Nyheter

100 års kamp för ett jämlikt samhälle

Eva Schmitz kommer ihåg mycket av den gemenskap som fanns i kvinnorörelsen på 1970-talet. Foto: Emil Malmborg/Bildbyrån
Artikel Nyheter Sociologen Eva Schmitz som har forskat i kvinnorörelsen under flera perioder hjälper Skånskans läsare att djupdyka i historien.
PREMIUM

Sociologen Eva Schmitz som har forskat i kvinnorörelsen under flera perioder hjälper Skånskans läsare att djupdyka i historien. – När kvinnor har gått samman som ett kollektiv och gemensamt framfört sitt budskap har de ibland lyckats få igenom sina krav. Än i dag är det inte jämställt på alla plan i samhället och i familjerna. Därför finns det all anledning att lyfta fram de frågor som berör kvinnor över hela världen, säger Eva Schmitz. Hon har varit engagerad i kvinnofrågor sen hon på 1970-talet var aktiv i Kvinnoligan, en utomparlamentarisk grupp som startades 1970 i Lund. Under studierna på Sociologen i Lund skrev hon också en C-uppsats som tittade närmare på den proletära kvinnorörelsen i Sverige. – Jag har ett ursprung via min farfars far, som drev textilfabriker i Malmö och Furulund. Min tanke var att titta närmare på bland annat textilarbetarkvinnornas villkor och hur de via arbetarrörelsen fick ett mer värdigt liv. I början av 1900-talet hade dessa kvinnor hälften av männens lön, jobbade vidriga arbetsförhållanden, menar Eva Schmitz. Hennes bild är att kvinnorörelsen startade för den stora massan på 1890-talet. Då bildades det olika grupper för kvinnor som arbetade i industrin, servicesektorn eller den växande tjänstemannasektorn. Då började de också demonstrera och samla in namnunderskrifter med krav på högre lön och bättre arbetsvillkor, att få rösträtt och bli myndiga. – Innan dess var det ett fåtal kvinnor från medel-klassen som efter den franska revolutionen kämpade för sina rättigheter. I Sverige hade vi Fredrika Bremer och Sophie Adlersparre som var förkämpar. Men när kvinnorna i arbetarklassen började organisera sig kunde de två grupperna ibland enas om sina krav. Rätten att utbilda sig och ha sin egen ekonomi var några.

Eva Schmitz berättar hur kvinnorna oftast drev sina frågor på lokalplanet genom att bilda socialdemokratiska kvinnoklubbar eller kvinnogrupper inom fackföreningarna. Tidningen Morgonbris startades också. De mer välbeställda kvinnorna organiserade sig i Fredrika Bremerförbundet. – Medan Fredrika Bremer vände sig till kvinnor som hade möjligheter att utbilda sig och välja yrke fanns det kvinnliga agitatorer som slogs för kvinnors överlevnad, rätten till arbete och lika lön. Kata Dahlström och Emma Danielsson var några som kämpade för arbetarkvinnorna. Hon nämner några viktiga händelser när industri- och textilarbeterskorna vid förra sekelskiftet gick ut i strejk för att få bättre arbetsförhållanden och högre löner. 1889 var det strejk på Malmö Yllefabrik och 1917 genomfördes hungerdemonstrationer i Malmö. – Strejkerna ledde på sikt till att kvinnornas villkor förbättrades men det fanns ofta en motvilja i de egna leden mot att kvinnorna agerade. Det var då de kände sig tvungna att bilda egna föreningar. De drev också sociala reformer som barnavårds- och fattigvårdslagstiftningen. Även om den internationell kvinnodagen firades i Sverige 1910 dröjde det ända till 1919 innan kvinnorna fick rösträtt och 1921 blev de helt myndiga och fick bestämma över sina egna pengar och liv. Sverige var det sista landet som fick kvinnlig rösträtt i Norden. Efter 1920-talet följde en lång period där kvinnorna drev sina frågor främst via sina kvinnoförbund eller tjänstemannafackföreningar. Under 30-talet när det blev massarbetslöshet höjdes röster från olika håll makthavarna dra in gifta kvinnors rätt till arbete men under det andra världskriget behövdes deras arbetskraft igen. 50-talet med det ökade välståndet fick fram en ny grupp av hemmafruar. Någon barnomsorg var inte heller allmän. När småbarnsmammorna kom ut i arbetslivet på 60-talet ställde de nya krav på bättre villkor på arbetsmarknaden. Det blev upprinnelsen till nästa stora kvinnorörelse. – Den ville inte vara passiva i sin kvinnoroll utan kämpa mot könsdiskrimineringen på alla områden. De väckte en debatt om barnomsorg och fri aborträtt och accepterade inte dubbelarbetet, säger Eva Schmitz, som också har doktorerat om systerskap som politisk handling. De som tog initiativet var Grupp 8, som var några yrkesarbetande kvinnor. 1968 började de studera kvinnoförtryckets historiska orsaker och agerade för att väcka opinion. 1970 bildade de en socialistisk kvinnorörelse som gick ut med flygblad utanför typiska kvinnoarbetsplatser. Samma år bildades Kvinnoligan i Lund. Det var framförallt kvinnor från den manligt dominerade vänstern. De hade också studiecirklar och höll möten för att nå ut. Systerskap och kvinnokamp var några paroller. 1972 firades kvinnodagen, det hölls demonstrationståg och en kvinnokonferens. – Kännetecknande för den nya rörelsen var att den hade en antihierarkisk organisationsform som byggde på att alla skulle aktiveras och ingen skulle styra något. Den främsta målgruppen var lågavlönade kvinnor men också hemmafruar. Man ville också förena alla kvinnor över klassgränserna. Några frågor som den nya kvinnorörelsen drev var rätten till den egna kroppen, deltidsarbete, fler daghem, kvinnors rätt i arbetslivet, kvinnohus och kampen mot sexuell exploatering. Det var också under de här åren som daghemmen byggdes ut och aborträtten infördes. Även om det var en gräsrotsrörelse finns det några viktiga namn. Barbro Werkmäster och Maud Hägg skrev böcker om jämlikhet, Louise Waldén var redaktör för tidningen Vi Mänskor och Suzanne Osten och Margareta Garpe skapade teater och skrev kvinnosånger. – Några viktiga händelser var när samtliga kvinnogrupper, även Arbetets kvinnor och Lesbisk front, genomförde en nationell kampanj mot kvinnoarbetslösheten 1978, som i Malmö. 1974 gick städerskorna på ASAB i Borlänge och på andra platser gick ut i en strejk för högre lön och efter en solidaritetsrörelse fick rätt, berättar Eva Schmitz. På 80-talet kom en ny lågkonjunktur och kvinnogrupperna övergick i bland annat kvinnojourer eller kvinnor för fred. Samtidigt drogs en omfattande kvinnoforskning i gång och fler kvinnor blev aktiva i politiken genom de olika partierna. 2005 bildades Feministiskt initiativ som vill in riksdag och kommuner. – Allt kvinnorörelsen gjort under 100 år har lett till en rad reformer och en ökad medvetenhet om vårt lika värde. Samtidigt återstår det som den första kvinnorörelsen agiterade för; exploateringen av den kvinnliga arbetskraften och kvinnors kroppar. Låga löner, dåliga arbetsvillkor och våld mot kvinnor är fortfarande verkligheten för många av världens kvinnor, menar Eva Schmitz.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lagfarter Nsk

Nya ägare till 60-talshus i Glimåkra

Kategorier:
Lagfarter Nsk
Lagfarter Nsk Nu är det klart vem som köpt huset på Tuves Gränd 10 i Glimåkra av Arne Ingvar Johansson. Nya ägare är Monica Larsen, 25, och Sven Olof Daniel Svensson, 26. Priset blev 900 000 kronor och de nya ägarna tog över huset i september 2021. Huset byggdes 1966 och har en boyta på 98 kvadratmeter.

Bara några hundra meter bort såldes för mindre än en månad sedan en fastighet, på Hantverksgatan 9. Priset blev där 250 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Hon tar med läsarna till 1880-talets London

Sofie Bjarup från Södra sandby är aktuell med nyutgivningen av Mörkrets barn..
Foto: David Bjarup
Kultur och nöje
Litteratur Från Södra Sandby är det inte långt till mord och mörker i 1880-talets London. I alla fall inte för författaren Sofie Bjarup som är aktuell med Mörkrets barn, första delen i en serie historiska kriminalromaner. - Jag är mycket intresserad av den senviktorianska eran och tycker det är väldigt spännande med klasskillnader, hur samhället är uppbyggt och vilka som hamnar utanför, berättar hon.

Det är andra gången gillt för Mörkrets barn när den nu kommer ut på Lind & co. Redan 2018 gav Sofie Bjarup själv ut den via hybridförlaget Visto. Då fick den flera fina recensioner men inte så mycket spridning. En av recensionerna lästes av Mattias Boström som är förläggare på Lind & co och också Sherlock Holmes-expert och författare till den prisade faktaboken Från Holmes till Sherlock.

- Mattias ringde mig och berättade att han läst min första bok och hört att jag höll på med en uppföljare och undrade om han fick läsa den, berättar Sofie Bjarup. Det är sånt man knappt tror kan hända. Jag blev så klart jätteglad och visst fick han läsa. Efter tio dagar hörde han av sig igen och sa att de gärna ville ge ut uppföljaren och även den första boken på nytt och satsa på det som en serie,

Makabra mord

Mörkrets barn utspelas i London 1888 där skräcken sprider sig i fattiga Whitechapel i östra London efter flera makabra kvinnomord. Bokens huvudperson, William Sinclair, tillhör överklassen men har fått nådigt tillstånd av familjen att prova på journalistyrket. Morden i Whitechapel gör att han kommer i kontakt med en del av staden han inte alls rört sig i tidigare. När sedan en kvinnoarm hittas i Themsen och dottern till vänner till hans föräldrar försvinner spårlöst börjar han gräva i en helt egen historia och får hjälp av sin nya vän, journalisten James Quilter, som jobbar på en konkurrerande tidning och har en helt annan bakgrund. I takt med att William dras allt längre in i en komplicerad brottshistoria växer också känslor mellan honom och James.

Sofie Bjarup arbetade på Mörkrets barn under mer än sju år och idén föddes redan när hon skrev sin magisteruppsats i litteraturvetenskap på Lunds universitet långt tidigare.

- Jag skrev om tidningarnas roll under den senviktorianska eran och märkte att det fanns journalister då som skrev nästan som utlandsreportage från East End. Det var varken deras egen eller deras läsares miljö. Jag märkte också hur ”Jack the Ripper”-morden överskuggade allt i tidningsrapporteringen och hur många andra fruktansvärda händelser kom i skymundan, till exempel fyndet av en arm i Themsen. Jag började samla runtomkringberättelser och idén till Mörkrets barn tog form.

Hur växte karaktärerna och kärlekshistorien mellan James och William fram?

- Jag såg tidigt en scen framför mig med en överklassjournalist som diskuterade Ripper-fallet med distans i sin egen miljö och började fantisera om hur han skulle reagera om han hamnade i den världen. Då visste jag också att han skulle träffa någon som kanske kunde bli hans mentor men insåg snabbt att de blev intresserade av varandra. Kärleken till James ger också William en lite annan roll. Som överklass tillhör han de mest priviligierade men som homosexuell på den tiden har han en hemlighet han aldrig kan avslöja och det ger honom en annan blick på utanförskap. Sedan är det så klart ett dramatiskt element med en sådan hemlighet.

Skriver på heltid

Sofie Bjarup har alltid tyckt om att skriva och har anteckningsblock fulla med berättelser. Mörkrets barn skrev hon vid sidan av sitt arbete på ett företag som håller på med industriautomation.

- Det var under den period jag hade småbarn och ofta när de vaknade på natten kunde jag inte somna om så då satte jag mig och skrev, berättar hon. Det var väl därför det blev en så mörk historia.

För ungefär ett år sedan bestämde hon sig för att säga upp sig och satsa på skrivandet på heltid, kombinerat med arbete som skrivlärare på Folkuniversitetet.

- Jag trivdes på jobbet och kollegor och chefer var underbara men det var så långt ifrån skrivandet. När sedan mina föräldrar dog med kort tids mellanrum kände jag att man ändå bara har ett liv och varför ska jag vänta tills jag blir 65 med att skriva?

När Sofie Bjarup började skriva på heltid var Mörkrets barn redan klar och hon hade ett utkast till uppföljaren. Den är klar nu, liksom seriens tredje del och det finns också ett utkast till fyran.

- Tvåan heter Skymningsvarelsen och utspelas ett halvår efter Mörkrets barn. Det har blivit sommar och James barndomsvän Helen hittas död. Polisen tror att det är självmord men James vet att det inte kan stämma, avslöjar Sofie Bjarup. Den kommer ut till våren och sedan är trean planerad till januari 2023.

Du har med en svensk karaktär i Mörkrets barn, Amalia Bergström från Helsingborg, som blir en nära vän till James. Är hon med även i kommande böcker?

- Absolut, hon får till och med en större roll. I bok fyra kommer de faktiskt att åka till Sverige. Det roliga var att när jag skrev Mörkrets barn ville jag hemskt gärna få in Ödåkra som jag är född i och det lyckades genom Amalia.

Når läsarna igen

Sofie Bjarup ser mycket fram emot att Mörkrets barn ska nå ut till läsarna ännu en gång.

- Det är så kul att få bekräftelse på att det inte bara var jag som tyckte att den skulle ges ut, säger hon. Sedan är det också så roligt att arbeta med tvåan med Mattias, att ha en förläggare som tror så mycket på min idé.

Och om fem år var befinner du dig då?

- Grejen är att just nu är jag exakt där jag vill vara. Att skriva och undervisa i skrivande är det jag vill fortsätta att göra.

FAKTA

Sofie Bjarup om ...

... skrivarkollektivet Skruppen som hon ingår i: ”Vi är fyra personer och träffades när vi gick skrivarkurs på Folkuniversitetet. Vi började umgås och skapade så småningom vårt eget skrivarkollektiv där vi stöttar varandra i skrivandet och också håller skrivarkurser ihop. Det är så härligt att kunna diskutera med andra som bryr sig om att sitta och vrida och vända på något grammatiskt och förstår att det är viktigt och som förstår ens nördighet. Vi skickar texter till varandra för läsning och utan dem hade inte Mörkrets barn funnits.”

... research: ”En roman som Mörkrets barn kräver så klart väldigt mycket research. Nästan allt man skriver om måste kollas. Om någon tar på sig en pyjamas till exempel - då måste man kolla när pyjamasen egentligen kom. Jag har också använt mycket gamla kartor och bilder. Sedan när det kommer till känslor eller kanske dofter är det mer allmängiltigt. Ska jag beskriva fukt kan jag gå ut i vedboden och sniffa lite. Den största utmaningen när det kommer till en historisk roman är nog att våga. Men om alla bara skulle skriva det de känner till hade det bara blivit en rad ointressanta självbiografier. Och jag tycker verkligen att research är jätteroligt.”

Inrikes

Ingen vet när drabbade kan återvända

Många lägenheter i det drabbade hyreshuset har rök- eller vattenskador. Det finns också risk för att explosionen kan ha påverkat stabiliteten i byggnaden.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes Hyresgästerna i de cirka 140 lägenheter som evakuerats efter explosionen i Göteborg får inte återvända hem på tisdagskvällen – och kanske inte på lång tid framöver.
– Man vet inte hur explosionen påverkat byggnaden, säger Micke Olsson på räddningstjänsten.

