Annons

Många gör upp om att ena franska vänstern

Frankrikes politiska vänster är splittrad och åsidosatt.
En lång rad kandidater vill försöka bilda en enad vänsterfront inför presidentvalet. Nu ska en stor grupp väljare försöka vaska fram en favorit i ett informellt primärval.
Frankrike • Publicerad 16 januari 2022
Frankrikes tidigare justitieminister Christiane Taubira vill bli president och hoppas kunna få med sig vänsterväljare genom ett uppmärksammat medborgarinitiativ. Här meddelar hon sin kandidatur i Lyon på lördagen.
Frankrikes tidigare justitieminister Christiane Taubira vill bli president och hoppas kunna få med sig vänsterväljare genom ett uppmärksammat medborgarinitiativ. Här meddelar hon sin kandidatur i Lyon på lördagen.Foto: Laurent Cipriani/AP/TT
Jean-Luc Mélenchon försöker bli fransk president igen. Arkivbild.
Jean-Luc Mélenchon försöker bli fransk president igen. Arkivbild.Foto: Michel Euler/AP/TT
Emmanuel Macron hälsar på Anne Hidalgo, Parisborgmästaren som vill utmana honom om presidentposten. Närmast till vänster i bild står kulturminister Roselyne Bachelot. Arkivbild.
Emmanuel Macron hälsar på Anne Hidalgo, Parisborgmästaren som vill utmana honom om presidentposten. Närmast till vänster i bild står kulturminister Roselyne Bachelot. Arkivbild.Foto: Ludovic Marin/poolfoto via AP/TT

Mycket talar för att president Emmanuel Macron kommer att få sitta kvar i Élysée-palatset i Paris efter valen i april. Om någon kan utmana honom så är det en kandidat till höger, enligt opinionsmätningarna.

Det finns flera kandidater till vänster: Socialistdemokratiska PS skickar Paris borgmästare Anne Hidalgo, De gröna går fram med Europaparlamentarikern Yannick Jadot och vänsterns starkaste kort i det förra valet – Jean-Luc Mélenchon – ställer upp på nytt.

Annons

De, och ytterligare en rad kandidater, säger sig vilja mobilisera ett vänsteralternativ inför valet. Men ingen av dem tycks i dagsläget kunna samla väljare på tillräckligt bred front.

Nya stridslinjer

Vid slutet av den tidigare vänsterpresidenten François Hollandes mandatperiod hade spelplanen i fransk politik förskjutits. Hollandes parti, det traditionellt stora PS, tappade enorma mängder röster i de följande valen 2017. Sedan dess har knappt något talat för att väljarskarorna kommer att vända tillbaka.

I franska presidentval ställs oftast två kandidater – inte sällan motpoler – mot varandra i en avgörande duell. 2017 fick fransmännen i slutänden välja mellan ett liberalt mittenalternativ i Emmanuel Macron och ett mer radikalt nationalistiskt i Marine Le Pen. Två av tre valde då Macron framför Le Pen.

Jean-Luc Mélenchon, en tidigare socialdemokrat som hade bildat den populistiskt lagda vänsterrörelsen La France insoumise (ungefär Det okuvade Frankrike), kom fyra. Han gick närmast motvilligt ut och rekommenderade sina väljare att rösta på Macron i den avgörande omgången.

Satsar på väljarinitiativ

Vid sidan av partiernas interna processer har det bildats ett medborgarinitiativ för att sålla bland vänsterns kandidater. La primaire populaire, "Folkets primärval", har samlat in mångmiljonbelopp i donationer och mobiliserat minst 120 000 franska väljare.

27–30 januari ska de som ansluter sig till initiativet välja mellan sju kandidater. Där listas de stora kandidaterna Mélenchon, Hidalgo och Jadot tillsammans med några mindre namnkunniga alternativ.

Nu i helgen kliver ännu ett känt namn in i handlingarna då Christiane Taubira, som var justitieminister i François Hollandes regering, meddelade att hon ställer upp. Hon är den enda av kandidaterna som har anammat medborgarinitiativet och som förbinder sig att följa en plattform som tas fram inom det.

– Jag står här framför er för att jag delar ert mål om ett annat slags regering, sade hon inför samlade anhängare i Lyon på lördagen.

69-åriga Taubira har ursprung i Franska Guyana i Sydamerika. Under sin tid som minister var hon drivande i att Frankrike började tillåta samkönade äktenskap och kategorisera slaveri som brott mot mänskligheten.

Tänker stå kvar

Frågan är om det informella primärvalet påverkar valrörelsen i praktiken. Anne Hidalgo har redan slagit fast att hon kommer att kandidera ända fram till valet oavsett vad som händer. Och den okuvlige Jean-Luc Mélenchon tycker att hans konkurrenter härmar honom och föreslår saker som han redan har föreslagit.

Annons

– Om jag når den andra rundan (i presidentvalet) kommer jag att be alla som vill ansluta sig till en regerande majoritet att inleda samtal med mig. Det är intressant att följa hur de börjar närma sig mig, säger han enligt tidningen Le Monde.

Även på högerflanken sker splittring i väljarleden, då Nationell samlings ledare Marine Le Pen tappar väljare till den radikale provokatören Éric Zemmour. Republikanerna är dock på frammarsch efter en lång kräftgång och enligt mätningarna skulle det bli hyfsat jämnt lopp mellan deras kandidat Valérie Pécresse och Emmanuel Macron.

Macron själv har ännu inte deklarerat att han ställer upp för omval, men det lär bara vara en tidsfråga.

Rättat: I en tidigare version av texten beskrevs Anne Hidalgo felaktigt som tidigare borgmästare.

Fakta: Opinionsläget

Så här ser opinionsläget ut inför vårens franska presidentval, när väljarna har tillfrågats vem de vill rösta på i den första valomgången:

Emmanuel Macron (högerliberala LREM): 22,5-25 procent

Valérie Pécresse (konservativa LR): 16-18 procent

Marine Le Pen (ytterhögerns RN): 16-18 procent

Éric Zemmour (oberoende ytterhöger): 12-15 procent

Jean-Luc Mélenchon (vänstersammanslutningen FI): 9,5-11 procent

Yannick Jadot (miljöpartiet EELV): 6-8 procent

Anne Hidalgo (socialdemokratiska PS): 2,5-4 procent

Siffrorna för varje kandidat är de lägsta respektive högsta i tre mätningar för Harris Interactive, Opinionway och Elabe som publicerats under den senaste veckan.

Om ingen kandidat får mer än 50 procent av rösterna så hålls en avgörande valomgång mellan de två kandidater som fått mest stöd.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons