Sjal som solidaritetshandling

Enligt den misshandlade kvinnans väninna, som talat med Sveriges Radio, fick hon först sin hijab avsliten och sedan sitt huvud dunkat i en bil så att hon svimmade. Efter det har flera kvinnor vittnat om hur de regelbundet trakasseras för att de bär slöja.Initiativtagarna till det så kallade hijabuppropet skriver i Aftonbladet att de vill att justitieministern Beatrice Ask vidtar "åtgärder för att säkerställa att svenska muslimska kvinnor garanteras rätten till personlig säkerhet och religionsfrihet, utan att utsättas för verbala och fysiska attacker i det offentliga rummet".

Rasistiska organisationer menar att hijabuppropet handlar om att "visa sitt stöd för kvinnoförtrycket inom islam". Men den icke-religiösa människorättsorganisationen Humanisterna skriver i ett blogginlägg att "alla kvinnor och män skall kunna välja den klädsel de önskar".Humanisterna anser att alla människor har samma rätt att känna sig trygga på gator och torg och att våld och trakasserier mot minoriteter är ett hot mot demokratin.

"Det är inte alltid lätt att hålla isär ett fritt val och en tvingande norm. Dock måste vi som är kritiska till att religioner, hederskultur eller andra patriarkala strukturer begränsar kvinnors valmöjligheter vara tydliga med två saker: Det är inte kvinnorna som skall motta kritiken och våld/trakasserier är aldrig en form av kritik", skriver Humanisterna.

På Twitter och Instagram vimlar det av bilder på främst kvinnor, men även några män, som lindat en sjal om huvudet med anledning av hijabuppropet. Bland kända ansikten syns bland andra Åsa Romson (MP), Veronica Palm (S) och komikern och programledaren Gina Dirawi.På Twitter skriver en kvinna: "En vill slöja. En annan vill slippa. I dag döljer jag håret för rätten att välja, utan konsekvenser". En annan skriver med anledningen av kritiken mot uppropet: "Män som förlöjligar täckta kvinnor i hijabuppropet i dag trakasserar förmodligen avklädda kvinnor i morgon".

När en person angrips för att den tillhör en viss grupp, exempelvis homosexuella, invandrare eller muslimer, kallas det för hatbrott. I USA och Kanada används också orden "bias crimes" som kan översättas med fördomsbrott. Vid fördomsbrott görs den angripna till representant för en hel grupp människor som förövaren har fördomar mot."Offer för hatbrott kan inte, likt många andra brottsoffer, trösta sig med att de råkade vara på fel plats vid fel tid", skriver Klas Borell, vid Nämnden för statligt stöd till trossamfund, som förra året skrev en kunskapsöversikt om islamofobiska fördomar och hatbrott.

Hatbrott utmärker sig också genom att ett angrepp på en individ skickar "symboliska meddelanden till dem som delar offrets tillhörighet; också de är föraktade och icke önskvärda".Forskning visar att hatbrott kan leda till ökade spänningar mellan olika samhällsgrupper. Men uppmärksammade hatbrott kan också leda till ett mobiliserat stöd för den utsatta gruppen.- Det är helt fantastiskt, säger en av initiativtagarna, antirasisten Bilan Osman, om den stora uppslutningen kring hijabuppropet.- Ju fler som engagerar sig för det här, desto mer kan vi påverka.Bilan Osman är noga med att påpeka att det enda uppropet stödjer är kvinnors fria val, oavsett om det gäller exempelvis ett val att vara lättklädd eller ett val att bära slöja.- Vad folk tycker om hijab, det får stå för dem, säger hon till TT.Bilan Osman är själv uppväxt med en mamma som burit slöja och som barn blev hon vittne till hur mamman blev trakasserad och fick glåpord efter sig.- Det tror jag inte är något unikt för folk som är muslimer, säger hon.Som barn reflekterade hon inte särskilt mycket över de verbala angreppen.- Det var först när jag blev äldre som jag tänkte att "vi har verkligen problem med rasism i det här landet".Bilan Osman är själv troende, men bär inte sjal. Hon beskriver det inte som något aktivt beslut utan mer att det bara blivit så.- Kanske är det undermedvetet att man inte vill riskera saker. Men det kanske blir någon gång i framtiden. Vi får se."Rasister försöker framställa islam som en per definition kvinnoförtryckande religion, samtidigt som de själva inte kan respektera kvinnors rätt till sin egen kropp och klädsel", skriver Feministiskt (FI) initiativ som ställer sig bakom hijabuppropet.Enligt partiet är påhoppen inte bara rasistiska utan ofta också sexualiserade genom exempelvis hot om våldtäkt.Att just hot om våldtäkt är vanligt förekommande mot oliktänkande kvinnor uppmärksammades i den debatt om näthatet i början av året som följde av Maria Svelands bok "Hatet — en bok om antifeminism"."Rasister försöker framställa islam som en per definition kvinnoförtryckande religion, samtidigt som de själva inte kan respektera kvinnors rätt till sin egen kropp och klädsel", skriver Feministiskt (FI) initiativ som ställer sig bakom hijabuppropet.Enligt partiet är påhoppen inte bara rasistiska utan ofta också sexualiserade genom exempelvis hot om våldtäkt.Att just hot om våldtäkt är vanligt förekommande mot oliktänkande kvinnor uppmärksammades i den debatt om näthatet i början av året som följde av Maria Svelands bok "Hatet — en bok om antifeminism".- Jag tror att alla är lika upprörda över att man trakasserar kvinnor i allmänhet och ger sig på gravida kvinnor. Man blir ju väldigt upprörd över att det över huvud taget förekommer, säger justitieminister Beatrice Ask (M) om den uppmärksammade misshandeln i lördags.- Hatbrottsfrågan måste man gå till botten med och det är någonting som är prioriterat.Enligt Ask satsar polisen extra på hatbrott och Brottsförebyggande rådet har ett särskilt uppdrag att följa utvecklingen. Men hon vill ha mer information. Därför har Ask bjudit in initiativtagarna till hijabuppropet till ett möte i morgon.- Jag vill gärna höra vad de har att berätta för jag tror att de har mer att berätta än man kan få fram i en artikel, säger hon till TT.- Det här måste man ta på stort allvar och jag tar de här kvinnornas synpunkter på väldigt stort allvar.Endast 37 procent av alla främlingsfientliga hatbrott polisanmäldes år 2011, enligt Nationella trygghetsundersökningen från Brottsförebyggande rådet. Av de antireligiösa hatbrotten anmäldes 28 procent och av de homofobiska hatbrotten endast 21 procent.Av samtliga hatbrottsanmälningar som görs till polisen uppges 72 procent (3 980) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv.Vanligast vid hatbrott är att anmälaren utsatts för olaga hot och ofredande (41 procent). Näst vanligast är våldsbrott (16 procent).Den vanligaste brottsplatsen är en allmän plats, som en gata, ett torg eller en park (22 procent).Vid 59 procent av fallen är angriparen en person som är helt okänd för den utsatte.