Metoo är en brottsofferfråga

”Metoo-kampanjen” för att uppmärksamma sexövergrepp har gått från en hashtag i social medier till ett globalt fenomen.

Det har riktats kritik mot kampanjen av de som menar att det handlar om att skuldbelägga män som kön: ett vanligt argument för att man inte ska diskutera att män är överrepresenterade i brottsstatistiken.

Sexövergrepp och trakasserier är ett enormt problem. Hur stort kan och har metoo-kampanjen hjälpt till att visa. Metoo handlar om att visa att sextrakasserier används som ett maktmedel mot kvinnor, unga – och även män – av personer som vet att de kan komma undan ostraffat. Det är oklart varför de som kritiserar kampanjen inte också tänker sig att män kan vara offer för trakasserier och kan gynnas av att detta synliggörs.

Kampanjen började med att kända personer berättade om övergrepp som begåtts av Hollywoodproducenten Harvey Weinstein. Offren har tidigare inte vågat berätta av rädsla för repressalier och för att inte bli trodda. Skådespelarna Corey Haim och Corey Feldman, tonårsidoler på åttiotalet, har för många år sedan berättat om hur de utsatts för sexuella övergrepp och inte blivit trodda och inte fått hjälp av samhället att bearbeta det traumat. Det gjorde ingen skillnad att de är män. Metoo är ingen kamp mellan könen, det är en kamp mellan brottsoffer och förövare, oavsett kön.