Värdera åtgärderna bättre
Alla regeringar har en tendens att överskatta vad nya arbetsmarknadsåtgärder kan ha för effekt. Det har Riksrevisionen kommit fram till i en studie av åtgärder som varit i kraft 2006 till 2015 och alltså omfattar både Göran Perssons, Fredrik Reinfeldts och Stefan Löfvens regeringar.
I bara ett fåtal av de 23 åtgärder som varit i funktion under den här perioden har insatsernas resultat nått ens i närheten av regeringarnas mål. Det har bland annat resulterat i att Arbetsförmedlingen under den här perioden varje år i genomsnitt lämnat tillbaka över miljarden kronor som inte kommit till användning som avsetts.
Om de bristande resultaten beror på överoptimism eller på ineffektivitet på Arbetsförmedlingen reder Riksrevisionen inte ut. Men till stor del verkar det handla om att regeringarna av olika kulör hoppats på för snabba och för höga resultat.
Det finns positiva undantag från den dystra bilden. Plusjobben nådde åtminstone till två tredjedelar av målet. Instegsjobben liksom de kritiserade jobbcoacherna kom upp i cirka 80 procents måluppfyllelse det tredje året. Bäst har nystartsjobben fungerat, där 80-procentsnivån nåddes redan första året och sedan hållit i sig trots höjt mål.
För follkhögskolesatsningen dröjde till tredje året innan målet nåddes – och överträffades, medan insatser via Samhall fungerat bra från början. Där finns en fungerande organisation.
Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är att ta större hänsyn till tidigare erfarenheter av olika åtgärder och utvärdera hur det gått och analysera avvikelserna. Det borde redan vara en självklarhet.
Dessutom bör, vilket börjat diskuteras, antalet olika åtgärder begränsas. När nu nystartsjobben fungerar bra borde många andra åtgärder kunna avskaffas. Att det oftast behövs en inkörningsperiod är också naturligt.
Att måluppfyllelsen är dålig kan också bero på utföraren. Nu måste Arbetsförmedlingens jobb granskas.