Nils Karlsson, ”80 nånting” som han själv säger, kan filfabriken, dess maskiner, verktyg och dess historia.Foto: Torbjörn wester
Nils Karlsson, ”80 nånting” som han själv säger, kan filfabriken, dess maskiner, verktyg och dess historia.Foto: Torbjörn wester
bland filämnen och maskiner finns en historia som beskriver hela Sveriges filfabriker. 	 Foto: Torbjörn wester
bland filämnen och maskiner finns en historia som beskriver hela Sveriges filfabriker. Foto: Torbjörn wester
Miljön i fabrikslokalen ser ut som den gjorde när den som mest hade ett 20-tal anställda.	 Foto: Torbjörn wester
Miljön i fabrikslokalen ser ut som den gjorde när den som mest hade ett 20-tal anställda. Foto: Torbjörn wester
En slägga flitigt använd under 50 år av en och samma person. Tummen har gröpt ur handtaget.	Foto: Torbjörn wester
En slägga flitigt använd under 50 år av en och samma person. Tummen har gröpt ur handtaget. Foto: Torbjörn wester

Enda i sitt slag i Sverige

Hässleholm Utan riktiga entusiaster är förmodligen Sveriges sista filfabrik ett minne blott.
Men tack vare Nils Karlsson och några till lever fabriken än i dag. Nu nominerad till ”Årets industriminne”.

Tidningen möter Nils Karlsson och Allan Rydén i dörren till fabrikslokalen. Dessa två entusiaster tog år 2004 kontakt med Riksantikvarieämbetet och berättade vad som fanns i Hässleholm.
– Då var huset illa åtgånget både på utsidan och på insidan, säger Nils och beskriver ett förstört innandöme där maskiner och inredning hade tagit mycket stryk av både vandaler och tid.

Nils berättar hur det så småningom betalades ut pengar för att hus och maskiner skulle kunna återställas. Kommunen gjorde jobbet och lät också sätta upp ett staket runt den gamla fabriken för att undvika inbrottstjuvar och vandaler.
– Det var många välvilliga krafter i kommunledningen under den tiden, som hjälpte till på många sätt, inflikar Nils och berättar att fastigheten var såld men att kommunen lyckades häva det köpet.
I dag ägs huset av kommunen. Västra Göinges hembygdsförening äger alla maskiner och inventarier.
Nils är noga med att påpeka att det är fler än han som hjälpt till att rusta upp under åren. Han nämner, förutom Allan Rydén som själv menar att han bara skött ”pappersarbetet”, Knut Olsson och Arne Paulsson som två av pådrivarna.
Men Nils konstaterar också att han har under åren haft många bra kontakter som ställt upp under restaureringen, bland annat många som tidigare jobbade i filfabriken.

– Nu är det viktigt att vi dokumenterar arbetet i filfabriken, hur man arbetade och hur maskinerna fungerar.
Det säger Olavi Olsson, ordförande i Västra Göinge hembygdsförening, och får medhåll av Sven Jensén, ordförande i Skånes Hembygdsförbund och den som fått filfabriken nominerad till den fina utmärkelsen.
Olavi berättar också att det nyligen gjorts en ny film om fabriken som bland annat visar Nils Karlssons arbete vid dessa unika maskiner. Det är en film som när den är klar ska kunna visas under de visningar av filfabriken som hålls ett par gånger om året. Det görs dessutom många privata studiebesök i fabriken.

Eftersom filfabriken är den enda återstående i Sverige, efter den stora filfabriksnedläggningen på 50-talet, är det extra viktigt att den får finnas kvar. Mycket av inventarierna och maskinerna har tidigare stått på dessa nedlagda fabriker.
Det är självklart att en utmärkelse också hedrar Nils Karlsson som lagt ner så mycket tid och energi i filfabriken. Hans entusiasm lyser igenom när han berättar om alla maskiner och verktyg.
Han konstaterar avslutningsvis:
– Fabriken kräver ett ständigt underhåll, och det får inte ändras eller förfinas.

I vår kan Svenska Industriminnesföreningen utse filfabriken i Hässleholm till ”Årets industriminne”. Nils och alla andra engagerade håller tummarna.
Fabriken drevs från 1917 till 1986.

Veckans ibladningar

Dagens fråga

Använder du cykelhjälm?

Loading ... Loading ...