Hot vardag för Åberg: ”Man är mer vaksam”

Hot och hotfulla situationer är något som kommunalrådet Patric Åberg har tvingats vänja sig vid sedan han blev politiskt aktiv. De senaste två-tre åren tycker han att hoten har blivit fler och värre.

– Man är generellt mer vaksam än tidigare. Jag tänker mig för när det är stora folksamlingar, vem jag har bredvid mig och bakom ryggen. Och jag undviker helst folksamlingar där många är berusade, säger han.

Patric Åbergs partikollega Roger Fredriksson, kommunalråd i Ronneby, lyfte den gångna helgen frågan om lokalpolitikers säkerhet i en artikel i Svenska Dagbladet. Patric Åberg känner igen sig i den utsatta situation som Roger Fredriksson beskriver.

– Näthatet är det värsta tycker jag. Det har eskalerat de senaste två-tre åren med en hemsk stämning på nätet i vissa lägen, säger Patric Åberg.

– Jag har blivit mer eftertänksam med vad jag skriver, för det blir lätt väldigt mycket hat. Det har blivit ett hårdare klimat och råare tonläge.

Punkterade däck på bilen, hotfulla situationer ute på kampanjmöten, hatmejl och personer som kommer och ringer på i hemmet för att diskutera aktuella frågor är exempel på situationer som han har varit med om och som gjort att han i dag är mer vaksam än tidigare.

Nu vill han se ett långsiktigt arbete för att förbättra arbetsmiljön för förtroendevalda fritidspolitiker.

– Jag tror att vi behöver en nationell samling kring det här, så att vi fritidspolitiker ska kunna ha ett bra skydd och en rimlig arbetssituation där vi kan få stöd i olika lägen.

För politiskt aktiva på riksnivå är skyddet ett annat än lokalt. De som ingår i centrala statsledningen, kungahuset, regering och riksdag skyddas av säkerhetspolisen. Men politiker ute i kommuner och landsting räknas juridiskt sett som privatpersoner och har som förtroendevalda inte ett utökat skydd.

– Vi omfattas inte av arbetsmiljölagarna, utan vi har uppdraget som förtroendevalda. Där hade vi behövt ha ett bättre stöd för att klara uppdraget, säger Patric Åberg.

Kommunalrådet hade gärna sett att lokalpolitiker dessutom erbjöds någon form av ledarskapsutbildning för att vara bättre rustade för olika typer av extrema situationer, inte enbart relaterade till hot.

Han berättar att han på egen hand bekostat att få stöd av en mental coach. Det gjorde han efter den tragiska händelsen på Göingeskolan i januari, en händelse som berörde honom starkt och som tog mycket kraft att hantera.

– Det handlar inte om hot utan det handlar om att när det blir skarpt läge måste man ha en hög lägstanivå. Då måste man jobba med sig själv för att bli bättre som ledare för att kunna stå där när det väl smäller. Det är vi som politiker som är ytterst ansvariga.

FAKTA:

Brottsförebyggande rådets rapport ”Politikernas trygghetsundersökning 2015” ger en bild av förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld i deras egenskap av förtroendevalda under valåret 2014.

Tre av 10 utsattes under valåret 2014 och 80 procent av dem utsattes mer än en gång.

Ofta sker hot och trakasserier via sociala medier, men även muntligen via direktkontakt, telefon och mejl.

Ju mer engagerad man är, desto mer utsatt är man. Och yngre politiker är mer utsatta än andra, visar rapporten.

Källa: BRÅ