GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Utanförskap i hemlandet

Krönikor Nej, varför i all sin dar gör han på det viset? Det var min omedelbara reaktion när statsminister Stefan Löfven läste upp listan med statsråd och deras ansvarsområden.
Publicerad 21 oktober 2014 • Uppdaterad tisdag 15:45

Det var en bra blandning av gammalt och nytt. Flera för mig välkända namn. En del har jag själv jobbat tillsammans med och vet därför att de kommer göra utmärkt ifrån sig. Andra för mig relativt okända, men med spännande erfarenheter. Men jag saknade en integrationsminister. Hade jag möjligen missat någon eller något under uppläsningen?

Det hade jag inte. Alla i regeringen ska känna ett ansvar för integrationsfrågorna, och därför finns ingen särskilt utpekad, förklarade statsministern när fler än jag undrade. Hm, allas ansvar blir inte så sällan ingens ansvar. Därför var jag skeptisk.

Valresultatet visade övertydligt att många känner oro över invandringen och dess konsekvenser. Många som kommit till vårt land har svårt komma in i samhället. Arbetslösheten är högre bland invandrade. Alltså borde integrationen stå högt på dagordningen.

Samtidigt finns förstås en risk att en särskild integrationsminister och en särskild integrationspolitik leder till att invandringens betydelse överskattas. För nog hade Torbjörn Tännsjö en poäng när han i Dagens Nyheter för en tid sedan förde ungefär följande resonemang; visst finns det fördomar, till och med rasism, men framför allt finns det klassklyftor. Arbetarrörelsen försummar den sociala ställningens betydelse när klyftorna i samhället ska förklaras, menade han.

Jag är en vit medelålders man som växte upp i ett samhälle rejält annorlunda dagens. Jag blev tonåring i 60-talets Motala, och statusyrket var finmekaniker på Motala Verkstad. Andra, med lägre ambitioner, hoppades få in en fot på någon av monteringsindustrierna Luxor eller Electrolux. I dag finns inte de sistnämnda kvar alls. Av Motala Verkstad finns bara några få jobb. Samhällets utveckling och strukturomvandlingen har i grunden förändrat arbetsmarknaden. I stort sett alla nya jobb kräver yrkesutbildning eller en teoretisk utbildning.

Skaffa dig ett jobb, tjäna pengar, och sedan kan du möjligen låna pengar till hus och hem, uppmanade mina föräldrar. Därför var det inte alldeles enkelt förklara att jag planerade börja vuxenlivet med studier och några hundratusen i studieskulder. När jag ar tio år såg jag mitt livs första mörkhyade. Han var basketspelare på snabbvisit i Motala, och jag och alla ungar fick våra livs dittills mest exotiska upplevelse.

Många känner ett utanförskap i dagens samhälle. En hel del av dem har kommit från andra länder. Många har en liknande bakgrund som jag. Vi växte upp i ett annat samhälle, och många av oss har inte fått chansen anpassa oss till dagens krav och villkor. Jo, integrationen ska stå högt på dagordningen. Mer måste göras för att alla ska få chansen att utvecklas i dagens samhälle. Det kräver inte minst massiva insatser när det gäller utbildning och fortbildning. Alltså behövs en aktiv integrationspolitik.

Men Stefan Löfven har kanske trots allt en poäng. För om man tillsätter en integrationsminister lär han eller hon knappast se som sin uppgift att integrera svenskfödda män, som känner sig vilsna i ett samhälle som inte längre behöver lika många finmekaniker.

Lars Stjernkvist
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.