Salmings nära vän: Aldrig sett honom så glad
Darryl Sittler hade växt ut till en stjärna i NHL när han gjorde sig redo för sin fjärde säsong i Toronto.
Som vanligt skulle han få några nya lagkamrater, men denna gång var det något så ovanligt som två svenskar: Inge Hammarström och Börje Salming.
De två svenskarna kom till träningslägret 1973 och till en början var det Hammarström, som är tre år äldre än Salming, som utmärkte sig mer. Men snabbt stod det klart att det var något extra med den då 22-årige Börje Salming.
– När Börje började spela förstod folk att det här är en speciell kille och en speciell spelare. Hans popularitet bara växte, både bland supportrar och bland spelarna, säger Sittler till TT.
Hösten 1973 var också starten på en livslång vänskap.
Salming och Sittler spelade många säsonger ihop i Toronto, deras familjer är nära och natten till lördag var det Darryl Sittler som hjälpte ALS-sjuke Börje Salming ut på isen för att ta emot Torontosupportrarnas hyllningar.
En väldigt känslosam stund för Sittler.
– Jag hade många tårar i ögonen och det var väldigt känslosamt att gå ut på isen, säger han.
Ville vara i Toronto
Sittler träffade Börje Salming i Montréal i september då svensken var och träffade kanadensiska läkare. Sittler och en annan tidigare lagkamrat, Jim McKenny, körde dit och var där i några dagar och han berättar att Salming, trots att hans ALS hade blivit värre, upprepade gånger sade en sak:
Han ville närvara på Hall of Fame-helgen i Toronto.
– Han är så glad över att vara här. Jag pratade med hans familj och de säger att de nästan aldrig har sett honom så här glad. Det är därför han är här och det är därför de är här – de vill se Börje ha sådana här lyckliga stunder, säger Sittler.
TT: Att Börje är i Toronto, trots sitt tillstånd, vad säger det om honom?
– Börje Salming var en krigare både på isen och utanför. Oavsett hur tufft det blev så har han alltid kämpat och aldrig gett upp. Det här är en hemsk sjukdom och alla vet vad slutresultatet blir. Att Börje kämpar med sjukdomen men ändå är tillräckligt stark för att säga: 'Hey, jag vill vara i Toronto med min familj', det är otroligt, säger Sittler.
Han fortsätter:
– Det hade varit sorgligt för alla om det inte hade gått. Men av någon anledning, om det var så att någon högre makt sade sitt, så gick det vägen. Det är fantastiskt för Börje, för människor i Sverige, människorna här i Kanada och för alla som älskar Börje Salming.
Salmings glasögonbränna
Trots att Salming och Sittler alltid har varit vänner och kommit bra överens så hade de kanske inte samma syn på saker och ting hela tiden. Sittler minns tillbaka till en av sina säsonger som lagkapten. Toronto hade varit och spelat i Winnipeg under fredagskvällen och var tillbaka i Toronto vid 01 på natten. För spelarna var det bara hem och vila som gällde för att sedan göra sig redo för hemmamatch redan på lördag kväll.
Salming, han åkte inte hem.
– När han kom till samlingen inför lördagsmatchen var han solbränd i ansiktet men alldeles vit runt ögonen och vi alla undrade vad han hade gjort, säger Sittler.
I stället för att åka hem hade Salming mött upp sin familj som var iväg för att åka skidor norr om Toronto – och kom tillbaka med en rejäl glasögonbränna. Att svensken laddade upp för match på ett något okonventionellt sätt spelade dock mindre roll.
– Han blev utsedd till matchens första stjärna. Det är ett roligt litet minne där man märker hur olika folk tänker ibland, säger Sittler.
"Förkrossande att höra"
Fina minnen tillsammans med Salming finns det gott om för Sittler – och deras vänskapsband fortsätter att vara starkt.
I början av juli blev han uppringd av Börje och Pia Salming och fick beskedet att Börje hade drabbats av ALS.
– Det var mycket tårar och känslor och det var förkrossande att höra. Jag sade att jag ska hjälpa de på alla sätt jag kan.
TT: Hur är det här för dig, du som är en nära vän?
– Det är väldigt sorgligt. Som vän är det lätt att vara vid någons sida när allt går bra, men det är ännu viktigare att visa stöd och kärlek när det är tuffare.
Fakta: Börje Salming
Född: 17 april 1951 i Kiruna.
Meriter: 2 SM-guld med Brynäs 1971 och 1972, VM-brons 1972, VM-silver 1973. Uttagen i VM:s All Star-lag 1973. Rookie of the year (Årets nykomling) i NHL 1974.
Uttagen i NHL:s All Star-lag 1977 och ytterligare fem gånger i NHL:s andra All Star-lag. Uttagen i Canada Cups All Star-lag 1976.
Vid fyra tillfällen nominerad till Norris Trophy som en av NHL:s tre bästa försvarsspelare.
Utsedd till NHL:s bäste svenske spelare, Viking Award, tre gånger.
Karriär: Debuterade i Kiruna AIF 1967 i dåvarande division 2. Värvades 1970 till allsvenska topplaget Brynäs. Debuterade i landslaget Tre Kronor 1972 och tog VM-brons samma år.
1973 tog han steget till NHL och Toronto där han stannade i 16 säsonger. Han avslutade NHL-karriären med ett år i Detroit innan han flyttade hem till Sverige för tre elitseriesäsonger i AIK.
Totalt spelade han 1 148 NHL-matcher och anses med sin uppoffrande spelstil vara den som banade väg för européer i NHL.
1996 blev han förste svensk att väljas in Hockey Hall of Fame. Två år senare valdes han in i Internationella ishockeyförbundets (IIHF) Hall of Fame.
Valdes vid IIHF:s 100-årsjubileum 2008 in i århundradets All Star-lag
Fakta: Börje Salming
Sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros) är ovanlig men allvarlig. Det finns inget botemedel, men mediciner som lindrar några av symtomen.
Varje år får drygt 200 personer i Sverige ALS, de flesta är mellan 50 och 70 år. Det finns omkring 800 med diagnosen i Sverige idag.
ALS är, enligt överläkare Caroline Ingre som grundat ALS center för klinisk forskning på Karolinska universitetssjukhuset, inte en enda sjukdom utan ska snarare ses som en samling undergrupper där alla leder till samma symtombild. Sjukdomen gör att armar och ben blir allt mer förlamade, talförmågan påverkas också likväl som förmågan att svälja.
Sjukdomssymtomen kan uppstå på olika ställen i kroppen för att sedan sprida sig tills man är helt förlamad. Rent tekniskt handlar det om att nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen bryts ned, de som reglerar de viljestyrda musklerna. Påverkan sprider sig sedan genom nervsystemet.
Den som diagnosticeras med ALS avlider vanligtvis inom två till fyra år efter insjuknandet, en av tio lever dock betydligt längre på grund av en långsammare utveckling av sjukdomen.
Orsaken till ALS är inte helt fastställd, forskning tyder på en kombination av arv och miljö. Var tionde som drabbas av ALS har släktingar som haft sjukdomen. Alla som bär på anlag blir dock inte sjuka.
Källa: 1177.se