Po­pu­lism runt om i Eu­ro­pa

Sve­ri­ge­de­mo­kra­ter­nas fram­gång­ar i Sverige, dels i de se­nas­te va­len, dels i opi­ni­ons­mät­ning­ar­na ef­ter va­let, är in­get unikt för Sverige. I många av Eu­ro­pas län­der har po­pu­list­par­ti­er med in­vand­rings­kri­tik som vik­tig del haft sto­ra fram­gång­ar de se­nas­te åren.I Frank­ri­ke var Front Na­tio­nal re­dan på 1980-ta­let ett tyd­ligt hö­ger­po­pu­lis­tiskt par­ti med rent ra­sis­tis­ka in­slag. Par­ti­le­da­ren Jean-Ma­rie Le Pen har dömts för an­ti­se­mi­tis­ka ut­ta­lan­den men kom ändå tvåa i pre­si­dent­va­let 2002 med över 17 pro­cent av rös­ter­na.I Ös­ter­ri­ke togs Jörg Hai­ders FPÖ in i re­ger­ing­en 1999, vil­ket led­de till en miss­lyc­kad EU-boj­kott av Ös­ter­ri­ke. I Bel­gi­en hade Vlaams Belang sto­ra fram­gång­ar i bör­jan av 2000-ta­let och i Ne­der­län­der­na hade Fri­hets­par­ti­et PVV, med Pim Fortuyn och se­dan Geert Wil­ders som front­män, sto­ra fram­gång­ar i bör­jan av 2000-ta­let. Båda har dock bac­kat un­der se­na­re år.

Även i Nor­den har den här ty­pen av miss­nö­jes­par­ti­et en lång hi­sto­ria med Fram­stegs­par­ti­et i Nor­ge, som nu sit­ter i re­ger­ing­en, och Dansk folkeparti, som län­ge va­rit en tung makt­fak­tor i dansk po­li­tik.Det ge­men­sam­ma för den här ty­pen av par­ti­er är at­ti­ty­den att de sä­ger sig fö­re­trä­da fol­ket i frå­gor där de eta­ble­ra­de par­ti­er­na ofta är eni­ga. ”Vi sä­ger vad du tän­ker” var en slo­gan som Jörg Hai­der an­vän­de i Ös­ter­ri­ke och som se­na­re lå­na­des av Sve­ri­ge­de­mo­kra­ter­na. Det har ock­så Anna-Lena Lo­de­ni­us satt som ru­brik för sin in­tres­san­ta bok (At­las för­lag) om den här ty­pen a v par­ti­er runt om i Eu­ro­pa. Hon vi­sar på ge­men­sam­ma fak­to­rer men ock­så att par­ti­er­na skil­jer sig åt.

Det gäl­ler till ex­em­pel hur de växt fram. De na­zis­tis­ka röt­ter som SD har är gans­ka ovan­li­ga. ös­ter­ri­kis­ka FPÖ är till ex­em­pel ur­sprung­li­gen ett li­be­ralt par­ti som byt­te po­li­tik när Jörg Hai­der tog över.Så­väl nors­ka Fram­stegs­par­ti­et som Dansk folkeparti har sitt ur­sprung i skat­te­kve­ru­lans – An­ders Lang­es par­ti i Nor­ge som kom in i Stor­ting­et 1973 och Fram­stegs­par­ti­et i Dan­mark som bil­da­des av Mo­gens Glist­rup och blev näst störs­ta par­ti i Fol­ke­ting­et 1973.Brit­tis­ka Ukip star­ta­de som ren­od­lat mot­stån­dar­par­ti till EU-med­lem­ska­pet. Sann­fin­län­dar­na har sina röt­ter i det gam­la Lands­bygds­par­ti­et. Ita­li­ens­ka Lega Nord star­ta­de som ett re­gio­nalt par­ti. I Tysk­land bil­da­des in­för det se­nas­te va­let Al­ter­na­ti­ve för Deutschland, AfD, med eu­ro­kri­tik som grund, men i vår har par­ti­et ut­veck­lats till ett mer främ­lings­fi­ent­ligt par­ti.

Ge­men­samt för par­ti­er­na är, för­ut­om främ­lings­fi­ent­lig­he­ten, ock­så den na­tio­na­lis­tis­ka in­rikt­ning­en och EU-mot­stån­det. Ändå har de sat­sat på och lyc­kats väl i EU-va­len, som bli­vit en både fi­nan­si­ellt och po­li­tiskt vik­tig bas. Att del­ta i re­ger­ing är ingen fram­gångs­väg för par­ti­er­na. Fram­stegs­par­ti­et har för­lo­rat stort i opi­nio­nen ef­ter att ha gått in i re­ger­ing­en för­ra året. I Ös­ter­ri­ke tap­pa­de Jörg Hai­der stöd när han satt i re­ger­ing. Där­för var det nog klokt av Dansk folkeparti att väg­ra att sät­ta sig i re­ger­ing ef­ter det senate va­let. Är det kan­ske enda sät­tet att mot­ver­ka po­pu­lis­men – att ta in par­ti­er­na i re­ger­ings­vär­men men utan att ac­cep­te­ra de­ras po­li­tik?