Nästan inga vill bli lärare i matte och NO
Den här trenden har pågått länge och om den fortsätter finns det inte många kvar som kan lära ut matten i grundskolan och gymnasiet om 10 till 15 år.
– Det är ju inte bra för Sverige, konstaterar Peter Gustavsson.
De som vill bli lärare satsar på svenska, historia och andra samhällsvetenskapliga ämnen.
Endast tio har sökt till ämneslärarutbildningen med matte och NO, som ingångsämne till hösten.
– Det är inte positivt, konstaterar Peter Gustavsson.
Statistik från Universitetskanslerämbetet, UKÄ, visar att bristen ser ut att bli störst på högstadielärare inom matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik samt svenska som andraspråk, slöjd och hem- och konsumentkunskap. Det ser dystert ut även för gymnasiet.
UKÄ och Skolverket konstaterar att det skulle behövas 8 000 fler nybörjare på lärarutbildningarna varje år för att täcka lärarförsörjningen.
Engelska är det vanligaste ämnet bland examinerade högstadie- och gymnasielärare. Läsåret 2927/2018 tog 2 630 personer ut ämneslärarexamen och bland dessa var engelska det vanligaste undervisningsämnet, tätt följt av historia och svenska.
Engelskan gick om svenskan förra året.
Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, rapporterar många arbetsgivare en brist på nyutexaminerade ämneslärare i matematik och naturorienterande ämnen, främst i högstadiet men även i gymnasieskolan.
Historia är ett av de ämnen där de framtida lärarbehoven ser ut att stämma bäst överens med antalet som förväntas ta examen om lika många väljer ämnet även framöver.
Varför det har blivit så här har olika förklaringar.
– Det finns en annan kunskapssyn i skolan i dag. Vad är det för kunskap som efterfrågas? Det tar lång tid att ta till sig ett ämne på hög akademisk nivå. Vi har väldigt få sökande till ämneslärarutbildningarna, och detta är ett yrke som är oerhört efterfrågat och välbetalt, kommenterar Peter Gustavsson.
I skolvärlden ställer man sitt hopp till den generation elever som började högstadiet för fem år sedan och de som har kommit efter.
För fem år sedan satsades rejält på matematik i skolan. En rad olika projekt för att popularisera ämnet har dragits igång, men hittills har det inte gett något utslag.
– Studenterna väljer kortare program. Ämneslärarutbildningarna är fem år av djupa akademiska studie med 90 till 120 poäng i bland annat matematik, förklarar Peter Gustavsson.
Han betonar att Högskolan Kristianstad har en mycket hög kvalitet på sina utbildningar med mycket meriterade lärare och forskare för att utbilda framtidens lärare inom matematik och NO.
– Vi är mer än beredda att bidra till att minska lärarbristen inom dessa ämnen.
Från hösten 2019 erbjuder Högskolan Kristianstad ämneslärarutbildningar inom högstadiet och gymnasiet och med ingångsämnen där studenten sedan väljer ett andraämnen, eller tredjeämne. Bland annat så kan man studera till ämneslärare inriktning årskurs 7-9, eller gymnasieskolan i ingångsämnena matematik och biologi.
Bristen på ämneslärare i matematik och NO gör att fler obehöriga undervisar på skolorna.
De med en teknisk högskoleexamen i bagaget kan läsa in pedagogiken på universitetet och bli behöriga lärare.
Sverige är ett extremt exportberoende land med flera företag inom högteknologi, som behöver en bra rekryteringsbas med människor som kan matte, biologi, kemi, fysik och teknik.
Redan i dag märks kompetensbristen och i branschen andas oro för framtiden.
