Annons

”Ovissheten är det allra värsta”

Hässleholm • Publicerad 17 juli 2018 • Uppdaterad 25 november 2021

För de 210 kor som bor på Furumossens gårdsmejeri är det skönast att vara inomhus när temperaturen under dagen är över 30 grader.

175 av de är mjölkkor som fritt kan gå mellan hagen och inomhus, men de flesta av korna föredrar den svalare ladugården.

Annons

– De skulle trivas bäst i tre, fyra minusgrader, berättar Peter Svensson.

Än så länge räcker fodret att mata mjölkkorna med. Genom att blanda ut gräspellets med eget foder och halm har ägarna Peter Svensson och Kristina Niklasson lyckats dryga ut maten till djuren. Än har de inte behövt importera foder. Men det finns det en oro.

– Vi hade turen att vi hade foder kvar från i fjol och vår första skörd i år blev bra. Andra skörden blev däremot bara en fjärdedel av vad vi brukar få, säger Peter Svensson.

Furumossens gårdsmejeri säljer sin mjölk till 35 olika butiker i Hässleholm, Kristianstad och Höör. De har också påbörjat försäljning i Helsingborg. Nu håller de tummarna för att den tredje skörden ska ge utdelning, men så länge regnet uteblir blir det svårt.

– Ovissheten är det allra värsta. Att inte veta om vi får ihop mat och måste slakta djur. Det vore katastrof om vi måste göra det. Blir det inget av den tredje skörden får man be till gudarna att alla köper svenskt kött.

Att slakta kor och sedan bara köpa nya är heller inte så enkelt som det låter. Varje bondgårds kor har sin egen bakteriekultur, berättar Peter Svensson. Kommer det nya kossor till en bondgård klarar de kanske inte varandras bakterier och det kan uppstå smittor.

Mjölkproduktionen på deras gårdsmejeri har påverkats av torkan. Peter Svensson uppskattar att de förlorar 1 000 liter mjölk per dag.

Värmen gör att korna inte producerar lika mycket mjölk, och de blir tröttare. Deras kor dricker över 100 liter per dag varma dagar som dessa och de har reservbrunnar om vattnet börjar sina.

– Vi har än så länge klarat oss bra med vatten.

Med ökade kostnader för halmbalar blir det ökade utgifter för bönder. Tidigare har det kostat 80 öre per kilo, en siffra som hamnar mellan 1,7 – 2 kronor per kilo idag, berättar Peter Svensson.

Annons

De pengar de investerat för att kunna skörda sitt eget foder, förlorar de om det inte ger mat åt djuren. Och ytterligare kostnader på att eventuellt behöva köpa dyrt foder utifrån äter på gårdens budget. En smäll som Peter Svensson menar att de får ta i efterhand.

– Allt man gör är ju långsiktigt.

Han är orolig för att åtgärder och hjälp utifrån ska komma för sent.

– Vi hade till exempel behövt hjälp med att få skattereduktion på diesel om vi tvingas köpa importerat foder.

Av sin egen skörd brukar de ett normalt år få ut mellan 700 – 800 ton foder, men som sagt så har årets andra skörd bara resulterat i en fjärdedel.

– Vi får göra det bästa av situationen. Och hoppas på hjälp och medvind, säger Peter Svensson.

bild 1/3
Än så länge finns det halm för kossorna.
I vanliga fall ger skörden på gårdsmejeriet mellan 700 och 800 ton foder. Årets andra skörd gav bara en fjärdedel av det.foto: Bella Bryngelson
Gårdsmejeriets 175 mjöllkor svalkar sig inne i ladugården. Helst hade de velat ha några minusgrader.
Än så länge finns det halm för kossorna.
I vanliga fall ger skörden på gårdsmejeriet mellan 700 och 800 ton foder. Årets andra skörd gav bara en fjärdedel av det.foto: Bella Bryngelson
Bella Bryngelson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons