Få arbetande kvinnor hotar produktivitet

Bristande jämställdhet är ett allt större problem för produktivitet och ekonomi globalt. Det visar en ny rapport från FN:s arbetsmarknadsorgan ILO. Rapporten pekar på stort BNP-bortfall på grund av att kvinnor i vissa länder nästan inte alls arbetar, medan de arbetar under sämre förhållanden än män i andra, vilket påverkar socioekonomiskt och minskar deras köpkraft och möjlighet att försörja sig själva.

Produktiviteten hotas också enligt rapporten av att auktoritära ledare använder alltmer kvinnofientlig retorik, vilket försvårar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Det kan dessutom ifrågasättas om det bara gäller auktoritära ledare: i till exempel USA ligger det lagförslag på inskränkningar i kvinnors rättigheter. Vicepresident Mike Pence vill till exempel se abort förbjudas igen.

Ett annat, smått absurt problem är menstruation. Menstabun gör att flickor och kvinnor hindras från att gå till skolan och arbetet. I Indien får många kvinnor inte vara i närheten ens av familjen under mens. Det blir därför svårt att gå till en arbetsplats. I vissa fall, särskilt gällande fattiga kvinnor, har de heller ingen tillgång till mensskydd, vilket gör det omöjligt att arbeta på till exempel en fabrik på heltid. Det är en löjlig anledning till bristande produktivitet, men också en verklig sådan för många kvinnor runt om i världen.

Enligt en grov överslagsräkning skulle man kunna öka G20 ländernas intäkter med 48 biljoner kronor om man nådde målsättningen med att minska klyftan mellan män och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden med 25 procent. Sverige är inte problemfritt: lönegapet är på 13.3 procent överraskande stort för ett land med god välfärd som Sverige, även om man skulle räkna om med hänsyn till deltid och barnafödande.