Reform som gått fel

Ibland blir det inte som det är tänkt. Utbildningsminister Jan Björklund har haft som en av sina profilfrågor att göra gymnasieskolan mer uppdelad mellan elever som vill gå teoretiska utbildningar som är högskoleförberedande och de elever som vill yrkesutbilda sig och snabbt komma ut i yrkeslivet. Tanken lät god. På delar av arbetsmarknaden råder det brist på yrkesutbildade. Samtidigt finns det elever som vantrivs i skolan för att de teoretiska ämnena inte passar deras läggning och yrkesplaner. Genom att inrätta yrkesprogram som snabbare skall leda in i arbetslivet var tanken att underlätta för denna grupp skolelever att ta sig genom skolan utan att bli skoltrötta. Nu visar en sammanställning som Dagens Nyheter gjort att andelen sökande till yrkesprogrammen sjunkit i Skåne, Stockholm och Göteborg. Liknande signaler kommer från andra delar av landet. Även om många elever inte tänkt sig att jobba i akademiska yrken, verkar det som om de inför steget till gymnasiet inte vill avskärma sig från den möjligheten. Om detta är det inte mycket att säga. En niondeklassare har rimligen rätt vaga bilder av sitt vuxenliv. Att slå vakt om chansen att senare i livet kunna byta yrkesinriktning och börja läsa på högskolenivå är faktiskt rationellt tänkt. Slutsaten är given. Att ta bort högskolebehörigheten ur yrkesprogrammen fungerar inte. Det gäller i synnerhet som vi har en mycket kärv arbetsmarknad för ungdomar och politiker, inte minst Jan Björklund själv, ständigt propagerar för att vi måste bli bättre på skolkunskaper och hävda oss internationellt. Skolan behöver stabilitet och långsiktigt hållbara spelregler. Men yrkesprogrammen i gymnasiet har inte fått rätt innehåll. Ändra på det. @Byli.8.init:Lars J Eriksson