Hur blir de besluten kärnkraftsfientliga?
Nu handlade ju min artikel om oförmågan hos Regeringen Kristersson att uppfylla de löften som avgavs med emfas före valet: att före den 1 november skulle högkostnadsskyddet vara på plats.
Det verkade ”lätt som en plätt”. Det andades då inga problem med att genomföra detta. Tongångarna efter valet löd helt annorlunda. Nu var helt plötsligt allt svårt. Verkligheten hade hunnit ifatt. Detta har ”Ann i Broby” inga synpunkter på, i alla fall inga som hon redovisar.
Trots att ”Ann i Broby” lämnar sakfrågan och i stället menar helt frankt att det är förra regeringens fel, bland annat genom höjd effektskatt den 1 augusti 2015 så ska jag ändå bemöta hennes påståenden.
Fakta om effektskatten.
- 1/1 2002 höjde Regeringen Reinfeldt effektskatten på kärnkraft med 24 procent.
- 1/8 2015 höjde Regeringen Löfven effektskatten med 17 procent.
- Juli 2017 sänkte Regeringen Löfven effektskatten med 90 procent.
- 1/1 2018 slopade Regeringen Löfven effektskatten helt efter en blocköverskridande överenskommelse med M, KD och C .
Precis som ”Ann I Broby” skriver så lades två kärnkraftverk ner 2019 och 2020. Detta skedde genom att Vattenfall beslutade 2015 om nedläggning av Ringhals 1 och 2 av affärsmässiga skäl.
Oskarshamn 1 och 2 lades mycket riktigt ner 2017 efter beslut av Vattenfall och EON på grund av höga driftskostnader och sjunkande elpriser. Det sägs att elpriserna sjönk då eftersom vindkraften då drivit fram rekordlåga elpriser.
Regeringen Löfven beslutar 10/6 2016 att kärnkraften är kvar under överskådlig tid. Det blir även möjligt att bygga nya kärnkraftverk på befintliga platser. Beslutet om avveckling av kärnkraften tas bort. Detta sker efter en överenskommelse med M, KD och C.
Eftersom detta beslut av Regeringen Löfven tillåter att det byggs nya reaktorer och att effektskatten är borta hade Vattenfall möjlighet och kanske också nya incitament att riva upp sina beslut om nedläggning samt även möjlighet att bygga nya. Så skedde emellertid inte.
”Det bör även påpekas att det var Regeringen Reinfeldt som införde de fyra elområdena 2011.”
Jag vill därför särskilt fästa uppmärksamhet på att det var Regeringen Löfven som avskaffade effektskatten och också gjorde det möjligt att bygga ny kärnkraft I Sverige. Detta kan man naturligtvis ha synpunkter på, men det är fakta. Men är det kärnkraftsfientlig politik som skribenten påstår?
Det bör även påpekas att det var Regeringen Reinfeldt som införde de fyra elområdena 2011.
”Ann i Broby” påstår att jag har svårt att hålla mig till fakta. Då kan jag inte låta bli att undra i vilket avseende jag har brustit? Menar ”Ann i Broby” att det det är fel att ställa Regeringen Kristersson till svars för att – ”med berått mod” eller genom okunnighet – svika sina vallöften? Är Regeringen Kristersson sakrosankt som till varje pris ska skyddas mot sina felsteg?
Oaktat detta och oavsett vad signaturen ”Ann i Broby” anser så är det oomtvistligt att vi har en gemensam elmarknad i Europa och elpriset bestäms på en elbörs. Om antalet kärnreaktorer vore av vital betydelse för elpriset så borde Frankrike ha mycket låga elpriser. Sanningen är den att Frankrikes elpriser I princip är i paritet med Sveriges. Alla borde inse att alla länder I Europa har höga elpriser och dessa elpriser beror på marknaden och Putins krig i Ukraina.
Irene Ludvigsson
