Annons

Varnar för svagheter i smittskyddet

Erfarenheten från pandemin har röjt svagheter i Sveriges smittskyddslagstiftning och beredskap, skriver Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell på DN Debatt och listar flera områden där åtgärder krävs inför framtida samhällskriser.
Hälsa • Publicerad 12 maj 2023
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell. Arkivbild.
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell. Arkivbild.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Hon påpekar att pandemin inte drabbade befolkningen jämlikt. Risken för allvarlig covid-19 var till exempel större i tätbefolkade områden med hög andel fattiga och utrikesfödda:

"Vi behöver nu tillsammans kraftsamla för att nå det som är målet med den svenska folkhälsopolitiken: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation."

Annons

Enligt Karin Tegmark Wisell behövs. . .

. . .en modern smittskyddslagstiftning

. . .ett i regionen centralt placerat smittskydd med kapacitet att snabbt skala upp

. . .bättre tillgänglighet till hälsodata för att styra åtgärder rätt

. . .bättre beredskapslager och stärkt medicinsk kompetens

. . .satsningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen

"Om ojämlikheten i hälsa består riskerar kostnaderna för individ och samhälle att bli mycket höga även vid nästa kris", varnar FHM-chefen.

Enligt henne klarade sig Sverige sig bättre än de flesta andra länder vad gäller pandemins konsekvenser för folkhälsan i stort. Att hålla grundskolorna öppna var gynnsamt för barns hälsa och ökade inte smittspridningen i samhället, visar en analys av data från de nordiska länderna som presenteras inom kort, skriver hon.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons