Opinion

Fast med fingrarna i den berömda syltburken

Opinion
Opinion Som alla missnöjespartier har Sverigedemokraterna inte alltid lätt att få retorik och verklighet att gå ihop.
PREMIUM

Som alla missnöjespartier har Sverigedemokraterna inte alltid lätt att få retorik och verklighet att gå ihop. Det lovas runt men är si och så med finansieringen. I Sverigedemokraternas fall saknades i den nationella skuggbudgeten 59 miljarder kronor. Inga småpotatis precis.I Hässleholm orkade partiet inte ens med att göra ett enda eget budgetförslag på hela förra mandatperioden. Finanskrisen gjorde det för svårt menade gruppledaren Patrik Jönsson i en intervju i Norra Skåne den 22 september. En dålig ursäkt för ett klassiskt försök att komma undan politiskt arbete och ansvar. Hur hade det sett ut om de styrande partierna hävdat samma sak?SD behövde aldrig bekänna färg om hur de ville att kommunens resurser skulle användas utan kunde lova guld och gröna skogar. Det resulterade i en stor valframgång.

Retorik före ett val och verklighet efter ett val kan också skilja sig. I den underfinansierade skuggbudgeten talade SD i avsnittet om sjukförsäkringen om att de vill "intensifiera kampen motbidragsfusk genom en utökning av antalet kontroller och en skärpning av påföljden för avslöjadebedragare". Ironiskt blir därför den snälla benämningen på det faktum att Patrik Jönsson sjukskrev sig hela veckan efter valet för att bedriva politiskt arbete. Hyckleri är den mer korrekta beskrivningen. Moral och hederlighet som SD säger sig stå för tycks inte mycket värd i Jönssons verklighet. Den verklighet där han fastnade med fingrarna i syltburken.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Staten dålig ägare

Skulle staten satsa på sjukhuslokaler i Hässleholm?
Foto: Johan Nilsson/TT
Foto: Arkivbild
Opinion
Ledare. Förslaget att staten genom ett nytt bolag ska äga sjukhusen skulle leda till både dyrare lokaler och sämre flexibilitet.

En statlig utredning har föreslagit att ett nytt statligt fastighetsbolag ska bildas för att ta hand om ”infrastrukturen inom hälso- och sjukvården”, i första hand sjukhusfastigheter.

Det är svårt att förstå varför den här utredningen tillsattes, eftersom all erfarenhet talar för att statliga fastighetsbolag inte ser vill verksamheternas intressen utan det egna bolagets (vilket ligger i sakens natur eftersom aktiebolagslagen säger att styrelseledamöter bara ska se till bolagets bästa).

De statliga museerna skulle gärna vilja äga sina egna lokaler, eftersom det statliga bolag, Statens Fastighetsverk, som äger husen tar ut en ”marknadshyra” som går högt över vad museerna rimligen skulle behöva betala. Den självkostnadsprincip som var tänkt när förändringen genomfördes för 30 år sedan har inte blivit verklighet.

Detsamma gäller för universiteten. Den vanligaste hyresvärden är Akademiska hus, som ska bedriva verksamheten ”på affärsmässiga grunder och generera marknadsmässig avkastning”. Det gör att flera universitet och högskolor har diskuterat att säga upp sina dyra lokaler och istället hyra ”på stan” för att ha råd att bedriva forskning och undervisning.

Om staten skulle förbjuda också regionerna att äga sina sjukhus är risken stor att resultatet skulle bli detsamma. Fastighetsbolaget för sjukhusen skulle främst se till att kunna gå med vinst själv. Betala skulle den som bedriver sjukvården (och patienterna) få göra.

Att ett statligt bolag skulle satsa på sjukhus i mindre orter är osannolikt, med tanke på hur staten normalt agerar. Förändringar av verksamheten som kräver ändrade lokaler skulle bli en ännu mer byråkratisk och långdragen process.

Istället för att centralisera och lägga en likadan mall över alla sjukhus måste lokalerna bli mer anpassade efter lokala och regionala behov. Det gör ett statligt fastighetsbolag än mer olämpligt.

Det är onödigt att skicka utredningen på remiss. Låt den gå i papperskorgen direkt.

Yngve Sunesson

Opinion

Lär om de nordiska språken i skolan

Opinion
Opinion

Under pandemin har den nordiska samhörigheten fått hårda smällar. För första gången sedan den nordiska passfriheten infördes på 1950-talet har gränser stängts mellan nordiska länder, i vissa fall till och med med militärer vid gränsen.

Därför är det viktigt, när nu de flesta pandemirestriktioner monteras ned, att vad som kan göras också görs för att återupprätta förtroendet mellan de nordiska länderna och folken.

Ett steg, som varit nödvändigt även utan de två senaste årens problem, är att försöka förbättra förståelsen för grannarnas språk. Den har varit på nedgång under en längre tid. Inte ens här i Skåne är det längre självklart att alla förstår danskar på besök. Alltför ofta tas engelska till även vid samtal med danskar eller norrmän.

Därför är det glädjande att Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur vill stärka nordisk undervisning i skolan i de nordiska länderna. För femton år sedan antogs den första deklarationen om nordisk språkpolitik, och den behöver följas upp nu tycker utskottet. Ungdomens Nordiska Råd krävde tidigare i år att kunskaper om nordiska språk och kultur ska bli mer närvarande i skolorna.

För att Norden ska behålla sin position som världens mest integrerade region är det avgörande att människor förstår varandra över gränserna. Därför behöver de nordiska språken läras ut i skolan på ett mer systematiskt sätt än i dag. Nordiska Rådets förslag måste följas upp nationellt.

Yngve Sunesson

Opinion

Stor centerframgång i isländska alltingsvalet

Opinion
Opinion

De isländska väljarna valde fortsatt stabilitet i lördagens alltingsval. För första gången sedan finanskrisen 2008, som drabbade Island särskilt hårt, har en regering suttit en hel mandatperiod. Nu fick de tre partierna i regeringen stärkt stöd, om de väljer att fortsätta.

Det är kanske inte helt självklart eftersom statsminister Katrin Jakobsdóttirs parti Gröna vänstern backade 4,3 procentenheter och tre mandat, trots statsministerns personliga popularitet. Samtidigt blev Framstegspartiet, ett landsbygdsbaserat centerparti, den största valsegraren (+6,6 % och fem nya mandat). Islands största parti Självständighetspartiet, ett liberalt högerparti, backade marginellt.

Det gör att såväl Framstegspartiets ledare Sigurdur Ingi Jóhannsson som Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson kan tänkas kräva statsministerposten, och då kanske missnöjet i Gröna vänstern med samarbetet högerut blir för stort för att fortsätta i samma regering.

Så trots det starka förtroendet för den sittande regeringen och framgången för Framstegspartiet är det inte givet att regeringen sitter kvar. Att det mest troliga ändå är att den gör det beror mest på splittringen i alltinget som gör att alternativen inte är så många.

Med åtta partier i alltinget - för första gången sedan finanskrisen ökade dock inte antalet - kan det bli svårt att bilda en annan majoritetsregering. Socialdemokraterna backade något i valet och är starkt EU-positivt i motsats till de tre regeringspartierna. Högerpopulistiska Folkets parti gick framåt men är inte aktuellt i en regering. Piratpartiet har ställt villkor om en nu grundlag för att gå in i en regering vilket knappast accepteras. Det högerlutande utbrytarpartiet Centerpartiet med en tidigare Frp-ledare som grundare och stark man halverades i valet och klarade nätt och jämnt femprocentsspärren. Möjligen skulle det liberala partiet Renässans kunna ersätta Gröna vänstern som regeringsparti, även om majoriteten då blir knappare.

Så grundtipset är att regeringen fortsätter, möjligen med en ny statsminister.

Opinion

Digital stämma utan revolter

Opinion
Krönika.

Centerpartiet har haft sin riksstämma, som numera hålls bara vartannat år. På grund av pandemin hölls den digitalt, även om distrikten samlade sina ombud i ”hubbar” i hemlänet, för att ändå kunna få lite stämmokänsla.

Det mesta verkar ha fungerat bra. Debatterna var livliga och voteringarna gick snabbare än vanligt med de tekniska hjälpmedlen. Men de som ville flytta partiets positioner utöver vad partistyrelsen ville hade det svårare, när inte ombuden från olika delar av landet kunde överlägga mellan voteringarna och försöka samla majoriteter för sina förslag. Därför var det bara på marginalen som partistyrelsen måste backa.Och trots visst missnöje inför stämman kom inget motförslag till valberedningens namn till partistyrelsen.

Den stora debattfrågan blev friskolorna. Det var på tiden att frågan kom upp till generaldebatt, eftersom dagens regler för friskolorna har varit i kraft med bara smärre justeringar i snart 30 år. Nackdelarna med kösystem och generösa bidrag liksom stora utlandsägda koncerners vinstutdelningar har blivit allt tydligare, framför allt jämfört med förhoppningarna när friskolereformen infördes om nya pedagogiker och bättre förutsättningar för små skolor.

Men i stort sett fick partistyrelsen godkänt för de förändringar som föreslagits. Kösystem för högst hälften av eleverna och inga förändringar i möjligheterna att dela ut vinst från de bidragsberoende företagen, blev slutresultatet i voteringarna, trots att många ombud krävde mer.

Med så tydliga stämmobeslut blir det svårare för ledningen att efter nästa års val i eventuella regeringsförhandlingar gå längre i kompromissande. Men opinionen mot dagens generösa regler för friskolekoncernerna lär så småningom kräva mer genomgripande reformer.

Tre program antogs utan större ändringar av stämman. Annie Lööf lade stor vikt vid försvaret av demokratin i sitt inledningstal, och stämmoprogrammet lägger fast viktiga krav på att göra det svårare att ändra grundlagen, att värna oberoende domare och domstolar liksom fria medier och att motarbeta korruption. Pekfingret är riktat mot Viktor Orban och därmed indirekt mot Sverigedemokraterna.

Programmet om ”en stark grön ekonomi med fler företag” är en specificering av känd centerpolitik, medan programmet om vård och omsorg innebär en tydlig framflyttning av de politiska positionerna. Där har Centerpartiets starka ställning i regioner och kommuner satt avtryck.

Betoningen på förebyggande insatser är kända centerkrav, medan markeringen av att den digitalt baserade vården måste förstärkas innehåller mer nytänkande. Nätläkarna måste inordnas fullt ut i samma ersättningssystem som annan verksamhet, och kravet att dagens lagstiftning om personuppgiftshantering inom vård- och omsorgsområdet måste moderniseras och göras heltäckande är viktigt. Det är också förslaget på ett nationellt e-hälsoregister, för att minska risken för felbehandling när många läkare är inblandade i behandlingen.

Mer digitalisering inom vården kräver också att bredband byggs ut i hela landet, så inte landsbygden utestängs från de här möjligheterna. I det känns Centerpartiet väl igen.

Yngve Sunesson

Opinion

Bra skola oavsett vinst

MALMÖ 20181015 Niels Paarup-Petersen efter måndagens slutna omröstning i Malmös kommunfullmäktige. Foto: Johan Nilsson / TT kod 50090
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Under Centerpartiets halvdigitala stämma diskuterades bland annat vinstuttag för friskolor. På gott och ont (mest på ont) har vinstuttag blivit en profilfråga för de före detta borgerliga partierna. Även inom Centerrörelsen höjs röster för att det är dags att utvärdera projektet.

Malmös riksdagsledamot Niels Paarup-Petersen vill att det ska ställas kvalitetskrav på friskolor som vill plocka ut vinst, vilket är rimligt. Det var aldrig tal om att fritt skol- och vårdval skulle vara lätta pengar utan motprestation. Paarup -Petersen vill också se ett slopat kösystem, så att man inte måste sätta sitt barn i kö vid födseln för att det ska få plats på en bra skola.

Partistyrelsen menar istället att möjligheten till vinstuttag skapar konkurrens och motivation för skolorna att lyckas och är därför mot att begränsa det. Partistyrelsen vill också se en kompromiss där det går att köa till hälften av platserna. Ungdomsförbundet går på Malmölinjen och vill se en skärpning av reglerna. Deras åsikter borde väga tungt i det här fallet eftersom deras generation har mest praktisk erfarenhet av friskolor.

Halvmesyrer likt den partistyrelsen föreslår bör undvikas om partiet vill ge tydliga besked i skolfrågan. Om vinst motiverar borde krav som måste uppfyllas innan man tar ut vinst motivera i ännu högre grad.

Det har blivit synonymt med att vara borgerlig att vara för det fria skolvalet -- oavsett hur det ser ut. Att Alliansen splittrats kan och bör leda till att vinstuttag kan diskuteras utan att det måste bli ett underkännande av hela det borgerliga projektet. Viktigare än att förbjuda vinstuttag och aktiebolagsformer är just att villkora vinst med en god motprestation. Vad vi får för våra skattekronor är viktigare än vad koncernen får för avkastning. Som Paarup-Petersen påpekar är detta inte en höger-vänsterfråga, utan en bra-eller-dåligt fråga.

