Ljushare, fono och maskne – här är de nya orden

Precis som ett virus får också språket nya varianter som sprids och biter sig fast. Så 2021 byggdes vårt pandemirelaterade ordförråd ut ännu mer. I Språktidningens och Språkrådets nyordslista har nästan hälften av orden koppling till coronavirusets effekter.

Som anosmi – bortfall av luktsinne – som letade sig ut ur sjukvårdens fackspråk och blev ett vardagsord.

Eller maskne, av mask och akne, för att beskriva hudbesvären efter flitigt munskyddsanvändande.

Fler exempel är zoomtrötthet – känslan som kan infinna sig efter många (och sannolikt sega) videomöten. Vidare coronabubbla, postcovid och – givetvis – vaccinpass.

– Coronapandemin är ju exceptionell. Det är den enskilda händelse som givit upphov till flest nyord sedan andra världskriget. Det som gör den unik är att den är oerhört utdragen och genomsyrar vardagen och tillvaron på ett helt annat sätt än olyckor och katastrofer eller, för den delen, politiska val, säger Språktidningens nyordsredaktör Anders Svensson.

Det här året har han fått ovanligt många reaktioner av typen "vad deppigt" när han intervjuat personer om nyordslistan.

– Skälet till att vissa reagerar så är, tror jag, att vi haft en viss återgång till ett lite mer normalt liv och att orden påminner om att vi åter befinner oss i ett osäkert läge nu. Många länder i vår närhet har ju mycket tajtare restriktioner än vad vi har, säger Anders Svensson.

Eftersom nyorden är så tätt sammanflätade med samhällsdebatten och nyhetshändelser avspeglar listan också klimathotet och tekniska framsteg: En koldioxidsug (världens största har invigts på Island) kan möjligen backa klimatsystemet från dess tippningspunkt (punkten för en omvälvande förändring).

Finns det något ord du själv fastnat för?

– De ord jag tenderar att fastna för är ofta de som fyller en språkligt lucka. Jag tycker till exempel att svinna är ett smidigt verb för att beskriva att vi tenderar att lite lättvindigt slänga mycket som vi hade kunnat använda, säger Anders Svensson.

En svinnare kan annars ta för mikrovana (mindre beteendeändrig) att ta med coronahunden (införskaffad under pandemin, som sällskap i coronabubblan) till en snällvägg (ställe att skänka bort saker). Svinnaren kan också ta en sväng förbi ett spökkök (matställe enbart för avhämtning).

När nyordslistan, i år 36 ord lång, publiceras en av årets sista dagar har den stötts och blötts sedan början av oktober.

– Den oredigerade listan brukar rymma mellan 300 och 400 ord som vi tuggar oss igenom. För att platsa på listan måste ordet ha haft en viss spridning, gärna synligt i de etablerade medierna. Ordet måste inte vara purfärskt för året, det kan ha använts lite sporadiskt tidigare, förklarar Anders Svensson.

Nyordslistor publiceras i en lång rad språkområden, och den svenska utmärker sig möjligen för att vara ovanligt omfångsrik. Annars återkommer begrepp på olika listor. Listan över årets nyord i Danmark toppas till exempel av coronapas (-pass på svenska), följt av antivaxxer.

Överst på den norska listan finns sportsvaske (från engelskans sportswashing), det vill säga att arrangera stora idrottsevenemang i syfte att rikta uppmärksamheten bort från brott mot mänskliga rättigheter. En motsvarande term hade kunnat finnas på den svenska listan, enligt Anders Svensson.

– Vi brukar försöka ha med något ord från idrottens värld, och man hade absolut kunnat tänka sig sportswashing. Men det hade varit mer intressant om det kommit en bra försvenskning. Säger man sporttvätt eller idrottstvätt tror jag att de flesta kliar sig i huvudet. Ordet ljushare är ett roligare ord, säger Anders Svensson.

Ljushare återfinns alltså på den svenska nyordslistan och betecknar en ljusprick som hjälper löpare att hålla en viss hastighet under ett lopp.