Fridolin mer populär i Vittsjö än i Sifo
Att Gustav Fridolin håller sitt sommartal i Vittsjö, en tradition sedan flera år, om än bruten förra året, är populärt i byn där han växte upp. Många ville lyssna, även om långt ifrån alla röstar på honom.
Det var ett avspänt och personligt tal han höll, kanske just för att han var ”hemma”. Inga angrepp på de politiska motståndarna, mer än kritik för att inget parti tog upp miljöfrågorna i den senaste partiledardebatten annat än som angrepp på Miljöpartiet. Tvärtom citerade han med berömmande ord han två moderater – den tidigare handelsminister Staffan Burenstam Linder och förre M-ledaren Fredrik Reinfeldt.
Det enda utspelet handlade om att staten ska finansiera ”brobyggare” på skolorna i 55 utsatta områden. Det är ett typiskt statsrådsförslag om skolan – välmenande detaljstyrning utan större praktisk effekt.
Huvuddelen av talet handlade om mer djupgående frågor, där många säkert nickade instämmande vid Bäckabro i Vittsjö eller framför datorn där det också gick att följa talet.
Att många värdesätter tid mer än prylar kan säkert många känna igen. Det var Burenstam Linders resonemang redan 1969 omkring detta han refererade i positiva ordalag. Men något nytt förslag om friår blir det inte. Motiveringen att de arbetslösa nu inte har rätt kompetens var lite krystad. Löfven går inte med på det.
Fridolin ägande sig åt att argumentera för ”lokalsamhället”, ett begrepp Centerns Ungdomsförbund lanserade politiskt på 1970-talet under C:s storhetstid. Det lär inte rädda Miljöpartiet, som fick bara 4,4 procent av Sifos i går och under fyra procent i en annan mätning i veckan. Men tanken att tryggheten måste byggas upp i lokalsamhället kan säkert inte minst Vittsjöborna, men också de boende i Rissne utanför Stockholm där Fridolin nu bor, dela.
Fridolin tror naturligtvis att miljöfrågorna blir viktiga i 2018 års val. Det borde de bli, men det är inte säkert att det gynnar det kompromissande, grå Miljöpartiet.