Ängladrama som ger mersmak

Tunna, vita draperier ramar in Hipps scen på tre sidor. Innanför dem skapar regissören Anders Lundorph och skådespelarna i Malmö Stadsteaters stora höstföreställning – Angels in America, del 1 – ett magiskt rum där hård amerikansk 80-tals verklighet möter människors sköra drömmar om kärlek och lycka.

Den amerikanska dramatikern och manusförfattaren Tony Kushners tvådelade drama Angels in America har sedan urpremiären 1991 fått kultstatus och bland annat blivit en prisad tv-serie (2003) med Al Pacino och Meryl Streep i de ledande rollerna.

Mot en fond av president Reagans amerikanska 80-tal och den aidsskräck som också rådde då sätter Kushner den välkända/ökända McCarthy-juristen Roy Cohn, bland annat åklagare under rättegången mot Ethel och Julius Rosenberg och även Donald Trumps jurist på 70-talet, i centrum. Cohn dog i aids men kom aldrig ut som homosexuell.

I Angels in America snuddar hans liv vid ett antal fiktiva karaktärers liv – gayparet Prior och Louis och mormonparet Harper och Joe. Joe dras in i Roys sfär av korrupta kontakter samtidigt som han liksom Roy inte vågar erkänna för sig själv eller andra att han är homosexuell. Louis överger Prior när Prior drabbas av aids och Louis och Joe attraheras av varandra. I sin lägenhet sitter Priors fru Harper, dramats enda stora kvinnoroll, övergiven och valiumknaprande och drömmer sig bort. Prior blir allt sjukare samtidigt som verkligheten runt honom rämnar och någon slags änglalik domedag närmar sig. I dramats utkant rör sig ett antal personer som tillsammans ger en bild av en splittrad, fördomsfull och hård tidsanda – inte speciellt olik vår egen.

Scenografin på Hipps scen är enkel men effektfull. Angels in America är uppbyggd av många, korta, dialogrika scener och innanför de svajande, vita draperierna rullas ett nytt möblemang framåt på scenen samtidigt som ett annat rullas bakåt när scenerna byter av varandra. En bäddsoffa utgör Joes och Harpers hem, en säng Louis och Priors, en snurrfåtölj och ett drinkbord Roys kontor.

Ju längre in i handlingen i detta tretimmarsdrama vi kommer desto mer mänskligt rörigt blir det på scenen – möbler på snedden, pappersnäsdukar på golvet, snöflingor över möbler och skådespelare och efterhand går också scener i varandra – de bägge parens uppbrott spelas effektfullt parallellt.

Ju längre in i handlingen vi kommer destor mer skär också drömmar, mardrömmar och hallucinationer in i verkligheten och det sköra mänskliga lyser allt starkare. Inte minst hos Mari Götesdotter som den ”pillerknaprande, sexuellt frustrerad hemmafrun” Harper. Götesdotters närvaro är fantastisk och ju mer surrealistiskt Harpers valiumrus blir desto starkare är tolkningen.

Hela Angels in America präglas för övrigt av fina rolltolkningar. Fredrik Gunnarson gör Roy Cohn i en övertygande blandning av desperation och hårdhet, Sven Borängs Joe går så tydligt sönder i konflikten mellan tro och homosexualitet, Mattias Linderoths döljer desperat sin skuld över att lämna Prior bakom en aldrig sinande ordsvada och Henrik Svalander gör Prior med en pojkaktig ömsinthet som drabbar rakt i hjärtat. Och så väl Susanne Karlsson som Cecilia Lindqvist och Jimmy Endeley dyker upp i en mängd roller, ofta smått absurt komiska, som ger pjäsen en stark bredd vad gäller att skildra olika utsatta grupper.

Angels in America må vara ett drama väl förankrat i ett svunnet 80-tal, tiden förstärks effektfullt av de korta, tidstypiska musikinslagen mellan scenerna, men samtidigt finns det oroväckande mycket att känna igen. Inte bara i ett USA med en ny makttokig, superkonservativ och mentalt svajig president utan också här hos oss alla i en tid där fördomar växer och grupper ställs mot grupper.

Det finns mycket att gråta över, att bli förbannad på men framförallt fantastiskt väl tolkade människor att tycka om och önska allt gott – även om man vet att det är omöjligt ...

Föreställningen på Hipp är bara första delen av Kushners tvådelade drama och min enda invändning är att jag önskar att Malmö Stadsteater vågat ta steget fullt ut och göra hela som en superlång helaftonsföreställning. I dessa tv-serietider är vi vana att följa långa, långa historier.

På Hipp lämnas vi bokstavligt talat svävande inför en gigantiska cliffhanger när Angels in America del 1 tar slut denna premiärkväll. Å andra sidan är det nyttigt att vänta. Förhoppningsvis kommer del 2 nästa säsong.