Magnus Ekelund i musikalisk dödskult
- Jag tycker att det är ett ganska naturligt tempo, säger han.
I slutet av 2000-talet gav Jokkmokksonen Magnus Ekelund ut två engelskspråkiga album under artistnamnet Elmo - han fick en P3-hit med "The Anthem" och bodde i såväl Göteborg som Stockholm.
I dag beskriver han sitt uttryck under de åren som "väldigt sökande" och funderar över om han överhuvudtaget borde ha släppt de där skivorna.
Samtidigt hittade han något.Samma saker som en gång fick honom att lämna Norrbotten gjorde att han några år senare flyttade tillbaka.- Den här ödsligheten, den konstanta känslan av att allt ska läggas ner i Norrbotten gav mig panikkänslor varje dag i tonåren och jag ville bara fly. Nu har jag lärt mig att behärska det, jag trivs med det. Det är extremt kulturellt tungrott och inte speciellt fint. Jag tycker att det är ett skönt utgångsläge, säger Magnus Ekelund.
I samma veva lämnade han engelskan och började i stället skriva på svenska. 2011 gav Magnus Ekelund och hans kompband Stålet ut debutalbumet "Svart flagg" som bland annat innehöll en duett med Jakob Hellman.- När jag skrev på engelska sjöng jag om någon jag ville vara, sedan kom jag på vem jag faktiskt var. Då var det mycket saker, till exempel samiska rötter, som blev jättekonstiga att sjunga om på engelska. I stället hittade jag ett eget språk i min svenska, säger han.
2012 utökades Magnus Ekelunds katalog med den hyllade plattan "Det definitiva drevet" och nu är han aktuell med albumet "Dödskult".
Som vanligt är hans poplåtar episka samtidigt som de innehåller en kyla och en ödslighet.- Jag tror att man påverkas av sin omgivning otroligt mycket. Och i Norrbotten finns en väldigt dramatisk natur, inte minst i Jokkmokk där man verkligen känner att man är liten i kontrast till sin omgivning. Det är miltals med skog och sedan bara fjällkedjor efter varandra. Jag tror att det på något vis måste märkas i musiken att man försöker tygla det där, säger Magnus Ekelund.
"Dödskult" är hans tredje album på lika många år - en produktionstakt få svenska artister kommer i närheten av.- Jag vet att många tycker att det går snabbt och att jag gör allting i ett rasande tempo men jag vet inte om jag gör det. Jag tycker att det är ett ganska naturligt tempo, säger Magnus Ekelund.
Samtidigt poängterar han att han tycker att musiken är så viktig att han inte anser sig kunna ha ett vanligt jobb - där hittar man också förklaringen till skivans titel.- Eftersom jag inte sitter och gör annat åtta timmar om dagen kanske det verkar som att jag släpper skivor snabbt. Och det är det som titeln beskriver. Ibland övergår musiken, övertygelsen, i en besatthet som kan liknas vid en kult som man är med i ända tills man dör, säger Magnus Ekelund.
Han fyller 27 senare i år och många av de bandkamrater han spelat med under åren har slutat med musik, klippt sig och skaffat jobb.- Det är bara några få som fortsätter. Jag har börjat inse att jag är en sådan människa, en sådan som alltid kommer att hålla på, säger Magnus Ekelund.