Många lägenheter är skadade av rök, eller av vatten i samband med släckningen, framhåller Micke Olsson, som är larm- och ledningsoperatör på räddningstjänsten Storgöteborg.

Men det finns också en oro för att explosionen kan ha skadat husets bärande delar. Man måste undersöka hur allvarligt det är.

Fastighetsägaren Ernst Rosén, som är en av Göteborgs största privata hyresvärdar, arbetar med att kunna erbjuda tillfälliga ersättningsboenden till dem som behöver.

– Vi hjälper självklart till med det vi kan, säger Jessica Bengtsson, kommunikationschef på Ernst Rosén.

Hjälp via försäkring

En stor del av de drabbade bedöms kunna få hjälp via sina försäkringsbolag.

– Vi samarbetar med dem också, säger Bengtsson.

Fem uppgångar i höghuset är evakuerade. Många människor som flytt sina hem samlades i två kyrkor i närheten.

– Vi har personal på plats i kyrkorna, säger Jessica Bengtsson.

Minst 50 personer kom på morgonen till Saronkyrkan, som ligger strax intill platsen där explosionen skedde i stadsdelen Annedal.

Kom i morgonrock

– Flera är i chock. Några har kommit i morgonrock, sade Ulla-Carin Moberg, stabschef på socialförvaltningen i centrum, på förmiddagen.

Det var polisen som bad församlingen att öppna Saronkyrkan tidigt på morgonen.

– Behovet av en samlingsplats var ju stort, säger Daniel Dalemo, föreståndare för Saronkyrkan.

– Så att man känner att man inte är ensam när man fått fly sitt hem, tillägger han.

Hjälparbetet sker i samarbete med Göteborgs kommun.

– Vi har filtar, kaffe, fika och kläder. En del har inte fått med sig några kläder ens, sade Ulla-Carin Moberg.

På samlingsplatsen erbjöds frukost och lunch, men också krisstöd, socialarbetare att prata med och information från räddningstjänsten vid flera tillfällen.

Representanter för försäkringsbolag kom också till kyrkan.

– Frågorna är ju ”kan jag återvända till min lägenhet i kväll” och "vad händer annars", säger Daniel Dalemo.

Även kommunen förbereder att ta hand om personer som annars står utan tak över huvudet.

När fler uppgångar i det drabbade huset utrymdes på förmiddagen, öppnades även Annedalskyrkan i närheten som samlingsplats.

"Helt oacceptabelt"

Ett rum för krisstöd upprättades också på Mölndals sjukhus, som ingår i Sahlgrenska universitetssjukhuset. Många skadade fördes dit.

Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) besökte explosionsplatsen på morgonen.

– Det här är fruktansvärt och naturligtvis helt oacceptabelt, säger Axel Josefson, som på morgonen var på plats vid explosionsplatsen, till TT.

Micke Larsson/TT

Jonas Dagson/TT

Daniel Dalemo, pastor i Saronkyrkan som öppnades tidigt på morgonen för drabbade av explosionen i ett höghus strax intill.
Daniel Dalemo, pastor i Saronkyrkan som öppnades tidigt på morgonen för drabbade av explosionen i ett höghus strax intill.
Foto: Adam Ihse/TT

Sport

Mästarmöte ingår i kontinenternas samarbete

Europamästaren Italien möter Argentina i en match nästa år. Arkivbild.
Foto: Laurence Griffiths/AP/TT
Sport
Sport

Fotbollsförbunden i Europa och Sydamerika startar ett samarbete som bland annat innebär att mästarlagen i EM och Copa América ska mötas.

Första matchen blir mellan årets mästare Italien och Argentina i juni nästa år.

I det nya samarbetet ingår även damfotboll, ungdomsfotboll och futsal samt utbyte av domare och träningsmetoder.

Ekonomi

Naturskyddsföreningen avser överklaga Cementa

Cementas fabrik i Slite på Gotland har varit omdiskuterad senaste tiden. Arkivbild.
Foto: Karl Melander/TT
Ekonomi
Ekonomi Riksdagen väntas ge grönt ljus för undantagslagen som ska ge möjlighet för Cementa att undvika ett stopp i produktionen den 1 november.
Men Naturskyddsföreningen uppger redan nu för TT att man tänker överklaga det tillstånd regeringen antas bevilja bolaget för fortsatt drift.

Föreningen kritiserar att lagstiftningen innebär avsteg från miljöbalken och medger undantag från att ha en miljökonsekvensutredning.

Mot grundlagen

– Men lagstiftningen strider mot grundlagen och det är egentligen den allvarligaste kritiken i det hela. Det handlar om kravet på generalitet och hur man ska bereda en lagstiftning, framförallt att regeringen haft så kort remisstid i de olika vändorna, säger Rebecca Nordenstam, jurist på Naturskyddsföreningen, till TT.

Organisationen hade på tisdagen ett möte om hur man ska agera efter riksdagens väntade ja till undantagslagen den 29 september och ett regeringsbeslut mot slutet av oktober grundat på lagen.

Den ska träda i kraft den 15 oktober och kort därefter förmodas regeringen bevilja Cementa ett förlängt, tillfälligt tillstånd för verksamheten i Slite.

Det beslutet avser Naturskyddsföreningen att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen.

– Vi känner att vi har ett stort ansvar att se till att miljölagstiftningen och grundlagen följs, säger Rebecca Nordenstam.

Innebära förseningar

Ett överklagande lär innebära förseningar och kan leda till att Cementa inte kan fortsätta produktionen efter den 31 oktober, med risk för cementbrist och allvarliga konsekvenser för samhället. Regeringen, riksdagen och bygg- och anläggningsbranschen, fack och näringsliv har varnat för det läge som då kan uppstå.

Cementa dominerar helt produktionen av cement i Sverige och utan förlängt tillstånd kan inte heller anläggningen drivas vidare med råvara från annat håll.

Men riksdagens miljö- och jordbruksutskott förordar enhälligt ett ja från riksdagen till undantagslagen.

Till skillnad från Lagrådet, Naturskyddsföreningen och flera juridiska remissinstanser anser utskottet inte att förslaget strider mot grundlagen. Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet skriver i särskilda yttranden att Lagrådets kritik ska tas på allvar men att läget är sådant att lagförslaget är motiverat.

Lars Larsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native NSK

Underbara svenska sommar

www.hajper.com

Under största delen av året längtar vi svenskar efter att sommaren äntligen ska komma.

Vi längtar efter sol, bad och semester, att äntligen få sparka av oss strumpor och skor och bara slappna av. Nu vet vi ju dock alla att det kan bli lite hur som helst med detta.

Är det något vi alla lärt oss i tidig ålder är det att regnkläderna packas inte undan tillsammans med pulkorna och vinterkläderna. De stannar framme, året runt. För även om rapsen blommar och solen skiner ena dagen så kan regnet komma åter när som helst.

Stränderna i Skåne

I Skåne är vi bortskämda med milsvida stränder på både öst och västkusten. Frågan är bara hur många dagar vi kan utnyttja dessa smultronställe, och om det blir varmt nog att faktiskt kunna bada och njuta av det. För oss som är badkrukor blir det vissa år sparsamt med dopp i havet, men det betyder ju inte att man kan njuta av en tripp till havet i alla fall.

Östkustens pärlor - Österlen

På östkusten hittar du till exempel Vårhallarna på Tobisviksheden, här hittar du en trevlig camping med pool samt bangolf för eventuella badkrukor. Stranden ligger i närheten av charmiga Simrishamn som är väl värt ett besök. Även Mälarhusen, som ligger mellan Strandhammaren och Borrby strand och ståtar med sin vita sand och långgrunda bad är ett bra val.

Västkustens badparadis

Västkusten, som tack vare golfströmmen vanligtvis har något varmare vatten har otaliga stränder att besöka för den badsugna. Bara i Helsingborg med omnejd hittar du mil efter mil av fantastiska stränder som Tropical beach, Råå vallar, Gröningen och Fria Bad. Alla med en fantastisk vy över till Danmark.

För de regniga dagarna

Att planera semester i Sverige innebär att du kalkylerar för de regniga dagarna, för det är sällan vi kan undvika dessa helt. Ett roligt sätt att fördriva tiden med familjen eller vännerna är att spela klassiska bordsspel som Monopol och om det blir uppehåll åker gärna krocket eller kubb fram.

Vill man hellre ha en stund för sig själv kan man titta in på ett online casino som Hajper där du kan spela slotmaskinerna i demoläge utan att behöva göra någon insättning.

Alternativ till stranden

Lockar inte havet eller man helt enkelt vill hitta på något annat för en dag kan man passa på att besöka några av alla små fik och restauranger eller varför inte ta en båttur? Från östkusten kan du ta dig till Bornholm och från västkusten till Helsingör i Danmark. Även Tyskland är lätt att nå från Skåne, du kan välja mellan att köra eller ta en båt.

Att semestra i Skåne

I Skåne har du ett varierande landskap och det är inte bara fantastiska stränder du kan njuta av. Du hittar lätt vandringsleder i storslagen natur och du hellre vill ge dig ut på en hike. Du kan vandra, ta en bilresa eller åka Pågatågen genom landskapet.

Du kan besöka lantgårdar, museum och vingårdar samt ta in på charmiga små pensionat eller herrgårdar. Vi vågar påstå att det finns något för alla, och även om ni inte kom utomlands så kan ni säga att ni drog söderut under semestern.

Utrikes

Tyskarna till Laschet: "Nein"

Armin Laschet. Bild från presskonferens i måndags.
Foto: Michael Kappeler/DPA/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tyskarna verkar inte hålla med Armin Laschet. Drygt två av tre säger att det är fel av den kristdemokratiske kandidaten att försöka bli näste förbundskansler.

71 procent svarar nej på frågan om Laschet gör rätt efter CDU/CSU:s förlust i söndagens val, enligt en opinionsmätning i Augsburger Allgemeine. Kristdemokraterna gjorde ett dåligt val, och blev mindre än maktrivalen SPD, men Laschet har sagt att han ändå vill försöka sy ihop en koalition.

Frågan kan därmed avgöras av de mindre partierna De gröna och FDP – den sida de ansluter sig till väntas kunna bilda regering.

Ge upp

Men ett annat alternativ är att Laschet erkänner sig besegrad, och lämnar fältet fritt för socialdemokratiska SPD. Många i de egna leden förespråkar det, rapporterar Bild. Tidningen publicerar också en opinionsmätning där över hälften av de tillfrågade tycker att Laschet ska avgå som CDU-ledare.

En indirekt signal kommer från förbundslandet Bayern, där CDU:s kristdemokratiska systerparti CSU konstaterar att socialdemokraten Olaf Scholz bör få första chansen att bilda en regering.

– Olaf Scholz har en större chans att bli kansler för ögonblicket, säger CSU-ledaren Markus Söder, som utmanade Laschet i kampen om att bli den kristdemokratiska unionens kanslerkandidat.

Även CSU:s ledare i parlamentet, Alexander Dobrindt, konstaterade på tisdagen att "SPD liggger före det konservativa blocket", rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Seg dragkamp

Om inte Laschet ger vika för trycket väntar nu en seg dragkamp för att få ihop en majoritet. Båda sidor sade efter valdagen att de hoppas ha en uppgörelse klar till jul.

Under tiden får den avgående förbundskanslern Angela Merkel (CDU) fortsätta styra.

Henrik Samuelsson/TT

Grim Berglund/TT

Utrikes

Majoritet för förlängt minkförbud i Danmark

Döda minkar grävdes ner i Danmark efter beslutet att beståndet i landet. Senare fick de grävas upp och skickas till förbränning i stället. Arkivbild.
Foto: Morten Stricker/AP/TT
Utrikes
Utrikes Förra hösten avlivades fler än 15 miljoner danska minkar, efter att en muterad version av covid-19 spridit sig från minkar till människor.
Nu finns det en majoritet i folketinget för att förlänga avelsförbudet i ytterligare ett år.

