Stor ilska när badare väcker liv i spökstad
Turkiska soldater vecklade förra veckan bort taggtråd längs med staden Famagustas södra stränder och släppte fram badsugna kvinnor med turkiska flaggor som lät sig fotograferas i solskenet.
Tilltaget tillkännagavs av Nordcyperns nationalistiske premiärminister Ersin Tatar – som hoppas bli den Turkietsanktionerade utbrytarregionens näste president i ett pågående val. Han stod sida vid sida med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, som sade sig hoppas att hela området skulle väckas till liv igen.
Tomt bakom taggtråd
Famagusta, som ligger på Cyperns östkust, var en av Medelhavets mest populära semesterorter och lockade mängder av turister och Hollywoodstjärnor när det begav sig.
När Turkiet invaderade den norra delen av ön 1974 blev Varosha – det kustområde som ligger närmast den strängt bevakade buffertzon som delar Cypern itu – ett ingenmansland mellan taggtrådsstängslen. Lyxhotellkomplexen längs med stränderna har stått tomma och långsamt förvandlats till ruiner med söndervittrande fasader.
Mängder av grekcypriotiska invånare flydde söderut vid invasionen och i förhandlingar mellan Cyperns internationellt erkända regering och det Turkietstödda utbrytarstyret i norr har det hela tiden diskuterats hur de ska kunna återvända. Enligt en FN-resolution från 1984 ska Varosha övergå i FN:s kontroll, men det har Turkiet vägrat gå med på.
Grek-turkiska dispyter
Grekcyprioter har demonstrerat på andra sidan buffertzonen med krav om ett FN-ingripande, EU fördömer återöppningen och Grekland vill att det ska leda till nya sanktioner mot Turkiet. Flera trätoämnen har blossat upp mellan arvfienderna Grekland och Turkiet den senaste tiden, bland annat sedan Turkiet har börjat borra efter olja och gas i omstridda havsområden utanför Cypern. Bägge länder har spänt musklerna i militärövningar.
Nordcyperns sittande president, Mehmet Akinci som hoppas bli omvald, fördömer också det hela och anklagar Turkiet för att lägga näsan i blöt. Akinci förespråkar något lösare band till Turkiet, varpå den turkiske presidenten Erdogan kallat honom oärlig och ställt sig bredvid den nationalistiske utmanaren Ersin Tatar, som förespråkar en tvåstatslösning på Cypern snarare än en återförening.
Akinci och Tatar möts i en avgörande omgång i presidentvalet i helgen.
Martin Mederyd Hårdh/TT
Fakta: Cypernkonflikten
Cypern har varit delat sedan den turkiska invasionen av den norra delen av ön 1974. Invasionen följde på ett kuppförsök understödd av den dåvarande grekiska, fascistiska militärjuntan. Grekcypriotiska extremister ville förena ön med Grekland – en oacceptabel tanke för turkcyprioterna i norr.
Över 2 000 människor försvann i samband med strider och massakrer före och i samband med den turkiska invasionen.
Det är den grekcypriotiska regeringen som företräder landet i EU och den turkcypriotiska republiken på öns norra del betraktas som en olaglig utbrytarstat. Den erkänns endast av Turkiet och beräknas ha omkring 300 000 invånare.
Turkiet har fortfarande över 30 000 soldater på norra Cypern och Nicosia är Europas sista delade huvudstad.
FN har organiserat flera fredssamtal genom åren, dock utan framgång. 2004 slöts en FN-stödd överenskommelse som fick stöd av turkcyprioterna, medan grekcyprioterna sade nej i en folkomröstning. De senaste förhandlingarna hölls 2017, men de blev resultatlösa.
