Klimatmål kräver strategi
Sverige är enligt en ny rapport från FN ett klimatföredömligt land. Vi har all anledning att klappa oss själva på axlarna. Särskilt vårt system med elcertifikat hyllas. Samtidigt: hur går klimatarbetet ihop med att kommuner och landsting investerar i fonder med innehav i bolag som bedriver verksamhet i fossil energi? Inte alls. Det går tvärt emot alla klimatmål, men ändå har Sveriges Radio granskat hur man har gjort och kunnat visa på att detta sker.
SR har granskat 117 kommuner och 15 landsting, nästan alla med egna klimatmål för att begränsa negativ påverkan. Fossila bränslen som gas, kol och olja, ska användas mycket restriktivt. Ändå har 14 av de granskade landstingen och regionerna, samt hälften av de granskade kommunerna, med miljardbelopp indirekt investerat i oljebolag som BP, Gazprom, Lundin Petroleum och Shell. Ett vanligt förekommande fondbolag är KPA pension. Ett bolag som tjänstepensioner ofta investeras i. KPA:s agerande kan minst sagt anses vara tvivelaktigt. Men enligt KPA finns det dock en hållbarhetsstrategi bakom investeringarna.Strategin bakom är att kunna fortsätta påverka oljebolagen till att bli mer miljöanpassade. Resonemanget att påverka från insidan är inte nytt, Detta framförs ofta av investerare som därför kallas för aktivister. De äger andelar för att kunna styra bolagen i den riktning de anser bäst, dock utgår deras intressen från ett vinstperspektiv och behöver inte ha något med klimat att göra.
När det går totalt emot klimatmål, då hjälper det inte med KPA:s goda intentioner. Kommuner och landsting ska så klart inte investera i klimatnegativa branscher. Att KPA gör det hänger ihop med att de har andra regler att förhålla sig till.
Dock kan de inte agera helt ostört.Organisationer som Greenpeace och Naturskyddsföreningen säkerställer oftast att klimatarbetet går åt rätt håll. Dessa organisationer är generellt benägna att driva opinion som får oss andra att tänka till ytterligare. Granskningen bör ses i det sammanhanget och blir därför viktig, särskilt eftersom det kommer signaler om att vi inte tar klimatförändringarna på tillräckligt stort allvar. Senast tog meteorologen Pär Holmgren upp ämnet i kraftfulla ordalag. Att han talar om samhällens, och till och med, civilisationens annalkande kollaps, kanske är väl domedagsmässigt. Så illa ställt är det väl ändå inte med vår planet?
Anledningen till att vi ska ta klimatmål på allvar kan sammanfattas relativt enkelt. Dagens utsläppsnivåer gör att vi enligt senaste rapporter och mätningar befinner oss där vi för 10-20 år sedan hade kallat dessa för värsta tänkbara scenario. FN:s tvågradersmål ses inte ens längre som realistiskt. När kommuner och landsting placerar pengar i bolag som påverkar klimatet på ett negativt sätt är det bra att Sveriges Radio nu ökat på medvetenheten. Alla behöver vi göra vårt yttersta för att värna vår planet. Även kommuner och landsting.
