GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Nätverk som hotar rättssäkerheten

Krönikor Om ett manligt nätverk haft som mål att ta makten över det svenska rättssystemet och placera sina egna medlemmar på nyckelpositioner i samhället skulle detta självklart väckt starka protester.
Publicerad 14 januari 2011 • Uppdaterad 24 november 2021

Om ett manligt nätverk haft som mål att ta makten över det svenska rättssystemet och placera sina egna medlemmar på nyckelpositioner i samhället skulle detta självklart väckt starka protester. Men när kvinnliga nätverk har just denna målsättning och också varit mycket framgångsrikt är kritiken måttlig eller obefintlig. De kvinnliga nätverken Hilda och Ida har kopplat ett starkt grepp över den svenska rättsapparaten. Båda har till uppgift att hjälpa kvinnor till maktpositioner, och framgången har varit stor. Nätverkets medlemmar innehar en rad tunga juridiska poster. Generaldirektören i Domstolsverket, Barbro Thorblad, är en Hilda och dessutom initiativtagare till Ida, en sammanslutning av kvinnliga domstolschefer, som enligt Domstolsverkets årsredovisning finansieras av verket. Verkets motpart på arbetstagarsidan, Jusek, leds också av en Hilda, Louise Adelborg. Arbetsgivarsidans högste chef och fackets vd är alltså medlemmar av samma feministiska nätverk. Justitiekansler är en Hilda, liksom ordföranden i Högsta domstolen och generalsekreteraren i advokatsamfundet.

I Domarnämnden hade tidigare Hilda en majoritet av ledamöterna. Det ledde till kritik från riksrevisionsverket som menade att förtroendet för nämndens opartiskhet skadades. Man kunde tro att dessa välgrundade synpunkter skulle beaktas på ett seriöst sätt, men så blev inte fallet. Kritiken bemöttes med sedvanliga beskyllningar om kvinnofientlighet och "unken atmosfär" på riksrevisionen. För att komma undan kritiken vidtogs dock den smarta åtgärden att Hildorna någon månad senare startade ett nytt nätverk, Ruben, bestående av höga manliga jurister, men med samma målsättning som Hilda: att främja kvinnors karriärer. Dessa tunga manliga jurister har uppenbarligen insett värdet av att förknippas med detta framgångsrika nätverk. I nätverket Ruben ingår till exempel riksåklagaren, rikspolischefen, ett antal tunga domstolschefer. I dag hör sju av nio ledamöter i Domarnämnden, som utser de flesta av landets domare, till något av de feministiska nätverken Hilda, Ida eller Ruben. Endast de två representanterna för allmänheten, två riksdagsledamöter från s och m, är fristående och förhoppningsvis självständiga.

Och maktanspråken gör inte halt vid formellt beslutsfattande. En journalist, som i några artiklar uppmärksammade riksrevisionens kritik av domarnämndens sammansättning, fick uppleva obehagliga beskyllningar och påtryckningar. Man kan väl anta att samma tillvägagångssätt tillämpats i andra sammanhang, sannolikt med framgång.Det är inte svårt att föreställa sig att ambitionerna successivt ökar. Snart nog kan nätverkens uppgift vara att hålla varandra om ryggen också i andra sammanhang, till exempel se till att ansvar inte kan utkrävas för tjänstefel och tjänstemissbruk. Karriärnätverken Hilda, Ida och Ruben är tre osunda företeelser som hotar att urholka förtroendet för svenskt rättsväsende.

Admin
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.