För optimistiska prognoser är farliga
Regeringens prognoser är orealistiskt optimistiska. Det är inte oppositionen som säger det utan Riksrevisionen som påpekar att regeringen har gett en missvisande bild av styrkan i de offentliga finanserna.
Efter pratet om ”de tomma ladorna” när hon just tillträtt har finansminister har Magdalena Andersson (S) den senaste tiden tvärtom betonat att det nu är skördetid. Överskott i de statliga finanserna de kommande åren ska användas för reformer. Att det råkar vara valår nästa år har naturligtvis inte någon betydelse.
Felaktiga prognoser riskerar att leda till att riksdag och regering fattar finanspolitiska beslut på felaktiga premisser, anser riksrevisionen och tycker att ”regeringen ofta har överskattat hushållens konsumtion och lönesumman, men underskattat såväl kommunal som statlig konsumtion”, vilket gör att de offentliga finanserna verkar vara starkare än vad den egentligen är.
Ett räkneexempel som Riksrevisionen redovisar i ett pressmeddelande visar att det kan handla om så mycket som 75 miljarder kronor det sista prognosåret.
Att regeringar av olika kulör tenderar att skönmåla de statliga finanserna är inget nytt. Men när Riksrevisionen som har till uppgift att granska statliga myndigheter pekar ut prognoserna som ett problem, måste regeringen ändra sina prognosmetoder – även om det betyder att Magdalena Andersson inte kan vara lika generös i den kommande valbudgeten.
