Kultur

Hets storsatsar i sommar

Annie Hulthén har fått ett bra grepp om Marcus Frennemarks byxhängslor. Foto: Mats Wilhelmsson
Artikel Kultur och Nöje - Kan jag släppa här nu?
PREMIUM

- Kan jag släppa här nu? - Nej, vänta. Eller jo förresten, gör det. Ann Gutenwik släpper försiktigt den gulmålade väggdelen samtidigt som Johan Lindman drar i den sista skruven och kontrollerar att träskivan sitter stadigt. Några ögonblick senare reser de nästa del. Solen gassar fortfarande mot scenen vid Hembygdsparkens café i centrala Hässleholm trots att eftermiddagen så smått börjat övergå i kväll. Svetten lackar i de flitigas pannor. Ann lutar sig mot dekoren och hämtar andan en stund. - Det går bra. Snart kan vi nog börja repetera. De gula väggpartierna utgör knytpunkten i Hessleholms teatersällskaps, även känt som Hets, stora sommarsatsning: komedin "Säg det med ett leende". Väl sammanfogade kommer de bli fasaden på det pensionat som är pjäsens centrum. Ann Gutenwik spelar Anna. Hon är dottern i familjen som äger pensionatet. - Anna är ganska barnslig och tokkär mest hela tiden, säger hon. En bit därifrån står scenografen Jill Olsson och ser till att dekorens delar hamnar rätt. - Vi har lagt in lite luckor här och var för att kunna bjuda på lite överraskningar, men jag tänker inte säga var de sitter, säger hon. Pjäsen "Säg det med ett leende" skrevs av smålänningen Anders Bryvald 1999. Det är en klassisk komedi med dråpliga förväxlingar, romantik, sång och musik. - Det är en riktig må-bra pjäs, men jag vill inte säga för mycket om historien. Då blir det ju inte lika roligt att komma och titta, säger Ann innan det är dags att återgå till det mödosamma scenbyggandet. Vid ett av caféborden framför scenen sitter regissören Diya Shaher, sällskapets ordförande Kristina Runklint och skådespelerskan Annie Hultén. De laddar upp inför repetitionerna som snart ska börja med vatten och kaffe. - "Säg det med ett leennde" har alla ingredienser som krävs för en klassisk komedi. Det finns mycket potential i pjäsen. Man kan göra mycket med den och det hoppas jag vi har gjort. Vi har inte fokuserat så mycket på replikerna utan mer på det fysiska, som vad skådespelarna gör på scen till exempel, säger Diya. - Vi har väldigt roligt på scen och den känslan sprider sig förhoppningsvis till publiken, säger Annie. Hets började repetera föreställningen för fyra månader sedan. - Det har varit intensivt, både sett till antalet repetitioner och tempot när vi övat, säger Kristina. Hessleholms teatersällskap bildades 1998 och har på senare tid satt upp omkring tre föreställningar per år. Vanligtvis är julteatern årets största föreställning, men i år storsatsar sällskapet för första gången istället på sommarteater. Orsaken är medlemmarnas pressade scheman. - Flera av våra skådespelare ska vara med i "Cabaret" i höst så därför hinner vi inte göra något större då, säger Kristina Runklint. I uppsättningen av "Säg det med ett leende" deltar 15 personer. Åtta av dem står på scen. Alla, förutom regissören Diya, är amatörer. - Fast jag ser mig ändå som amatör på det sättet att jag håller på med teater för att jag verkligen älskar det, säger han. Föreställningen har premiär ikväll, och under nästa vecka väntar ännu en nysatsning för Hets: en miniturné i trakterna kring Hässleholm. På måndag spelar sällskapet på Tydingesjöns camping i Broby och dagen efter gästar de Höör. Sedan väntar hembygdsparken i Hästveda och församlingshemmet i Röke innan "Säg det med ett leende" kommer tillbaka till scenen i Hässleholms Hembygdspark nästa helg. - Publiken kan förvänta sig mycket sång, musik och många skratt. Nu hoppas vi bara på fint väder, säger Kristina innan hon blir avbruten av Olof Hedberg, som just har blivit sminkad och vill dra igång repetitionerna. Olof bär solglasögon, hatt och ansiktet pryds av ett litet skägg. - Jag spelar en förläggare som kör med lite fula metoder, säger han. - Ja, du är lite skurkaktig, säger Annie. - Det behövs skurkar, annars blir det ingen riktig komedi, påpekar Diya Shaher innan det är dags att äntra scenen. I kväll är det allvar för den humorfyllda pjäsen. Då måste allt klaffa. Om de lyckas? Det återstår att se. På måndag recenserar vi pjäsen. Då får du svaret.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Dadgostar: En förändring för hela mänskligheten

Inrikes
Inrikes Om fem år ska masugnarna tystna, koksverket läggas ned, och ett alltmer elberoende SSAB leverera fossilfritt stål i stor skala.
Samtidigt som Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar inleder en industriturné i Sverige stiger elpriserna i Europa.
– Vi måste bygga ut så att SSAB kan få sin el, satsningar jag inte ser i regeringens budget, säger partiledaren.

Det ångar och dånar inne på verket när de glödande stålplattorna slungas fram och tillbaka genom valsmaskinen.

Liknelsen vid att det är som att kavla ut en pepparkaksdeg – en 1 300 grader varm pepparkaksdeg – är inte helt dum.

– Vi har valsat material här i 60 år, säger kommunikationschefen Sari Heikkinen.

Här på SSAB i Oxelösund inleder Nooshi Dadgostar en Sverigeturné till ett tiotal industriorter. Bland annat ska hon i höst besöka Bollstabruk, Degerfors och Skellefteå för att diskutera arbete och omställning.

– Det var varmt och bullrande. Värmen från det här fina stålet … det är världens bästa stål. Premiumstål, säger Dadgostar med ett leende.

Samarbetet Hybrit mellan ståljättarna SSAB, LKAB och energibjässen Vattenfall blev en världsnyhet när det lanserades 2016. I augusti i år levererade SSAB den första valsade plåten framställd med en teknik där kol och koks ersatts av fossilfri el och vätgas.

– Det är en enorm förändring för hela mänskligheten som sker här i Oxelösund, och vi är först i hela världen. Det känns ju helt enormt att få titta på det, säger Nooshi Dadgostar.

En "kanske-budget"

Hon är här för att lyssna och lära. Och ta fram nya förslag för Vänsterpartiets politik inför det stundande valåret. Hon är samtidigt här i ett skede där Vänsterpartiet sitter på nyckeln till regeringens vara eller icke vara.

En budgetomröstning väntar senare i höst och om Vänsterpartiet inte ställer sig bakom regeringens förslag ligger det närmast till hands att ett alternativ från Moderaterna och Kristdemokraterna vinner, med hjälp av SD.

– Den är inte tillräckligt bra, säger Nooshi Dadgostar och radar upp punkter där regeringens budget inte går Vänsterpartiet till mötes.

Det är framför allt beskeden om a-kassan och pensionerna som hon är missnöjd med. Därför kan hon inte säga hur vänstern tänker rösta än. Och det är V:s partistyrelse som fattar beslutet, framhåller hon.

Samtidigt kritiserar hon Magdalena Andersson, nu finansminister men kanske snart socialdemokratisk partiledare och statsminister, för att inte ge besked om regeringens budget. En process stundar där alla partiers budgetförslag ska behandlas i finansutskottet och där detaljerna kan komma att justeras.

– Jag märker att finansministern inte ger något besked kring om hon tänker stänga dörren för att det ska bli ändringar i utskotten. Det är också anledningen till att jag inte kan gå fram med en ”kanske-budget” till min partistyrelse, säger Dadgostar.

En hemlighet

Det är lite av en hemlighet hur processen går till. Inte utskottets alltså utan ståltillverkningen på SSAB.

En blandning av snabbfotat dokumenterande partifolk, SSAB-personal och den förre LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson, som nyligen rekryterats till företaget, får finna sig i att inte filma eller fota delar av kylanläggningen.

– Jag blir lika fascinerad varje gång, utbrister Thorwaldsson när han får plocka av sig hörselkåporna på väg ut från industrigolvet.

Järnet som kavlas ut här kommer nästan uteslutande från LKAB:s gruvor i Norrbotten.

När järnmalmen skeppats i hamn hettas den upp i masugnarna i en process som kallas koksning som sett i princip likadan ut sedan 1700-talet. För detta krävs stora mängder kol som i sin tur kommer in till Oxelösunds hamn från Australien.

Enligt Energimyndigheten står masugnarna i stålindustrin för nästan tio procent av utsläppen av koldioxid i Sverige. Men om bara fem år ska koksverket här läggas ned och masugnarna ersättas med en ny elektrisk ljusbågsugn som smälter ned den fossilfritt framtagna järnsvampen.

Ljusbågsugnen kommer att sluka 200 megawatt, lika mycket el som hela SSAB:s produktion gör i dag – plus hela Nyköpings och Oxelösunds årsförbrukning. Bara för detta byggs en ny kraftledning av Vattenfall mellan Flen och Oxelösund.

Förhoppningen är att kunna påbörja bygget av ljusbågsugnen i slutet av 2021.

– Jag förstår att vi politiskt behöver göra mer, säger Nooshi Dadgostar. Vi måste bygga ut vårt elnät på ett enormt sätt de kommande åren och det har vi inte gjort i Sverige på decennier. Vi behöver bygga ut kablar för att trygga leveransen av el och se till att elpriset hålls nere, både för industrin och alla hushåll.

Stor elprisökning

Just priset på el och gas har tredubblats i delar av södra Europa den senaste tiden. Det finns en rad förklaringar, bland annat höga kostnader för utsläppsrätter, svaga vindar och högre global efterfrågan.

– Under en period fram till 1980-talet, då byggde vi ut elnätet enormt. Sedan har vi inte gjort så mycket. Nu behöver vi bygga ut hela elnätet igen, bygga ut alla kablarna så att SSAB kan vara säkra på att de kan få sin el hela tiden. Det kräver stora satsningar som jag inte ser i regeringens budget, säger Vänsterledaren.

Hon vill se mer forskning, fler vindkraftverk och kommer med ett klassiskt vänsterformulerat uppslag om att staten kan ta större ansvar.

– Jag ser att vi kanske behöver dela den ekonomiska bördan mer. Det kan inte helt ligga på hushållen och industrin.

Niklas Svahn/TT

FAKTA

Fakta: Hybrit

Hybrit är ett samägt bolag som bildats av ståltillverkaren SSAB, gruvföretaget LKAB och energiföretaget Vattenfall.

Syftet med samarbetet är att utveckla världens första fossilfria malmbaserade ståltillverkningsprocess.

Genom att använda fossilfri el och vätgas i stället för koks och kol i ståltillverkningen blir biprodukten vatten i stället för koldioxid.

Projektet har enligt SSAB potential att minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med tio procent.

Hybrit-projektet har beviljats ekonomiskt stöd från svenska Energimyndigheten.

Hybrit står för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology.

Källa: SSAB

Kultur och nöje

Fred Again går vidare efter pandemihitten

Kultur och nöje
Kultur och nöje Med låten "Marea (We've lost dancing)" satte Fred Again fingret på en pandemirelaterad samtidssorg.
Snart kommer hans andra album för i år, med musik som firar närhet och kärlek.

Fred Again och The Blessed Madonnas låt "Marea (We've lost dancing)" har blivit ett av pandemins stora soundtrack, med över 65 miljoner lyssningar på Spotify. "The hugs with friends, and people that we loved, all these things that we took for granted, we've lost dancing", sjunger The Blessed Madonna med dyster röst i låten.

Att brittiske Fred Again, eller Fred John Philip Gibson som han egentligen heter, nu ser en ljusning när det kommer till pandemin märks på hans senaste singel "Billie (Loving arms)". Låten finns med på hans kommande platta, som släpps senare i år.

– Det här är nästa del efter "Marea", antar jag. Att nu kunna fira intimitet och närhet, att kunna vara nära människor man älskar, säger Fred Again till TT.

Gjorde Sheerans album

Han arbetar ofta med samplingar från vardagliga situationer, en process han liknar vid att skriva dagbok. Bara titeln på hans förra platta från april 2021 skvallrar om det: "Actual life (april 14–december 17 2020)".

– Det är spännande att kunna göra de här musiksamarbetena till en dagbok. Jag vill stanna i den världen och kunna berätta om de senaste månaderna, säger han.

Men Fred Again skriver inte bara musik åt sig själv. Förutom att producera vännen och kollegan Ed Sheerans kommande album har 28-åringen från London även arbetat med BTS, Stormzy och Ellie Goulding – för att nämna några. Att kasta sig mellan olika genrer har han inga problem med.

– Jag brukar samarbeta med folk som jag kommer överens med, det leder till den bästa musiken. Samma människor som jag skulle vilja ta en öl med, säger han.

TT: Finns det någon skillnad mellan att skriva musik till sig själv och till andra?

– Det är superannorlunda. När jag jobbar med andra är det som att jag kommer in i rollen som ett fan, ett fan som vill höra de här låtarna. När jag jobbar med min musik är det som att jag har ögonbindel, medan jag kastar färg slumpvis och hoppas att någonting fastnar, säger Fred Again.

Upptäcktes av stjärnproducent

Fred Agains musikresa började när han som nioåring blev besatt av klassiskt piano. Därefter upptäckte han jazzpiano och klassiskt slagverk, och sedan var det blues och soul som gällde.

Ett stycke han skrev till en klassisk konsert som 16-åring imponerade på musikern och stjärnproducenten Brian Eno så till den grad att Eno tog på sig rollen som Fred Agains mentor. Just nu arbetar de på ett album tillsammans, men något datum för den plattan är inte klart.

– Han har betytt allting för mig, han är en fantastisk person. Det är som att han befinner sig utanför musikindustrin på något sätt och bara gör sin egen grej, säger Fred Again.

Trots de senaste framgångarna, både med den egna musiken och samarbetena, ser Fred Again ingen tydligt punkt i karriären för sitt genombrott.

– Det är bara en konstant känsla av "vad är nästa grej?", man fortsätter att jaga hela tiden. Jag gillar den känslan, att hela tiden sträva efter någonting, säger han.

Sofia Sundström/TT

FAKTA

Fakta: Fred Again

Fred Again, eller Fred John Philip Gibson som han egentligen heter, är född 1993 i London.

Som producent och låtskrivare har han arbetat med artister som Stormzy, Ed Sheeran, Eminem, The Xx och Brian Eno.

I februari 2021 släppte han låten "Marea (We've lost dancing)". Två månader senare kom albumet "Actual life (april 14–december 17 2020)".

Han planerar att släppa ytterligare ett album senare i år. Dessutom har han ett samarbete på gång med Brian Eno.

Inrikes

Explosion i hus i Göteborg

Inrikes
Inrikes

En stor explosion har inträffat i ett trapphus i Göteborg, rapporterar P4 Göteborg.

Tre trappuppgångar ska vara rökfyllda. Explosionen inträffade vid 05-tiden på tisdagen.

– Det är explosion och brand i en byggnad. Det finns en rökutveckling och det pågår livräddning i tre trapphus, säger Lotta Molander vid räddningstjänsten till GT.

Enligt Molander pågår även evakuering.

Sport

Biles: Borde slutat före Tokyo

Simone Biles under OS i Tokyo.
Foto: Gregory Bull/AP/TT
Sport
Sport Simone Biles hyllades världens över för sin öppenhet om psykisk ohälsa under OS i Tokyo. Men själv säger hon nu att hon aldrig ens skulle åkt till tävlingarna.
– Jag borde ha slutat långt före Tokyo, säger superstjärnan i en intervju.

Den amerikanska gymnasten Simone Biles var en av de olympiska spelens största stjärnor.

Men OS blev en mardröm för Biles, som på grund av psykisk ohälsa bröt lagtävlingen och stod över finalerna i mångkamp, hopp, barr och fristående innan hon var tillbaka i bomfinalen och tog brons.

