Så kan EU:s import av sällsynta metaller minska
Peter Åkerhammar, utredare på Sveriges geologiska undersökning, SGU, berättar att flera av de sällsynta jordartsmetallerna upptäcktes i Sverige.
– De hittades i en gruva i Ytterby på Resarö i Stockholms skärgård, berättar han.
Några av dem har fått namn som minner om fyndplatsen, yterbium, yttrium och holmium.
– Själva metallerna är inte så ovanliga. De heter sällsynta jordartsmetaller för att de förekommer i relativt ovanliga mineraler.
Flera platser i Sverige
I Sverige finns de på flera ställen. Mest uppmärksammat hittills är fyndigheten i Norra Kärr i Gränna-trakten, där det finns ett motstånd mot brytningen. Men Peter Åkerhammar berättar att de också förekommer i Bergslagen, och framför allt i gamla gruvor som Grängesberg. Utanför Sverige finns det största kända fyndet på Grönland.
– De finns också i Kiruna, i den typ av järnmalm som finns där. Det finns en ganska stor potential i Sverige, säger han och berättar att LKAB har undersökt hur metallerna kan tas tillvara från slaggen.
Men ingenstans i Europa bryts de.
– Kina är den stora producenten. Fast Kina är inte lika dominant som förr, det bryts lite även i USA och i Australien numera. Men ju längre ned i förädlingskedjan man kommer, desto större är Kinas dominans.
Superviktiga för elektrifieringen
De sällsynta jordartsmetallerna har blivit allt viktigare på senare år i samband med elektrifieringen, berättar han. De används i bland annat elektriska motorer och generatorer, i vindkraftverk och i batterier.
Han berättar att det finns två grupper, de med lägre vikt och de som är tyngre.
– De här metallerna har likartade egenskaper, men de är inte helt utbytbara mot varandra. Neodyn, som sitter i permanentmagneter, finns det till exempel inte några substitut till i dagsläget, säger Peter Åkerhammar.
Fakta: Sällsynta jordartsmetaller
En grupp av 15 ämnen, eller 17, beroende på hur de definieras. I vissa sammanhäng räknas även grundämnena skandium (Sc) och yttrium (Y) som sällsynta jordartsmetaller.
De är en grupp grundämnen som är av stor betydelse för vårt nutida samhälle, och har blivit allt viktigare för produktionen av renare och mer energieffektiv teknologi. De kallas ofta "högteknologins vitaminer" eftersom många moderna apparater inte fungerar utan dem. De används bland annat till hybrid- och elbilar, specialmagneter, vindkraftverk, solceller, mobiltelefoner, datorer, lågenergilampor.
Cerium: katalysatorer, glas, poleringsmedel, legeringar
Dysprosium: permanentmagneter (neodym-järn-bor-magneter, NdFeB)
Erbium: fiberoptik, färgning av glas, lasrar
Europium: ljuskällor, bildskärmar
Gadolinium: permanentmagneter, ljuskällor, legeringar
Holmium, lutetium, ytterbium, tulium: lasers, röntgenfotografering – har dock mindre kommersiell användning
Lantan: katalysatorer, tillsatsmedel i glas och keramiska material, batterier
Neodym: permanentmagneter (NdFeB), legeringar, keramer, lasers
Praseodym: permanentmagneter (NdFeB), batterier, keramer, legeringar, katalysatorer, poleringsmedel, tillsats i glas.
Samarium: permanentmagneter (samarium-kobolt, SmCo), optik
Terbium: som substitut till dysprosium i permanentmagneter (NdFeB), ljuskällor
Yttrium: ljuskällor, keramer, glas, legeringar och lasers
EU importerar 99 procent av sitt behov från Kina. Återvinning av metallerna står bara för några procent av behovet.
Källa: Sveriges geologiska undersökning, SGU