Efter massavlivningen blev det förbjudet att avla mink i landet fram till och med 2021, men nu vill den socialdemokratiska regeringen och dess stödpartier förlänga avelsförbudet även över 2022. Därmed finns det en majoritet i parlamentet för ett sådant förslag.

S-regeringen vill se ett förlängt förbud mot bakgrund av en rapport från det danska smittskyddsinstitutet Statens Serum Institut (SSI), som uppskattar att minkavel efter 2021 kan innebära en hälsorisk av "okänd storlek".

Rapporten, som beställts av regeringen, har fått kritik från oppositionspartier som Venstre, De Konservative och Dansk Folkeparti för att inte peka på lösningar eller undersöka risken med minkavel utifrån bestämda scenarier.

Det går stick i stäv med vad partierna har bett om och därför kan inte rapporten användas som ett beslutsunderlag, menar oppositionspartierna.

– Det står i rapporten att de (SSI) inte har blivit ombedda att titta på några lösningar. Det tycker jag är dåligt, säger Lise Bech, Dansk Folkepartis talesperson för livsmedelsfrågor.

– Det blir inte trovärdigt, för vad är det för svar vi får i dag? Är det ett svar som regeringen gärna vill ha? fortsätter Bech.

Inrikes

Antikroppar minskar kraftigt efter sju månader

Tre månader efter två sprutor med Pfizers vaccin hade antikroppsnivåerna halverats. Arkivbild.
Foto: Mikael Fritzon/TT
Inrikes
Inrikes Sju månader efter andra dosen Pfizers covidvaccin återstår bara 15 procent av ursprungsnivåerna av antikroppar, visar en ny svensk studie.
De som haft covid-19 före vaccinationen har betydligt högre nivåer antikroppar och långsammare nedgång.

Våren 2020 samlades prover in från 2 149 medarbetare på Danderyds sjukhus, norr om Stockholm. De visade att cirka 19 procent hade antikroppar för att de haft en coronainfektion. Sedan dess har drygt 90 procent av deltagarna vaccinerats.

Tre månader efter två sprutor med Pfizers vaccin hade antikroppsnivåerna halverats. Efter sju månader hade nivåerna sjunkit med cirka 85 procent, enligt studien, som gjorts med syfte att studera immuniteten efter covid-19 och vaccination.

– Att antikroppsnivåer sjunker över tid är fullt förväntat, men jag är förvånad över att det sjunkit så påtagligt i en så relativt frisk och ung grupp, säger Charlotte Thålin, specialistläkaren och forskningsledaren till SVT Nyheter.

"Inte inom kort"

Även bland de som vaccinerades med Astra Zenecas vaccin syns en tydlig nedgång i antikroppsnivåer. Efter tre månader ser man cirka fem gånger lägre nivåer än efter injektion med Pfizers vaccin vid samma tidpunkt.

De som hade haft covid-19 före vaccination har betydligt högre nivåer antikroppar och därmed en långsammare nedgång.

"Det starka immunsvaret efter infektion och vaccin ses redan efter en dos vaccin. Individer som har haft covid-19 behöver därför inte en påfyllnadsdos, i alla fall inte inom kort", säger Sebastian Havervall, biträdande överläkare vid Danderyds sjukhus och doktorand i projektet vid Karolinska Institutet i ett pressmeddelande.

Skydd mot svår sjukdom

Trots sjunkande antikroppsnivåer ser vaccinens skyddseffekt mot svår sjukdom ut att hålla i sig i många undersökningar, enligt Charlotte Thålin.

"Det är i nuläget svårt att säga vilken nivå av antikroppar som krävs för skydd mot infektion respektive mot svår sjukdom, men vi vet att antikroppsnivåer korrelerar till skyddseffekt", säger hon i pressmeddelandet.

Jonas Grönvik/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL