Annons

När Brasilien väljer president

Opinion I söndags gick 140 miljoner brasilianare till vallokalerna för att utse president, men även guvernörer i delstaterna.
Publicerad 9 oktober 2014 • Uppdaterad 24 november 2021

 Världens näst största demokrati efter Indien mätt i antal väljare, kommer att hålla en andra valomgång eftersom sittande Dilma Rousseff inte fick egen majoritet, utan cirka 40 procent av rösterna. Före valet trodde bedömare att kampen i omgång två skulle stå mellan sittande Dilma Rousseff och utmanaren Marina Silva. Efter sammanräkning står det klart att det blir socialdemokraten Aécio Neves som går vidare. Brasiliens socialdemokrater anses tillhöra politikens mitten-höger.

Arbetarpartiet, PT, har styrt i tolv år, först med fackföreningsledaren Lula da Silva som president (2003-2010) och sedan med Dilma Rousseff. Under detta dryga decennium har ekonomi, reallöner och levnadsstandard ökat och mellan 25 och 30 miljoner människor har lyfts ur fattigdom, läser jag i Svenska Dagbladet. Enligt en FN-rapport har andelen utfattiga minskat från 14 till 3,5 procent. Jag slår upp O Globo som ges ut av ett av Brasiliens största medieföretag, samt O Estado de São Paulo med webbupplagan Estadão, en av landets största dagstidningar. Här får jag veta att Marina Silva ännu inte gett upp kampen och att Dilma (hon kallas ofta vid förnamn i rubrikerna) måste förklara hur ett antal valbroschyrer kunnat nå ut till väljare, utan att vara försedda med poststämpel. Har presidenten använt posten för egna syften?

Annons

Brasilien är en ung demokrati och det är bara 30 år sedan militären styrde landet. Jag bodde där några år på 60-talet och senare på 70-talet. Diktaturen påverkade inte vardagen för flertalet. Vänstern förföljdes dock, tortyr förekom och censur rådde. Ekonomin var tämligen fri och företagandet starkt. Viss protektionism infördes. Det fanns ett ”officiellt” oppositionsparti, som ett slags demokratiskt alibi. I skiftet 70-80-tal började militären inse att deras dagar som regim var räknade och full demokrati med fria val infördes 1984.

Kyrkor och sammanslutningar kunde verka relativt fritt. Andligheten har alltid varit stark i Brasilien. Katolska kyrkan kan sägas ha dominerat genom seklerna, men även inslag av indianska, afrikanska och new age-influenser märks i en mångfald av trosriktningar.

De protestantiska och framför allt de evangeliska kyrkorna har vunnit terräng, inte minst pingströrelsen Assembleias de Deus (Guds församlingar) med tiotals miljoner medlemmar. Intressant i sammanhanget är att denna gren av brasiliansk pingströrelse grundades av två svenska missionärer på 50-talet, Daniel Berg och Gunnar Wingren. Mina föräldrar var också verksamma i landet vid denna tid och senare. De lärde känna pionjärerna och talade mycket om dem hemma.

När en presidentkandidat och tillika pingstvän deltar i presidentvalet är det lätt att inse vilken dramatisk utveckling som denna folkrörelse haft. Inflytandet når brett, högt och djupt. Fotbollsspelare i landslaget, presidentkandidater och människor på alla nivåer och i alla yrken. Jag är inte själv pingstvän men fascineras av framgången. Vanliga människor kan påverka historien!

bottom
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons