Från ogift via gift till eftergift

När rutinerade Helsingborgshumoristen Martin Svensson tar sig an uppgiften blir resultatet en trivsam mix av fyndigt ordlekande, klassisk stand-up och fröjdefulla trudelutter. Martin introducerar temat med hjälp av en kolossal mängd ”för”-ord och berättar om hur han inte alls var beredd när det deprimerande femtioårsfyllandet visade sig sammanfalla med att barnen flyttade hemifrån. Därefter toppades hela anrättningen med en skilsmässa, efter 27 år som gift. Låter ju inte alltför skojigt, men Svensson gör komik av tragiken. Beskriver sig själv som ”För gammal för disco, för ung för bingo”.

Föreställningen vänder sig i första hand till oss i medelåldern, men när Martin raljerar över samtidsföreteelser som power walk, zumba, spabehandlingar, pensionssparande, dating på sociala medier och att ”önska upplevelser i julklapp” är igenkänningsfaktorn hög, oavsett var ens hårfäste befinner sig. Det fnissas, tisslas och tasslas i salongen. Kanske inte så många gapskratt, men väldigt mycket av ”ja, men precis sådär är det ju”-skrockande. Lustigheter och lättsamheter varvas sedan med mer filosofiskt knypplade sånger. Bland tonsättarna märks Carl-Johan Vallgren (”Tango”), Oscar Danielson (”Schysst och populär”) och Povel Ramel (”Alla har vi varit små”), men frågan är om inte Svensson själv står för de allra fyndigaste låttexterna. Första aktens avslutande ”ukuleledisco” där en 38-åring och en 52-åring jämför sina liv är kvällens överlägset skojigaste inslag, och den klassiskt stöpta kupletten ”#dating-sången” går inte heller av för hackor. Mitt-i-prick!

Det finns några enstaka plumpar i protokollet. Framför allt borde den musikaliska vapendragaren Arja Jantunen (synth, dragspel och körsång) ha integrerats på ett smartare sätt i föreställningen. Och om man nu vill att Arja ska inleda showen med ett solostycke borde det väl ändå gå att hitta en låt med tydligare anknytning till temat än ”Att angöra en brygga”? Periodvis känns föreställningen därtill aningen feg. Förutsägbar. Med en minimal scenografisk ansträngning hade ”Femtio, frånskild och förvånad” dessutom blivit mer av en teaterföreställning. Men en ovanligt välartikulerad ståuppkväll med ett ovanligt tydligt tema är inte dumt det heller. Och det är just en sådan resa som den text- och tonsäkre Martin Svensson tar oss med på. En resa från ogift via gift till eftergift. En resa som är rapp, rolig och tänkvärd.