Vem tjänar på SD-anpassningen?
Migrationspolitiken har den senaste tiden dominerat den politiska debatten. Det beror inte minst på att de båda största partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, presenterat nya förslag till stramare invandringspolitik. Sverigedemokraterna kan sitta lugna i båten. Det är deras stora, ja enda, profilfråga. När den är i fokus – och dessutom de andra stora partierna anpassat sin politik i SD:s riktning – gynnas partiet.
De senaste dagarna har det kommit ett par opinionsmätningar som verkar ge stöd åt denna slutsats. I både Sifo i helgen och Ipsos i går ökar SD i opinionen medan S backar. M står i bästa fall kvar och stampar.
Att Socialdemokraterna satsar så hårt på en migrationspolitik som närmast kopierat SD:s syn är förvånande, både sakpolitiskt och taktiskt.
Visst har S en tradition av att föra en restriktiv invandringspolitik. Före Fredrik Reinfeldts och Alliansens uppgörelse med MP bildade oftast S och M front mot de övriga partiernas krav på mer liberala regler. Men sedan Alliansen och MP enats om generösare flyktingpolitik och liberalare regler för arbetsmarknadsinvandringen anslöt sig S motvilligt till den linjen, tydligt först när Stefan Löfven bildade regering tillsammans med Miljöpartiet.
Hösten 2015 vände debatten. Från Löfvens tal ena veckan om att ”i Sverige bygger vi inga murar” till att stänga gränsen mot Danmark. Efter en bred politisk uppgörelse om stramare asylregler gick Löfven vidare. Med stöd av bara M och SD fick regeringen igenom en migrationspolitik ”på EU:s miniminivå”.
Men SD-väljarna kom inte tillbaka till S. Det stämmer med de analyser som flera partier låtit olika opinionsinstitut göra. De visar att S knappast har några möjligheter att ta tillbaka väljare från SD. Kanske hoppas ledningen att ändå kunna stoppa fortsatt övergång till SD.
Att Moderaternas framgång efter valet av Ulf Kristersson stannat av är värt att notera. Fortfarande ligger opinionen i de flesta mätningar under det senaste valresultatet, som då sågs som en katastrof.
De senaste utspelen om en ännu tuffare migrationspolitik från Löfven och Fritzon har också skapat intern oro. Många kandidater på listor runt om i landet har hoppat av politiken i protest mot den nya flyktingpolitiken. Det är inte förvånande att S backar i opinionen.
Det parti som har chans att vinna väljare över blockgränsen är nu, återigen, Centerpartiet. C står fortsatt för en mer liberal flyktingpolitik och är därför i de här frågorna ett realistiskt alternativ för missnöjda socialdemokrater.
För S måste den senaste tidens debatt vara djupt deprimerande. Samtidigt bör valledningen inse att det har gått som förväntat.
Den stora frågan är varför S-ledningen gått ut så hårt med flyktingpolitik och kriminalpolitik, där partiets trovärdighet inte är så stor.
Nu måste andra frågor komma i fokus för både S-utspelen och i valrörelsen som helhet. Annars är risken för Löfven stor att han är på väg ner under Juholtnivå när valresultatet bli klart på valnatten.
Kan till och med SD bli större än S – inte bara bland LO-männen?