Arkiv

Dikt

Till min barndoms kyrkogård
mina tankar ofta ilar
Där min kära far och mor
och mina syskon vilar
Jag är gammal och vägen lång,
men minnena är kvar
Hur underbart det var varje gång
i stugan hos mor och far
När vi alla tillsammans var
och pratade med varann
Så fort de härliga stunderna flydde och försvann
Nu ska jag tända ett ljus på mitt bord
för alla, var och en av de mina
som är döda och gömda
men aldrig glömda