Eu­ro­pa­rå­dets kri­tik är värd att lyssna på

Eu­ro­pa­rå­dets kom­mis­sio­när för mänsk­liga rät­tig­heter, det som är Eu­ro­pa­rå­dets vik­tigaste upp­gift, riktar hård kri­tik mot Sve­ri­ges flyk­ting­po­li­tik. Nils Muiznieks gör re­gel­bun­dna gransk­ningar av män­ni­sko­rätts­lä­get i med­lems­länderna och i rap­porten om Sverige finns hans kri­tik, som fram­för­allt gäller svå­rig­heterna kring familjeåterförening.

Han är ock­så kri­tisk till de me­di­cinska ål­ders­be­stäm­ningarna och till att unga af­ghaner utvisas utan att det sä­ker­ställs om de har fa­milj el­ler an­nat nät­verk i Af­ghan­i­stan.

Nu är si­tua­tionen helt an­nor­lunda jäm­fö­rt med hösten 2015 när de nya lagarna in­fö­rdes, kon­sta­terar han och tyc­ker att de hårda re­glerna borde om­prövas.

Pre­cis som många hävdar i den svenska de­batten, är familjeåterförening vik­tig, näs­tan en för­ut­sätt­ning, för en lyc­kad in­teg­ra­ti­on. Den som var­je dag, var­je mi­nut oroar sig för om barnen i en krigs­zon lever el­ler har dödats av bomber har svårt att ta till sig ett nytt språk och andra för­ut­sätt­ningar som gäller i det nya landet. Det är allt­så kon­tra­pro­duk­tivt även för Sverige att hindra fa­miljer att åter­fö­renas.

Nils Muiznieks upp­manar till en hu­man och flex­i­bel in­ställ­ning. Det visar ty­värr inte mi­gra­tions­mi­nis­ter He­lé­ne Fritzon, som i en stan­dard­kom­men­tar hän­visar till att in­nan en ge­men­sam EU-po­li­tik är på plats vill rege­ringen inte göra po­li­ti­ken mer hu­man.