Centerpartiet kan, om Liberalerna har otur, bli det enda liberala alternativet i svensk politik. Vad det innebär för skolpolitiken är intressant och viktigt. Varken kommunala eller privata skolor ska kunna bedriva en undermålig undervisning för skattepengar.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Apoteum

Vinterdepression - och olika metoder för att bli av med den

Apoteum

Vad är vinterdepression?

Nu när det går mot mörkare tider, är det många som börjar märka av vinterdepressionen, som är en typ av årstidsbunden depression. Vissa får också något som kallas för vår-depression, men vanligast är ändå den som är bunden till vintern.

Några av symtomen för vinterdepression är en trötthet som inte ger med sig, svårigheter med att somna, nedstämdhet och oro, och ett starkt sockersug, vilket gör att många går upp i vikt under vintern - inte bara på grund av julmaten. Även om det inte finns en entydig anledning till varför vissa får den här typen av depression, så är det sannolikt att det har med brist på dagsljus att göra.

Finns det behandling?

Om man lider av vinterdepression kan man få antidepressiva läkemedel av läkare, eller få genomgå kognitiv beteendeterapi (KBT) för att lära sig att hantera det bättre. I vissa fall rekommenderas det också att man skaffar sig en ljusterapilampa, som simulerar naturligt solljus och kan lura hjärnan till att tro att det är sommar. Många tar också vitamin D tillskott för att tillgodose det behovet under vintermånaderna.

Andra metoder för att lätta på depressionen kan vara att motionera regelbundet så att hjärnan utsöndrar endorfiner, försöka sitta nära fönster och ha öppna ytor runt sig för att öka känslan av rum och ljus, och att undvika stressiga situationer så mycket som möjligt.

Depression och det endocannabinoida systemet

En nyare metod för att lätta på depressionen som allt fler forskare har börjat titta på är hur det endocannabinoida systemet i våra kroppar kan påverka vårt humör. Depression kommer sällan ensam, utan har ofta sällskap av ångest och stress. Det är sedan tidigare känt att det endocannabinoida systemet, som man kan föreställa sig är som en variant av nervsystemet eller cirkulationssystemet, spelar en roll i hur vi hanterar både stress och ångest. När det aktiveras kan det reducera aktiviteten hos neuroner i amygdalan, vilket får oss att känna oss lugnare och mer avslappnade.

Folk som lider av depression tros också lida av dopamin-och serotonin brist, två hormoner som fungerar som signalämnen i hjärnan, och har med humöret och känslan av lycka att göra. Forskare tror att när receptorerna som tar emot de här signalerna blir utmattade, så kan det leda till depression. Genom att aktivera det endocannabinoida systemet, så aktiveras även dessa receptorerna, och man kan få tillbaka känslan av mental balans och harmoni.

Och vad är det som aktiverar det endocannabinoida systemet? Jo, det är cannabinoider som CBD.

CBD från tillskott

Även om kroppen i sig själv producerar en liten mängd cannabinoider, räcker inte det alltid, och då kan man få i sig fler genom tillskott från växter. De cannabinoider som finns i till exemplet hampa, nässlor eller humle, är väldigt snarlika de som finns i däggdjur, och kan sätta igång det endocannabinoida systemet precis lika bra som de cannabinoider vi själva producerar.

Det har gjorts vetenskapliga studier under de senaste åren för att se vilka samband det finns mellan CBD och minskad stress och ångest. Resultaten har visat sig vara lovande, men det krävs fortfarande mycket mer forskning innan man kan säga något med säkerhet.

Opinion

Könsstympning kan aldrig rättfärdigas

Opinion
Opinion

Centerstämman tog i torsdags ett bedrövligt beslut om att tillåta omskärelse av pojkar. Barns rätt till kroppslig integritet är en rättighet som givetvis måste väga tyngst när den står i konflikt med medeltida religiösa värderingar. Tyvärr finns det mycket okunskap bland de som stöder omskärelse. Om någon tycker sexualitet är tabu så sluta att läsa här:

A. Nej, det handlar inte om hygien ens historiskt, utan om att kontrollera pojkars och flickors sexualdrift. Den som har elementär kunskap om kroppens anatomi vet att förhuden spelar en central roll i onani på samma sätt som flickors clitoris. Skär bort och pojkar och flickor lockas inte att pilla på sin egen kropp lika mycket. Så kom inte dragande med att rötterna i traditionen var en hygienfråga.

B. Omskärelse av pojkar leder också till omskärelse av flickor. Det går inte att få förståelse för att det ena skall vara tillåtet men det andra förbjudet. Så centerstämmans beslut är också ett slag i ansiktet på små flickor.

C. Jag har skrivit mycket genom åren mot denna medeltida sedvänja och blivit kontaktad av män som tycker att de fick ett livslångt lidande genom att bli omskurna. En man ringde och grät och tackade mig. Omskärelsen hade gjort att han hade svårt genomföra samlag eftersom det smärtade. Dessutom gjorde gnidningen mot det oskyddade ollonet att den sköra huden blev läderartad och okänslig.

E. Omskärelsen är inget oeftergivligt krav enligt skrifterna även om rabbiner, ayatollor och imamer försöker att hävda det.

F. Om man via politiska beslut på goda grunder kan sätta sig över Bibeln när det gäller kvinnliga präster och samkönade äktenskap, varför fegar man ur när det gäller könsstympning?

Centern använder en slogan som lyder Framåt. Vid stämman gick man Bakåt. Och liberalt var beslutet minst av allt.

Lars J Eriksson

Opinion

Ingen skola för kriminella

Opinion
Opinion

Som väntat slopades straffrabatten för unga mellan 18-20 år. Personer i åldersgruppen begår allt grövre brott, som kan motivera längre fängelsestraff. Rabatten ska tas bort för alla brott som har minimistraff på minst ett års fängelse och innebär att en artonåring kan dömas till livstid: ett hårt, långt och för samhället mycket dyrt straff. Samtidigt måste man förhålla sig till verkligheten. Straffrabatten för unga hade inte grov, hänsynslös organiserad brottslighet i åtanke. Slopad straffrabatt innebär rent krasst att farliga individer hålls borta från gatorna.

När det gäller fängelsestraff måste man ställa frågan om längre straff avskräcker från brott. ”En del kommer att tänka till,” menar Morgan Johansson. Unga kriminella kan dömas till långa fängelsestraff just för att de inte ”tänker till” innan de begår grova brott, så det är kanske ett önsketänkande.

Johansson menar att det viktigaste med slopad straffrabatt är att man får längre tid att jobba med ungdomarna inom kriminalvården. Ett klassiskt argument mot att unga sitter länge i fängelse har länge varit att det kan fungera som en ”skola för kriminella”. Morgan Johanssons och regeringens förslag på åtgärder för att bryta mönstret och se till att unga brottslingar inte kommer ut med högre kriminell kompetens än när de åkte in är därför det mest intressanta för komma till rätta med det dödliga våldet.

Den framgångsrika Malmömodellen Sluta Skjut ska enligt förslaget tillämpas nationellt. Här är det som vanligt vid effektiva åtgärder mot organiserad brottslighet flera myndigheter som samverkar för att det ska ge resultat, liksom aktörer från civilsamhället. Det är en bra idé att göra det till standard. 15 miljoner till avhopparverksamheten är en nödvändig satsning. Sluta skjut visar att många av de som använder dödligt våld är öppna för att lämna kriminaliteten. Summan låter för låg, men kanske vill man utvärdera en nationellt samordnad insats innan man lägger mer skattepengar på det.

Opinion

Dags för Lex Tim

Opinion
Opinion

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin riktar kritik mot hanteringen av fallet ”Tim” där en liten pojke på Österlen riskerar att utvisas till släkt i Nigeria utan att känna dem, ha varit i landet eller tala språket. BO menar att man varnat för detta: ett barn hamnar mellan stolarna juridiskt. Krocken sker i det här fallet mellan migrationslagstiftning och lagen om vård av unga.

Små barn ska varken vara brickor i ett migrationspolitiskt spel eller testpiloter för tillämpning av barnkonventionen på svensk lagstiftning. Deras rätt till grundläggande trygghet i form av husrum, mat och närhet till sin vårdnadshavare ska inte kunna ifrågasättas.

Eftersom ”Tim” blev omhändertagen på grund av att den biologiska mamman utsatte honom för vanvård är det just nu inte hon som är den lämpligaste vårdnadshavaren, eller familjen i Nigeria, som enligt källor inte uttryckt någon önskan att ta hand om barnet. Pojken har dessutom en morbror i Sverige. Den biologiska familjens rätt till kontakt med barnet kan tas om hand på det sättet

Tim bör, om barnkonventionen tas på allvar som BO menar att den ska, få stanna hos familjen som behandlar honom som sin son. Om man av principiella skäl vill se en minskad migration till Sverige kan inte det gå ut över små barns grundläggande trygghet. Barnkonventionen måste prövas mot andra lagar, så den inte körs över och barnets rättigheter kränks. Det måste bli tydligt vad som gäller.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL