Utgå från det lokala
Både Halland och Skåne får fortsätta som självständiga regioner, åtminstone några år till, om regeringen följer indelningskommitténs förslag.
I torsdags kom förslaget, byggt på det diskussionsunderlag som presenterades tidigare i år, från de båda utredarna Barbro Holmberg och Kent Johansson. De har lyssnat av var de fått stöd för sina tankar och låter nu de län som accepterar förslaget bilda nya storregioner. Det är Norrland, Svealand och Västra Götalands inkorporering av Värmland. Det senare förslaget försökte värmlänningarna få stöd för redan förra mandatperioden, men då röstade Västra Götalands politiker nej, Nu har de accepterat tanken.
Men Halland behöver alltså inte sugas in i Västra Götaland, därför att i Halland är enigheten total om att vara kvar som egen region. Jämtarna är inte lika eniga och föreslås därför tvingas in i den nya stornorrlandsregionen.
Det här visar på vikten av politisk enighet inom ett län, som blir än starkare med uppslutning från näringsliv och organisationer.
Genom delbeslutet nu försvåras i viss mån arbetet med att organisera nya regioner i södra Sverige, åtminstone i gränstrakterna norrut. Delar av Södermanland vill höra ihop med Östergötland, vilket även många östgötar vill, samtidigt som många smålänningar inte alls tittar norrut.
Men viktigast nu, vilket Centerpartiet betonar som villkor för att stödja regeringens regionförslag, är att det verkligen blir en decentralisering av uppgifter och makt från staten till regionerna. Det har Centerpartiet arbetat för sedan 1970-talet (då hette det länsdemokrati). Det kan motivera större regioner (men inte så få som sex).
Men att, som utredarna, peka på att inga statliga myndigheter har Halland som egen region för att tvinga in hallänningarna i en ny storregion är feltänkt. Ändra istället statens organisation och utgå från de lokala förutsättningarna när nya regioner formas.