Superstjärnan hyllades för sin öppenhet om psykisk ohälsa, men säger nu att hon aldrig skulle ha åkt till Japan. I en intervju i New York Magazine säger 24-åringen:

– Jag borde ha slutat långt före Tokyo.

– Om man tittar på allt jag har gått igenom under de senaste sju åren borde jag aldrig ha varit med i ännu en OS-trupp.

Med de sju åren syftar Biles på den uppmärksammade skandalen med den före detta landslagsläkaren Larry Nassar som dömts för flera sexuella övergrepp.

Tidigare i september vittnade Biles i senatsförhör i efterspelet till skandalen. Nu säger hon:

– Jag tänkte inte låta honom ta något ifrån mig som jag jobbat för sedan sex års ålder. Jag vägrade låta honom ta den glädjen ifrån mig. Därför kämpade jag mig igenom det, så länge hjärnan och kroppen tillät det.

Om tiden i Tokyo och att tävlingarna slutade med "bara" ett brons i bom och silver i lagtävlingen säger hon att det går upp och ned.

– Ibland tänker jag att det är helt OK, det är så det är och så det blev. Men andra gånger börjar jag bara storgråta där hemma.

Martin Yngve/TT

Inrikes

Bibliotek och simhall kan få porta vissa personer

Sköter du dig inte kan du komma att portas från simhallen, enligt ett kommande förslag från regeringen.
Foto: Alexandra Bengtsson/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

Regeringen vill låta göra det möjligt att porta personer som riskerar att begå brott från bibliotek och badanläggningar, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Om du går till en simhall och sedan inte kan bete dig, och till exempel ofredar andra människor. Eller om du går till ett bibliotek och för oväsen, ska du då ha någon självklar rättighet att bara få komma tillbaka igen? Nej, det tycker inte jag faktiskt, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till radion.

Om regeringen får som den vill kan en liknande lagstiftning som i dag gäller för butiker införas, och en proposition ska läggas fram i början av nästa år.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Minifinder.se

Ökade våldsbrott i Skåne - vad säger brottsstatistiken?

Minifinder Nano GPS personlarm - telefon och larm i ett!
Minifinder.se I hela Sverige så har våldsbrotten ökat markant de senaste åren och det är egentligen inte förrän efter ett par år man kan se trenderna.

Statistiken över brott kan dock variera lite från år till år, men när man ser över statistiken med ett par års överblick så har brotten stigit sakta men säkert. I Skåne kan vi också tydligt se den här trenden.

En orsak till ökningen tros också vara benägenheten till att anmäla brott. Däremot så har inte vården märkt av trenden när det kommer till behandling av offer som blivit utsatt för våldsbrott och i de regionerna kan man inte se några tecken alls på ökad utsatthet när det kommer till misshandel. Det betyder med andra ord att anmälningsbenägenheten har ökat. Att ökningen inte märks av inom vården tros bero till största del på att fler anmäler och att det inte är någon högre andel av misshandelsfallen som anmäls som är av det grövre slaget.

Skåne ligger 3:a på listan över anmälda våldsbrott i Sverige

Södermanlands län och Stockholms län ligger lite högre än vad Skåne gör när det kommer till anmälda våldsbrott per invånare. Att det ser ut på detta viset beror till stor del på att det är i dessa län som vi hittar Sverige tre största städer.

Statistiken säger dock att det dör mindre människor i våldsbrott och går i linje med vad sjukvården menar på, Detta innebär med andra ord att även om våldsbrotten har ökat, så har inte de fallen av grövre misshandel ökat och inte heller har ett högre antal dött till sviterna från våldsbrott. Det finns flera faktorer som tros spela in till varför vi kan se en ökning av våldsbrott i Sverige.

Detta kan du göra för att känna dig mer trygg:

– Om du har barn så är det bra om du låter barnet ha en telefon att ringa med och som du kan nå dem via. Du kan också använda en GPS Tracker, dessa gör att du alltid kan se var ditt barn befinner sig. Detta ger trygghet och säkerhet till barn och föräldrar.

– Ett överfallslarm är bra att ha i fickan på sin jacka (man ska absolut inte vara rädd i onödan, men de är otroligt effektiva eftersom att de hörs väldigt högt).

- Håll dig lugn! Även om våldsbrott ökar statistiskt sett så ökar inte dödsfall eller personskador, vilket betyder att våldsbrott har ofta någon bakomliggande orsak och är ofta relaterade till dispyter mellan kriminella.

– Många gånger sker våldsbrott i nära relationer där det kan vara svårt att ta sig bort. Om du befinner dig i en situation där du blir misshandlad i hemmet, så prata med någon och sök dig till hjälp. Det kan vara svårt att berätta om, men det finns alltid professionella människor du kan vända dig till för att få råd, stöd och hjälp att bli fri din situation Om du är utsatt för våld i nära relation så kan du kontakta Malmös kriscentrum.

- Ha alltid med dig din telefon ifall du skulle råka illa ut på något sätt, så att du alltid kan ringa och be om hjälp eller för att bara prata med någon som kan lugna dig om du är orolig.

Om du är med om ett våldsbrott, oavsett om det är en av familjens medlemmar som skadar dig eller om du blir illa behandlad av någon du inte känner sedan tidigare så är det viktigt att anmäla. Genom att anmäla vad du blivit utsatt för så står du automatiskt upp för alla andra som också blivit utsatta för våldsbrott.

Inrikes

Det här får du göra på onsdag

Nu får vi trängas på dansgolvet igen. Arkivbild.
Foto: Erik Mårtensson / TT
Inrikes
Inrikes Den 29 september får du göra nästan allt du gjorde innan pandemin bröt ut. I alla fall om du är vaccinerad.

Steg 4 i regeringens avvecklingsplan för restriktionerna innebär att deltagartaken för allmänna sammankomster och tillställningar tas bort. Det blir alltså fritt fram för fullsatta fotbollsläktare och konsertlokaler.

Även deltagartaken för privata sammankomster i hyrda lokaler tas bort vilket innebär att till exempel stora bröllopsfester och födelsedagskalas kan hållas utan begränsningar.

Kaféer och restauranger kan återgå till sina vanliga öppet- och serveringstider. Det finns inga krav på hur stora sällskapen får vara eller vilket avstånd det ska vara mellan borden. Dessutom tillåts konserter inomhus på serveringsställen.

Rekommendationen om att jobba hemifrån tas bort. Den som har symtom bör däremot fortfarande stanna hemma och testa sig. Arbetsgivare uppmanas att underlätta för hemarbete vid symtom.

Men det finns fortfarande rekommendationer kvar. Ovaccinerade bör även i fortsättningen undvika folksamlingar. De bör även undvika nära kontakter med personer i riskgrupp och personer som är över 70 år och äldre.

Råden gäller inte för personer under 18 år eller som av medicinska skäl inte kan vaccinera sig mot covid-19.

Boel Holm/TT

Det här gäller från den 29 september
Det här gäller från den 29 september
Foto: Grafik: Anna-Lena Lindqvist

Opinion

Den känsliga friskolefrågan

Opinion
Opinion

Friskolornas riksförbund menar att ett vinstförbud slår undan benen för alla privata bolag som driver skolor. Svenskt Näringsliv är inne på samma linje, och menar att det i praktiken handlar om ett förbud för företag att äga skolor.

Det hade förstås varit en rejäl kioskvältare om företrädare för näringslivet och de fristående skolorna hade applåderat ett förbud mot vinster. Alltså, det är inte alls märkligt att de är kritiska. Det reservationslösa försvaret av vinster är emellertid kontraproduktivt. Det är, tror jag, det som mer än något annat kan bidra till att förslaget om vinstförbud förverkligas.

Inför Socialdemokraternas kongress har partiets ledning föreslagit ett vinstförbud inom skolan. Hur det ska utformas mer i detalj framgår inte, men den principiella inställningen är tydlig. Eventuella överskott ska stanna i verksamheten. Förslaget kommer knappast som en blixt från en klarblå himmel. Socialdemokraternas skepsis till privata vinstintressen inom välfärden är väl känd, men i dagens riksdag finns det inte tillräckligt med stöd för förslag i den riktningen.

