Elisabeth Linton regisserade Snödrottningen på Malmö Opera 2016. Nu är hon tillbaka i huset som chefregissör och konstnärlig rådgivare. Foto: Gunilla Wedding
Elisabeth Linton. Foto: Gunilla Wedding
Elisabeth Linton bor i Helsingör och kommer att pendla till Malmö. Foto: Gunilla Wedding

”Det har alltid varit naturligt för mig att tycka om opera”

Ny på operan Hon har älskat opera sedan hon var liten och alltid lockats av scenens möjligheter att berätta historier. Efter många år som frilansande regissör och dramaturg ska Elisabeth Linton från och med nu berätta historier på Malmö Opera i rollen som chefregissör och konstnärlig rådgivare.
– Jag har längtat efter att få vara med och bygga på längre sikt, säger hon.

Elisabeth Linton
Född: 1973 i Göteborg
Bor: I Helsingör med man och tre barn.
Bakgrund: Regissör och dramaturg med examen från Danska Statens Scenskola 2001 som skolans första och enda regi-elev med opera som särskild inriktning. Har frilansat som regissör i Norden och även Tyskland och Schweiz. Har också undervisat på OperaAkademiet och Statens Teaterskole i Köpenhamn och bland annat arbetat som dramaturg tillsammans med regissören Kasper Holten.
Uppsättningar i urval: Skuggspel på Malmö Opera (2006), Evita på Aalborg teater (2006), Der Fliegende Holländer på Norrlandsoperan (2007), La Boheme på Göteborgsoperan (2007), De tre musketere på Det Kongelige teater (2010), Don Giovanni på Stadt theater Bern (2011), Gåvan på Operaverkstaden i Malmö (2012), Tristan und Isolde på Finnish National Opera (2013), Proserpin på Potsdamer Festspiele (2013), La Boheme på Det Kongelige teater (2015), Snödrottningen på Malmö Opera (2016), Jesus Christ Superstar på Aahus Teater (2017).
Aktuell: Som nytillträdd chefregissör och konstnärlig rådgivare på Malmö Opera. Regisserar också Momo och kampen om tiden på Det Kongelige teater – premiär 15/10 2017.
Elisabeth Linton om …
… vad som kännetecknar henne som regissör: ”Det är alltid svårt att säga om sig själv men jag brukar få veta att jag är bra på att hantera många människor på scen. Jag har läst konstvetenskap och är konstintresserad och många av de stora mästarna är ens bästa lärare när det gäller att hantera många människor på scen. Jag hoppas också att utmärkande för mina uppsättningar är att det är vackra och intressanta bilder eller att jag tagit ställning till scenen också visuellt. Sedan tror jag mig också vet att jag är bra på personinstruktion.”
… vad som skiljer operaregi från annan regi: ”Med operaregi, eller i alla fall med musikteater, så måste man vara väldigt tydlig. I talteater kan man välja att dra ett ögonblick för att förlänga det och skådespelarna kan också känna kväll för kväll vad som fungerar. I musikteater har man precis den tid man har och har du inte berättat precis det du vill på de sekunder du har till förfogande så är det förbi. Vill du nå ut med ditt budskap måste du vara noggrann med vad du vill berätta och väldigt tydlig i bilderna du skapar.”
… om hon börjar med text eller musik inför ett regiarbete: ”Jag brukar börja med texten, om man har den under huden när man börjar lyssna så förstår man till exempel att hon säger det men menar det eller att nu kommer den där takten innan han säger det där och det är naturligtvis en tanke där. Texten visar tematik och var vi är men musiken ger mig bilderna.”
… sina favoriter bland klassiska operor: ”Åh det är så många men för mig är Mozart alltid kölen på båten. Om det handlar vad jag själv drömmer om så så är det att få göra Tristan och Isolde igen. Det finns så mycket i den operan, så många vinklar och vrår och djup och hela världar. Du kan inte komma till botten med Tristan och Isolde på att bara regissera den en gång så det är verkligen en dröm att göra den igen.”
… det mest spännande hon regisserat: ”Jag har gjort så många saker som varit spännande på olika sätt. Nu senast i våras gjorde jag en Jesus Christ Superstar som var väldigt annorlunda för mig och jag utmanade mig där. Det var en väldigt fysisk föreställning, mycket flygningar och skådespelare som klättrade på väggarna.”

Det är knappt en vecka sedan Elisabeth Linton flyttade in i Malmö Operas förre chefdramaturg Stefan Johanssons gamla rum i Malmös operahus. Efter över femton år som frilansande opera- och musikalregissör, dramaturg, lärare och föredragshållare har hon ett rum hon kan kalla sitt eget för en lång tid.
– Det är ett fantastisk liv att vara frilansregissör men samtidigt är man på en plats kanske sex eller sju veckor och sedan ska man lämna, säger hon. Sedan ett antal år har min längtan efter kontinuitet, att få följa projekt i flera år och få arbeta i team vuxit sig starkare. Tänk att få sätta några skepp i sjön och sedan säga att, nja det här fungerar inte så bra men det här lyfter. Så det här känns jättebra.

Elisabeth Lintons kärlek till opera går långt tillbaka i tiden, så långt att det inte ens var ett medvetet val menar hon.
– Jag hade föräldrar och en morfar som älskade opera så det har alltid funnits med. Jag förstod redan när jag var väldigt liten att det var något roligt och krävde redan som fyraåring att få följa med.

Det har varit så naturligt för mig att tycka om opera och jag har tänkt på det många gånger när man säger att opera kan upplevas som en konstig och onaturlig konstform. Om man sett det sedan man varit liten så är det inte det minsta konstigt.
Elisabeth Linton visste också tidigt att hon på något sätt ville arbeta nära scenen.
– Jag har alltid varit en bokslukare också och älskat att läsa. Historier har fyllt mitt liv på olika sätt och just scenens sätt att berätta en historia lockade mig.

2001 tog Elisabeth Linton examen på Danska Statens Scenkonstskola som skolans första regielev med inriktning mot opera och sedan dess har hon arbetat på stora och små operascener runt om i Norden, i Tyskland och i Schweiz. Hon har regisserat allt från älskade klassiker till nyskrivna operor och även talteater och musikaler.
Och helt ny på Malmö Opera är hon egentligen inte. Vid tre tillfällen har hon regisserat uppsättningar här – 2005 Skuggspel på Operaverkstan, 2012 Gåvan på Operaverkstan och senast den nyskrivna familjeoperan Snödrottningen på stora scenen 2016. Och att få sin fasta yrkespunkt just här känns väldigt bra tycker hon
– Det här är verkligen ett av de husen där man vill vara, där det känns så tråkigt när ett projekt är slut. Och så älskar jag Malmö som stad, den är så full av liv var man än går, har så många olika intressanta delar, är så grön och har en otrolig kulturell tillväxt.

Elisabeth Linton efterträder Malmö Operas tidigare chefdramaturg Stefan Johansson men hennes titel kommer att vara chefregissör och konstnärlig rådgivare.
– Självklart kommer jag att ha dramaturguppgifter också och jag kommer att överta en hel del av Stefan Johanssons uppgifter men även göra en del som han inte gjorde. Det kommer säkert att växa fram successivt var det är bra att jag går in.
Självklart kommer hon också att arbeta tätt ihop med den nyttillträdde operachefen Michael Bojesen och hon delar till ”120 procent” hans operavisioner.
– Michael har ett motto, han säger att opera ska vara demokratiskt, förklarar hon. Både opera och klassisk musik kan ibland felaktigt få en stämpel att vara för en viss grupp människor. Det vill vi gör allt vi kan för att sudda ut. Vi vill göra så många projekt som möjligt för att understryka att opera är för alla. Samtidigt vill vi ge den publik som redan har upptäckt opera både läckerbitar och utmaningar.

Som ett exempel på kommande projekt som ska nå utanför operahuset nämner Elisabeth Linton Michael Bojesens idé om opera på ett lastbilsflak.
– Idén är att lastbilsflaket är scenen och att man kan komma till städer som inte har kulturhus eller bibliotek eller spela på en åker eller ett torg.
En stor utmaning ser hon också i att nå ut till sin egen åldersgrupp och de som är något yngre.
– Jag tänker att ett sätt att nå småbarnsföräldrar är genom barnen – att man kan gå tillsammans eller att man kan ha kortare föreställningar, kanske på lunchen eller helgen. Och kanske att man blandar med andra musikgenren. Michael har också en dröm om att samproducera en musikal med MFF. Det handlar om att ha många olika slags karameller i godisdisken, något för alla smaker.

Som regissör och dramaturg har Elisabeth Linton jobbat med så väl klassiker som nyskrivna operor och hon ser spännande utmaningar i båda.
– Nyskrivet är jättekul och jag har gjort mycket nyskrivet, tolv eller fjorton uppsättningar tror jag. Det är så roligt just för att det är nytt och man är med innan det är klart och är nära kompositör och librettist. Sedan är det så viktigt med nyskrivet. Vi måste komma ihåg att dagens klassiker också var nyskrivna en gång, då skrevs det nya operor hela tiden och det är de bästa som har överlevt och fortfarande spelas. Med det i minne, producerar vi alldeles för lite nytt i dag.
– När man gör klassiker är det helt andra förväntningar, fortsätter hon. Hur ska du göra den här? Hur ska den bli den här gången? Den klassiska operan kommer alltid att behöva spelas och alltid vara älskad.
I sin nya position menar Elisabeth Linton också att hon har ett ansvar för förändring inom en än så länge ganska mansdominerad genre.
– Kvinnorna är definitivt på frammarsch som operaregissörer, dirigenter, kompositörer och librettister och när jag nu har en möjlighet att påverka så har jag naturligtvis ett intresse och ett ansvar för en mer jämlik fördelning.

Framför sig har nu Elisabeth Linton och Michael Bojesen en säsong som planerats av förre operachefen Bengt Hall och förre chefdramaturgen Stefan Johansson.
– Det är naturligtvis lite annorlunda, konstaterar hon. Men det är ett oerhört roligt arbete att få lov att vara med och lyfta säsongen 17/18, som verkligen är både spännande och varierad.

Är det något du tycker ska bli extra spännande där.
– Ja, Parken ska verkligen bli spännande. Sedan ser jag oerhört mycket fram emot Spelman på taket. Det är så länge sedan den spelades och när man hör den här i huset slås jag hela tiden av att det är så otroligt bra musik. Det kommer att bli så bra! Sedan har vi Butterfly på turné. Det blir fantastisk och jag gillar verkligen det här med pocketoperaformatet, att stora operor kommer ut i hela regionen.

Förutom att sätta sig in i den kommande säsongen är Elisabeth Linton och Michael Bojesen också i full fart med att planera sin första egna säsong, hösten 2018 och våren 2019.
– Vi jobbar hårt med det nu, det är kort tid och vi börjar från scratch. Men Michael får avslöja det som ska avslöjas när tid är …

Elisabeth Linton
Född: 1973 i Göteborg
Bor: I Helsingör med man och tre barn.
Bakgrund: Regissör och dramaturg med examen från Danska Statens Scenskola 2001 som skolans första och enda regi-elev med opera som särskild inriktning. Har frilansat som regissör i Norden och även Tyskland och Schweiz. Har också undervisat på OperaAkademiet och Statens Teaterskole i Köpenhamn och bland annat arbetat som dramaturg tillsammans med regissören Kasper Holten.
Uppsättningar i urval: Skuggspel på Malmö Opera (2006), Evita på Aalborg teater (2006), Der Fliegende Holländer på Norrlandsoperan (2007), La Boheme på Göteborgsoperan (2007), De tre musketere på Det Kongelige teater (2010), Don Giovanni på Stadt theater Bern (2011), Gåvan på Operaverkstaden i Malmö (2012), Tristan und Isolde på Finnish National Opera (2013), Proserpin på Potsdamer Festspiele (2013), La Boheme på Det Kongelige teater (2015), Snödrottningen på Malmö Opera (2016), Jesus Christ Superstar på Aahus Teater (2017).
Aktuell: Som nytillträdd chefregissör och konstnärlig rådgivare på Malmö Opera. Regisserar också Momo och kampen om tiden på Det Kongelige teater – premiär 15/10 2017.
Elisabeth Linton om …
… vad som kännetecknar henne som regissör: ”Det är alltid svårt att säga om sig själv men jag brukar få veta att jag är bra på att hantera många människor på scen. Jag har läst konstvetenskap och är konstintresserad och många av de stora mästarna är ens bästa lärare när det gäller att hantera många människor på scen. Jag hoppas också att utmärkande för mina uppsättningar är att det är vackra och intressanta bilder eller att jag tagit ställning till scenen också visuellt. Sedan tror jag mig också vet att jag är bra på personinstruktion.”
… vad som skiljer operaregi från annan regi: ”Med operaregi, eller i alla fall med musikteater, så måste man vara väldigt tydlig. I talteater kan man välja att dra ett ögonblick för att förlänga det och skådespelarna kan också känna kväll för kväll vad som fungerar. I musikteater har man precis den tid man har och har du inte berättat precis det du vill på de sekunder du har till förfogande så är det förbi. Vill du nå ut med ditt budskap måste du vara noggrann med vad du vill berätta och väldigt tydlig i bilderna du skapar.”
… om hon börjar med text eller musik inför ett regiarbete: ”Jag brukar börja med texten, om man har den under huden när man börjar lyssna så förstår man till exempel att hon säger det men menar det eller att nu kommer den där takten innan han säger det där och det är naturligtvis en tanke där. Texten visar tematik och var vi är men musiken ger mig bilderna.”
… sina favoriter bland klassiska operor: ”Åh det är så många men för mig är Mozart alltid kölen på båten. Om det handlar vad jag själv drömmer om så så är det att få göra Tristan och Isolde igen. Det finns så mycket i den operan, så många vinklar och vrår och djup och hela världar. Du kan inte komma till botten med Tristan och Isolde på att bara regissera den en gång så det är verkligen en dröm att göra den igen.”
… det mest spännande hon regisserat: ”Jag har gjort så många saker som varit spännande på olika sätt. Nu senast i våras gjorde jag en Jesus Christ Superstar som var väldigt annorlunda för mig och jag utmanade mig där. Det var en väldigt fysisk föreställning, mycket flygningar och skådespelare som klättrade på väggarna.”