Hur ska vi han­tera kli­mat­flyk­tingarna

Det senaste de­cen­ni­et har i ge­nom­snitt 25 mil­joner män­ni­skor var­je år tvingats fly från kli­mat­ka­ta­strofer. Med tan­ke på hur kli­matet väntas för­ändras till 2050 el­ler 2100, även om Paris­av­talets mål om upp­värm­ning med max 1,5 gra­der skul­le nås, kan an­talet kli­mat­flyk­tingar väntas öka.

Ett pro­blem är att på­tvingad flyt­tning på grund av kli­mat­ef­fekter som översvämningar el­ler tor­ka inte ger flyk­ting­sta­tus, en­ligt gäl­lan­de kon­ven­tioner. UNHCR har där­för in­get man­dat att göra nå­got för dem som flyr na­tur­ka­ta­strofer. Asyl­rätten hand­lar om för­föl­jel­se på grund av po­li­tiska el­ler re­li­gi­ösa skäl el­ler flykt från krig och våld. Ändå kommer män­ni­skor att tvingas flytta från sina hem av kli­mat­skäl i ökande grad. Det kräver in­satser från det in­ter­na­tio­nella sam­fundet.

Tan­ke­smed­jan Fores har forsk­nings­pro­jekt på både kli­mat och mi­gra­tions­om­rå­det. En ny bok där­ifrån som hand­lar om kli­mat­flyk­tingar pekar på pro­blemet.

Ex­em­pel­vis bor 600 mil­joner män­ni­skor i kust­om­rå­den som san­no­likt drabbas av havs­ni­vå­höj­ning, vil­ket tvingar dem att flytta – kan­ske till ett an­nat land.

I så­väl kli­mat­de­batten som mi­gra­tions­de­batten måste kli­mat­för­änd­ringarnas framtvingande av folk­om­flytt­ningar upp­märk­sammas mer. En de­fi­ni­tion av kli­mat­flyk­tingar be­höver ut­ar­betas inom FN-sy­stemet.

Världen får inte över­ge des­sa, ofta myc­ket fat­tiga och ut­satta män­ni­skor av for­ma­lis­tiska skäl.