Konkurrensverkets knorrande
Flera svenska kommuner, bland annat Laholm och Mellerud, har infört en livsmedelspolicy som ställer höga kvalitetskrav på den mat som kommunerna upphandlar. Som ledarsidan tidigare skrivit om så har Göran Johansson och Mats Sturesson, båda (C), till Hässleholms kommunfullmäktige motionerat om att mat som serveras i kommunens skolor och äldreboenden ska vara producerad enligt svensk miljö-, livsmedels- och djurskyddslagstiftning. Vad gäller Johanssons och Sturessons motion så har inget nämnvärt hänt. Motionen har remitterats till kommunstyrelsen och där har den ännu inte behandlats. Däremot har den nationella debatten rörande kommuners möjlighet att överhuvudtaget ställa krav liknande de som motionärerna i Hässleholm föreslår fortgått. Att frågan aktualiserats nationellt har sin förklaring i att servicenämnden i Laholms kommun i augusti fattade ett beslut liknande intentionen i den motion som lämnats in i Hässleholm. Att dessutom lantbrukare i Laholmstrakten, innan servicenämnden fattade sitt beslut, hotade att börja föda upp grisar i enighet med dansk djurskyddslagstiftning ökade också uppmärksamheten. Stärkta av beslutet i Laholm dundrade det in motioner i landets kommuner rörande miljö-, livsmedels- och djurskyddslagstiftningskriterier för upphandling. Danska slakteriförbundet anmälde emellertid kraven om svensk djurskyddslagstiftning vid upphandling av livsmedel till Konkurrensverket. Det medförde att Konkurrensverket harklade upp sig och menade att liknande krav kan strida mot EU:s regler om likabehandling. Därefter har Konkurrensverket bland annat krävt att Laholms kommun ska förtydliga sig om hur de tänker ställa kraven och hur policyn ska genomföras. Egentligen är det märkligt att Konkurrensverket reagerar först nu. Melleruds kommun i Dalsland beslutade om liknande upphandlingregler redan för tre år sedan. Å andra sidan vore det inte helt fel med en rättslig prövning om vilka krav som får ställas. Får krav ställas så vore det inte mer än rätt att kommuner som så önskar upphandlar livsmedel som producerats i enighet med de lagar och regler som lagstiftarna bestämt ska gälla för svenska livsmedelsproducenter. Men strider kraven mot regelverket så finns bara en sak att göra: ändra miljö-, livsmedels- och djurskyddslagstiftningen. Då måste Sverige, om vi vill ha kvar livsmedelsproduktion i landet, sänka ambitionerna till europeisk nivå. På sikt är det nämligen ohållbart att svenska producenter belastas med tyngre och kostsammare krav och regler än sina konkurrenter. Konkurrensverkets knorrande borde dock inte hindra Hässleholmspolitikerna från att gå på Laholmslinjen.