Strejkande i Iran hedrar "blodig fredag"
Den 30 september, efter fredagsbönen, öppnade säkerhetsstyrkor eld mot demonstranter i Zahedan i sydöstra Iran, nära gränsen till Pakistan. Uppgifterna varierar, men enligt människorättsorganisationer ska minst 80 personer ha dödats när demonstranterna angreps. Dödstalet kan mycket väl vara högre.
På sociala medier ses butiker som håller stängt och aktivister som delar ut flygblad med uppmaningar om protester i en mängd städer. Omfattande strejker rapporteras från de kurdiska, västligt belägna städerna Baneh, Kermanshah, Marivan, Sanandaj och Saqqez, enligt organisationen Hengaw som följer protesterna.
Saqqez är Mahsa Zhina Aminis hemstad – den 22-åriga kvinna vars död i moralpolisens förvar utlöste den ursinniga iranska protestvågen. Massakern i Zahedan skedde efter att demonstranter protesterat mot att en 15-åriga flicka ska ha våldtagits av polis i provinsen.
Totalt har hundratals människor dödats sedan protesternas start i september. Tusentals har gripits, däribland en mängd journalister som rapporterat om demonstrationerna.
Enligt Reportrar utan gränser (RSF) försöker Iran systematiskt att tysta framför allt kvinnliga journalister. De två kvinnliga journalisterna Niloofar Hamedi och Elahe Mohammadi riskerar dödsstraff för att ha rapporterat om Mahsa Zhina Aminis död och de efterföljande protesterna.
Fakta: Protesterna i Iran
Den största protestvågen som skakat Iran på flera år startade med 22-åriga Mahsa Zhina Aminis död.
Amini, en kurdisk kvinna från nordvästra Iran, greps av moralpolis i Teheran den 13 september för att hon inte ansågs bära sin huvudsjal på korrekt vis.
Amini fördes till sjukhus efter att ha segnat ner och fått vad polisen hävdar var en hjärtattack – något som bestrids av 22-åringens familj, som hävdar att hon utsatts för kraftigt våld mot huvudet. Den 16 september avled Amini på sjukhus efter att ha legat i koma.
Vid Aminis begravning i hemorten utbröt spontana protester, som därefter utvecklades till en demonstration där kvinnor tog av sig huvudduken och skanderade slagord. Protesterna spred sig snabbt över landet, till de flesta av Irans 31 provinser. Vid många tillfällen har demonstrationerna slagits ned med brutalt våld från regimens säkerhetsstyrkor.