Kulvert i Finjasjön kan styra om flödet

Varje morgon går han och hustrun Laila ut på tomten och känner sig lyckligt lottade.

– Utsikten går inte av för hackor, säger han med eftertryck och pekar bort mot Björkviken där hans idé tar avstamp.

Björkviken är, enligt honom, körd som badplats, eftersom den eviga västvinden samlar algerna där.

Han tar fram en skiss över sin idé och vecklar ut den på bordet.

– Bygg en kulvert från Björkviken till Almaån och flytta ut flödet från Finja till Björkviken, säger Ove Fors och fortsätter:

– Hovdalaån, Tormestorpsån, reningsverket och Mjölkalångaån är de stora miljöbovarna i Finjasjön. Det kan lösas med att Hovdalas utflöde kopplas samman med Tormestorpsåns utflöde. Det gemensamma utflödet leds via en kanal till dammen vid småbåtshamnen. Då flyttas utloppet närmare kulverten. Man skapar en ansamling av vattnet i östra Finjasjön och drar det till Almaån i väster via kulverten. På så vis undviker man att all skit rinner ut överallt i Finjasjön, förklarar han. Ove Fors har även kommit på hur finansieringen av projektet kan lösas.

– Kommunen kan stycka av tomter vid Björkviken. En stugby kan anläggas vid udden öster om ”Guldkusten” mellan Tormestorpsån och Hovdalaån, förklarar han.

Hans vision tar inte slut vid detta. Området vid Trädhuset är lämpligt för vintersport med pulka- och skidbacke. Trädhuset kan bli den samlingspunkt, som det inte är i dag. Där skulle till och med kunna öppna en servering.

– Cruisingen har vuxit ur kostymen på Hässleholmsgården. Den kan med fördel förläggas till fältet vid Hovdala. Dessutom finns avlopp draget till Brovägen, som lätt kan förlängas till campingen och en stugby, säger Ove Fors.

”Guldkusten” kan bokstavligen leva upp till sitt namn, menar Ove Fors, med en fin badplats, camping och stugby, som lockar fler att utnyttja det natursköna området.

– Med kreativitet, god vilja och tänkande utanför boxen kan Hässleholm göra Finjasjön med omnejd till ett formidabelt område för rekreation, menar Ove Fors.

Han är medveten om att hans idé stöter på patrull hos en del, som vill att allt ska vara som det alltid har varit, eller ser sina egna intressen hotade.

– Men som sagt, man måste ge något för att få något.

Ove Fors köpte huset i Sjörröd 1967. När familjen växte ansökte han om bygglov för att bygga till huset.

– Men det visade sig bli billigare att bygga ett nytt hus intill. Tomten är stor, säger han.

Därmed det blev så och i dag bor han i ”nybygget” och hyr ut det andra huset till sommargäster.

– Vi har många tyskar, som hyr av oss. De älskar stillheten och den vackra naturen. Fisk finns det ju hur mycket som helst i Finjasjön. Det är ju inte fy skam att kunna dra upp abborrar och braxen och grilla dem, säger Ove Fors.

Han bor granne med den gamla dansbanan i Sjörröd, som brann ner 1981. Innan dess hade byggnaden stått oanvänd ganska länge och var vattenskadad efter översvämningen i Finjasjön.

– Jag vaknade av att det sprakade och small. Jag trodde det var militären som övade på fältet mittemot. Men sedan såg jag lågorna från dansbanan.

Nedanför Ove Fors hus på ängen passerar Skåneleden.

– Här är massor med vandrare året runt. Det finns så stora möjligheter att utveckla området vid Finjasjön mellan ”Guldkusten” och Björkviken. Det gäller bara att se möjligheterna, menar Ove Fors.