Ministern om norsk oro: "För mycket vildsvin"
– Vi har en situation i Sverige där vi har alldeles för mycket vildsvin. Den bilden delar vi, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) till TT.
Varje höst tar sig nya vildsvin från Sverige in över gränsen till Norge, i huvudsak via de värmländska skogarna, men jämfört med Sveriges 300 000 är de norska vildsvinen försvinnande få, runt 1 000 djur tros finnas vilt i landet, rapporterar Lantbrukets Affärstidning ATL.
Och fler är inte välkomna. De räknas som en invasiv art och målet är att ha så få vildsvin på ett så litet område som möjligt. I Danmark råder nolltolerans, med en gallergräns mot den tyska sidan och intensiv jakt på de svin som tar sig in i landet. Färre än fem djur tros nu finnas där.
– Bilden man har i Norge är att Sverige inte har kontroll över situationen, säger Finn Erlend Ødegård, viltexpert vid Bondelaget, Norges största lantbruksorganisation, till ATL.
Fler skjuts
Men Jennie Nilsson framhåller att allt fler vildsvin skjuts i Sverige. Jaktåret 2019-2020 ökade antalet fällda vildsvin med 30 procent och landsbygdsministern hoppas att hennes politik ska stimulera jakten ytterligare.
Vildsvinen ska helt enkelt ätas upp i större utsträckning – och det ska ske genom att försäljningen av vildsvinskött underlättas och att mer vildsvinskött serveras inom offentlig sektor. Sedan tidigare har också villkoren för vildsvinsjakten ändrats, så att vildsvin nu kan skjutas "dygnet runt, året runt", som hon uttrycker det.
Någon skottpeng på vildsvin tror hon däremot inte på.
– Min bild är skottpeng låter bra i teorin men är dumt i praktiken. Det finns exempel i andra länder på att det kan bli ett incitament till att odla upp stammen för att man ska kunna få betalt för att man skjuter av, säger Jennie Nilsson.
Halverade skador
Finn Erlend Ødegård säger till ATL att han hade önskat att Sverige införde ett maxtak för antalet vildsvin, men Jennie Nilsson förordar den svenska modellen med målsättningar för hur vildsvinsskadorna ska minska, i stället för fokus på maxantal.
Det nu gällande målet är att kostnaderna för vildsvinsskador inom jordbruket ska halveras fram till 2025. Även antalet trafikolyckor med vildsvin ska halveras, vilket innebär att de ska gå ner till under 3 000 om året 2025.
Detta innebär alltså att vildsvinen kommer att ställa till både lantbruksskador och personskador – även om målet uppnås.
– Ambitionen ska givetvis vara att vi ska ha så få olyckor som möjligt, men man ska samtidigt sätta upp realistiska planer som går att checka av, säger Jennie Nilsson.
Kristina Erkenborn/TT
Cecilia Klintö/TT
Fakta: Den svenska vildsvinsplanen
I Sverige ses vildsvin sedan 1987 som en naturlig del av den svenska faunan.
1990 fälldes 300 vildsvin i Sverige – knappt 30 år senare var siffran 112 000, enligt Naturvårdsverket.
I den nationella förvaltningsplanen konstateras att vildsvin ställer till problem, framför allt genom trafikolyckor och skador inom lantbruket. Men samtidigt betonas att vildsvinen är en jaktlig resurs som ger ett klimatsmart kött. Vildsvinens bökande bidrar dessutom till biologisk mångfald i skog och mark.
Målet är att kostnaderna för skador på grödor och mark år 2025 ska understiga en halv miljard kronor om året, vilket är en halvering på en femårsperiod.
Antalet trafikolyckor med vildsvin ska också halveras, vilket betyder att målet är färre än 3 000 trafikolyckor med vildsvin om året från 2025.
Detta ska uppnås med ökat jakttryck, men något nationellt avskjutningsmål finns inte. Sådana mål ska utformas regionalt och lokalt. Jakten ska stimuleras bland annat genom att underlätta försäljningen av vildsvinskött som livsmedel.
Fakta: Vildsvinens uppskattade utbredning i Norden
Sverige: 300 000
Finland: 3 400
Norge: 1 000
Danmark: 5
Island: 0
Källa: Lantbrukets Affärstidning ATL
