden för Kina syns inte bara i BNP-siffrorna. Shanghaibörsen föll 15 procent i fjol – trots att november och december präglades av kurslyft sedan covid-reglerna mjukats upp. Den kinesiska yuanen var som lägst i fjol nere på den lägsta kursen på 14 år mot dollarn, medan den internationellt handlade varianten av yuanen låg på minus 8 procent vid årsskiftet.
Utländska investerare tog hem mer än 100 miljarder dollar från Kinas obligationsmarknad i fjol, rapporterar The Wall Street Journal. Utländska institutioners nettoköp av kinesiska aktier rasade samtidigt till 13 miljarder dollar, ned från 63 miljarder dollar 2021.
Förutom restriktioner och nedstängningar under nästan tre års kinesisk nolltolerans mot covid-19 påverkades många västerländska investerare syn på satsningar i landet av Kinas geopolitiska positionering efter det att ryska styrkor attackerade Ukraina i februari.