Möjligen är en förändring på gång. Liberalerna och nu senast Centerpartiet har öppnat för en reglering av friskolornas frihet. Steget till ett vinstförbud är fortfarande långt, och därmed är det långt till ett parlamentariskt stöd för S-förslaget. Men om det är något som kan knuffa opinionen närmare ett vinstförbud så är det ett reservationslöst försvar av dagens ordning.

Ingen kan rimligen förneka att det finns en målkonflikt. Det kommer i princip alltid att behövas mer pengar inom skolan. Det kommer att finnas en elev som behöver ett ännu bättre stöd, personal som förtjänar bättre villkor och lokaler som behöver rustas upp. Det är konkurrens om varje skattekrona, och därför kommer det alltid att finnas någon som på goda grunder hävdar att pengarna borde stanna i skolan i stället för att betalas ut till ägarna.

Det vet uppenbarligen Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbunds vd, och det är därför som hon säger till DN apropå vinstförbudet att företagen bara kan ta ut några procent i avkastning. Tänk tanken att en vd för bilbranschen hade sagt något liknande, att det är svårt att göra några stora vinster, att nivån på avkastningen är och förblir låg. Det är självklart en omöjlig tanke.

Friskolornas riksförbund vet att det är en känslig fråga eftersom det handlar om en offentligt finansierad verksamhet och att det finns ett brett stöd för tanken att resurserna ska fördelas efter elevernas behov. Därför försöker Ulla Hamilton i sitt uttalande balansera mellan aktieägarnas och det allmännas intresse.

För min egen del är jag inte kategorisk motståndare till fristående skolor. Knappt en femtedel av alla grundskoleelever och var tredje gymnasieelev går i en fristående skola. Ungefär 200 000 elever går i skolor som ägs av aktiebolag(enligt Ekonomifakta). En del fristående skolor är riktigt bra, andra mindre bra. En del ägare försvinner säkert om vinsterna begränsas, men det är också fullt möjligt, för att inte skriva troligt, att det finns ägare som har stor respekt för allmänintresset. Ägare som håller med om att fristående skolor inte kan leva i en helt egen värld, med andra villkor än de kommunala skolorna. Som ogillar vinstförbud men som inser att dagens ordning är orimlig och som är öppna för ökad offentlig insyn och vinstbegränsningar.

Om alternativen bara är två, antingen ett totalförbud mot vinster eller en total frihet att ta ut vinster, då är jag rätt säker på att det förstnämnda förslaget vinner i längden.

Opinion

Rosengårdseleverna är tryggast

Opinion
Opinion

Många förvånas nog över att femteklassarna på Rosengårdsskolan i Malmö svarar att de känner sig tryggare än de i samma årskurs på andra skolor. Det beror till stor del på ”Rosengårdsmodellen” men också på förståelsen för socialt utsatta områden.

Många utanförskapsområden som främst diskuteras utifrån en problembild kan vara trygga platser att växa upp i, vilket kan verka konstigt för utomstående. Givetvis gäller det inte när det börjar skjutas eller sprängas: då går ingen säker.

Som uppväxt i ett område som nu är punktmarkerat som kriminell belastat och otryggt har jag förstahandserfarenhet av att känna mig trygg på ett sådant ställe. Ofta finns där också en god sammanhållning mellan de boende och lärare som väljer skolor i utsatta områden har ofta höga ambitioner med att undervisningen ska ge alla samma möjligheter. Det kan trots problemen finnas en god grund att bygga på.

Statistiken från Rosengårdsskolan är intressant inte minst för att man kan få intrycket att dessa förorter och de skolor som finns där är bortom räddning och så är det givetvis inte. Framgångarna på Rosengård vilat på att man vågat sätta tydliga gränser och ställa krav på eleverna, vilket har blivit uppskattat och gynnar elever som vill slippa bråk och stök, men tidigare hamnat i kläm, vilket är rättvist: bråkmakarna är en minoritet som inte ska sätta agendan

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL