Nyheter

Kostnader för stafettsocionomer ökar

Artikel Nyheter Allt fler stafettsocionomer hyrs in av socialtjänsten, rapporterar SVT.
PREMIUM

Kostnaden har trefaldigats de senaste åren och i år kan slutnotan landa på 250 miljoner kronor bara för de 40 största kommunerna.

SVT:s kartläggning visar att kostnaden stigit från 40 miljoner kronor 2013 till 164 miljoner 2015.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Svensken handlade mycket mer mat i juni

Dagligvaruhandelns ökning fortsatte i juni. Arkivbild.
Dagligvaruhandelns ökning fortsatte i juni. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad
Ekonomi
Ekonomi

Mat, mat, och ännu mer mat i coronatid. Svensk dagligvaruhandel ökade med 9,3 procent i juni i år, jämfört med samma månad i fjol, visar Dagligvaruindex från Svensk Dagligvaruhandel.

Vi har handlat både i fysiska butiker, som ökade försäljningen med 6,4 procent, och på nätet. Ökningen för näthandeln i juni blev 135,3 procent.

"Den kraftiga försäljningsutvecklingen som vi noterat under våren fortsätter även in i sommaren och beror säkerligen på att många semestrar på hemmaplan och lagar mer mat i hemmen", skriver Karin Brynell vd Svensk Dagligvaruhandel, i ett pressmeddelande.

Ekonomi

Handelsbanken klår förväntningarna

Handelsbanken, med vd Carina Åkerström, redovisar resultatet för årets andra kvartal. Arkivbild
Handelsbanken, med vd Carina Åkerström, redovisar resultatet för årets andra kvartal. Arkivbild
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi Handelsbanken redovisar ett oväntat starkt resultat för årets andra kvartal, även om vinsten faller. Trots coronakrisen var kreditförlusterna de lägsta på många år.

Kreditförlusterna blev 97 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 435 miljoner ett år tidigare. Och de var betydligt lägre än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med att banken skulle sätta av drygt en miljard kronor för att täcka reella och framtida kreditförluster.

Handelsbankens resultat före kreditförluster sjönk till 5 151 miljoner kronor för årets andra kvartal. Det kan jämföras med vinsten på 5 780 miljoner kronor under motsvarande period i fjol.

Även nettoresultatet för kvartalet, som föll till 3 959 miljoner kronor, var bättre än väntat. Analytiker hade räknat med att det skulle landa på cirka 3 340 miljoner kronor enligt en sammanställning av prognoser från Refinitiv.

Intäkterna sjönk totalt med 5 procent till 10 625 miljoner kronor, från 11 284 miljoner ett år tidigare. Räntenettot, det banken tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsräntor, föll till 7 622 miljoner från 8 064 miljoner. Provisionsnettot, alltså vad banken drar in på avgifter, sjönk till 2 530 miljoner från 2 695 miljoner.

"Den kraftiga utlåningsökningen till företagskunder som banken mötte i mars, fortsatte i början av andra kvartalet. Under senare delen av kvartalet avtog gradvis behovet av ny upplåning hos kundföretagen", skriver Handelsbanken.

"Under kvartalet fortsatte såväl hushållsutlåning som inlåning från hushåll och företag att växa stabilt", fortsätter banken i sin delårsrapport.

Lägre ränteläge påverkade samtidigt verksamheten i Norge och Storbritannien, enligt Handelsbanken.

"Den omedelbara effekten var att räntenettot från inlåning i dessa marknader minskade med cirka 170 miljoner kronor under kvartalet. I ett något längre perspektiv innebär en miljö med låga räntor sannolikt positiva effekter för hushåll och företag i Norge och Storbritannien samt sannolikt även för banken"

Kultur och nöje

Inget mer "Kidding" för Jim Carrey

Jim Carrey har spelat barnprogramledaren Mr. Pickles i TV-serien 'Kidding' i två säsonger, men nu läggs serien ned. Arkivbild.
Jim Carrey har spelat barnprogramledaren Mr. Pickles i TV-serien "Kidding" i två säsonger, men nu läggs serien ned. Arkivbild.
Foto: Richard Shotwell/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

TV-serien "Kidding", med Jim Carrey i huvudrollen, läggs ned efter två säsonger. I Sverige har serien gått att se på HBO Nordic.

"Kidding" kretsar kring den älskade barnprogramledaren Mr. Pickles, som tvingas hantera kris efter kris när hans privatliv brakar samman. Den mörka komedin är det andra samarbetet mellan Jim Carrey och producenten Michel Gondry, som tidigare arbetat tillsammans med filmen "Eternal sunshine of the spotless mind".

"Vi är väldigt stolta över att ha sänt den här fantasifulla, kritikerhyllade och givande serien", skriver tv-bolaget Showtime, som sänt serien i USA, i ett uttalande.

Personligt

Kram på distans

Gun Andersson hälsar till sin familj i Hässleholm.
Personligt
Personligt

Hela vägen från vackra Hälsingland kommer nästa hälsning i coronatider.

Det är Gun Andersson i Edsbyn som vill skicka kramar på distans till sin familj och vännerna i Hässleholm.

Den varma kramen går till sonen Ulf Kronholm, Lena, Edwina och Eliah, till Aina och Sune Johansson samt till Guns bror Sven och Siv Andersson med söner och familjer.

FAKTA

Skicka en bildhälsning

Längtar du efter någon du inte kunnat träffa på ett tag? Ta en bild på dig/er som vill skicka hälsningen. Skriv era för- och efternamn samt namn på alla som ni hälsar till.

Det går bra att skicka med några uppmuntrande ord. Vi förbehåller oss rätten att redigera.

Mejla till ”Tills vi ses igen” så tar vi in hälsningen i tidningen och på vår webbsida.

Mejla: personligt@nsk.se

Inrikes

Så säkra är sommarens väderprognoser

Sommarens skurar gör det svårt att veta exakt hur vädret kommer att se ut. Arkivbild.
Sommarens skurar gör det svårt att veta exakt hur vädret kommer att se ut. Arkivbild.
Foto: Hasse Holmberg/TT
Inrikes
Inrikes Väderprognosen visar sol, men så fort du lagt ut handduken på stranden så öppnar sig himlen. Känns det bekant? Det finns flera förklaringar till att väderprognoserna inte alltid stämmer.

Ett lågtryck har parkerat ovanför Sverige och sommarvädret lyser med sin frånvaro. Det ostadiga vädret gör det svårt för meteorologerna att förutspå hur vädret kommer att se ut i detalj.

– Just på sommaren är det ofta regnskurarna som spelar oss ett spratt då det är svårt att veta exakt var de hamnar, säger Emelie Karlsson, meteorolog på SMHI.

Stora lokala skillnader gör att övergripande väderprognoser kan stämma, även om det inte känns så för individen.

– Det kan vara så att du får en kraftig skur medan det hos grannen inte regnar alls. På väldigt små avstånd kan det skilja väldigt mycket.

Även temperaturer kan skilja sig åt, men det är främst på vintern som de stora skillnaderna uppstår.

– Det kan skilja 20 grader på en mil i extremfallet, när det är riktigt kallt.

En annan viktig aspekt är tiden. Ju längre fram i tiden, desto osäkrare prognos.

– Ju längre fram i prognosen man kommer desto mer får man gå på den stora trenden. Trenden kan vara säker även om detaljprognosen inte är det. Man kan säga att det blir varmare eller mer regnigt nästa vecka, men man kan inte säga att på torsdag kommer det regna.

Emelie Karlsson tror att de flesta vet att vädret kan variera, även om man inte alltid vill låtsas om att regnet kan komma och förstöra utemiddagen eller kvällsbadet. Men det är också viktigt att all information når fram.

– Det är viktigt att det kommuniceras på ett bra sätt så att användaren förstår innebörden och också i viss mån osäkerheterna som finns, säger Emelie Karlsson.

Jennifer Berg Eidebo/TT

FAKTA

Fakta: Så görs väderprognoser

På SMHI startar en prognos med nutiden. Hur är utgångsläget? Det som samlas in är saker som lufttryck, vind, temperatur, fuktighet och moln. Observationer tas in från bland annat fartyg, väderballonger och satelliter.

När all data är ihopsamlad sammanställs den i superdatorer. Sedan görs beräkningar med hjälp av olika prognosmodeller som kan skapa prognoser upp till tio dygn fram i tiden. Regionala modeller kan göras två till tre dagar framåt och kan visa mer detaljer.

När all data är färdig ska prognosen finslipas för att bli begriplig och presenteras för allmänheten. Detta görs delvis av datorer och delvis av meteorologer.

Källa: SMHI

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Awise

Gör skillnad med Miljonlotteriet!

Miljonlotteriet Det är på alla håll i världen som det händer en hel del i dagsläget och det finns massor av människor som gör vad de kan för att hjälpa till. IOGT-NTO är rörelsen som står bakom Miljonlotteriet och de är särskilt inriktade på barnen som växer upp i svåra hemförhållanden.

Genom att spela på skraplotter och bingo på Miljonlotteriet så är man samtidigt med hjälper utsatta människor att klara av vardagen. När det händer saker i vårt samhälle så är det ofta barnen som får ta smällen och det är just detta som föreningen riktar in sig på som mest. Varje år anordnar IOGT-NTO möjligheten för barn att delta på bland annat läger och en hel del andra evenemang som skapar minnen för livet för många barn som växer upp i tunga hemförhållanden.

Kontoret ligger i Mölnlycke och nyligen valde Miljonlotteriet att satsa mer digitalt med sin marknadsföring. Detta ledde till betydligt bättre försäljning av lotter, men därmed slutade de helt med att marknadsföra sig via telefon. När detta hände så var det många som fick bluffsamtal som påstod sig vara Miljonlotteriet som ville att du skulle dela kontouppgifter så att vinst kunde betalas ut. Du kan läsa mer på Bingomania om Miljonlotteriet eller i Miljonlotteriets pressrum. I samband med att de digitaliserade gick lotteriet ut med varningar till sina spelare om dessa bluffsamtal, men tyvärr så var det trots det flera som blev lurade av bedragarna.

Vinst även vid nitlott

Eftersom att alla köp på lotter bidrar till många goda ting, så kan du oavsett vinst eller förlust känna dig som en vinnare. Man kan prenumerera på Miljonlotteriets skraplotter genom att beställa lotter på deras hemsida. Man kan dessutom registrera sina nitlotter för en extra dragning och då får man en ny chans att vinna. Du kan välja att få lotterna hemskickade så att de kan skrapas för hand. Idag är det många som väljer att skrapa sina lotter digitalt, då det anses både mer klimatsmart och många tycker att det är smidigt att kunna göra på det viset.

För att man ska kunna vinna på någon av lotterna så behöver man skrapa fram 3 likadana symboler eller siffror. Många föredrar att spela på just skraplotter på grund av att man får veta vinsten direkt och för att det också är spännande att skrapa. Miljonlotteriet skänker en hela sitt överskott till IOGT-NTO och har skänkt flera miljarder sedan år 2000. Syftet är att hjälpa utsatta barn och vuxna i Sverige. Bland lotteriets kampanjer så finner du många hjärtevärmande arbeten som du får vara en del av. Varje såld lott gör skillnad för någon av de hundratusentals både barn och vuxna som far illa på grund av alkohol och droger i Sverige.

Kultur och nöje

Emma Broomé: Det upproriska är roligt

Emma Broomé improviserar framför kameran i väntan på premiären av 'Röda Orm' som är framflyttad till september.
Emma Broomé improviserar framför kameran i väntan på premiären av "Röda Orm" som är framflyttad till september.
Foto: Magnus Andersson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje "Röde Orm" och "odjur" skriver hon med chockrosa läppglans på benen. Snart förvandlar sig skådespelaren Emma Broomé till exalterad bibliotekarie och fäktande viking på Dramatens stora scen. Till den här intervjun kommer hon i peruk.

När Emma Broomé valde Stockholms stadsbibliotek som mötesplats för intervju och fotografering var det utan tanke på att hennes kommande titelroll som Röde Orm tar sin början på ett bibliotek.

"Orm" textar hon nu, först på handen, under en fotosession som övergår till en performance. Emma Broomé smetar ut läppglans över munnen och sätter på sig den ena enorma guldringen efter den andra. Inte för att behaga, förklarar hon senare, utan snarare som om peruk, smink och attiraljer vore kängor med tillhörande maskingevär. Genom att iaktta omgivningens reaktioner tycker hon sig förbli subjekt.

– Jag är ganska rädd och generad, då är det lättare att ha ett slags rustning, det blir ett försvar för att inte stanna kvar i verkligheten, ett sätt att förhöja den eller förvrida den.

TT: Vad är du rädd för?

– Mycket, väldigt mycket. Och det sofistikerade och tillrättalagda är inte min grej. Det upproriska är roligt, det kan fortfarande vara ömt och snällt och trevligt. Då kan man bli personlig, men inte privat. Jag bär på hemligheter.

Hejar glatt

Två förbipasserande folkmusiker från Hälsingland skiner upp när de upptäcker henne – nu utan peruk och läppglans. Hon hejar glatt. Emma Broomé växte upp i Bollnäs, spelade barnteater på Teaterverkstan och Scenfröna. Hon gick fotbollsgymnasium men visste instinktivt att det var skådespeleriet som gällde. Hon kom till Stockholm för att utbilda sig. Ändå dröjde det innan hon upptäckte att Sverige har fyra teaterhögskolor och ännu längre innan hon kom in.

– Jag visste det kanske inte som barn men skådespeleriet är en plats för existentiella frågor, för mycket fantasi och lek. Och lekt, det har jag gjort gediget, ända sedan jag var liten. Det underlättar kanske det svåra, men jag har också någon odödlig tro på att konst kan beröra. Och eftersom jag inte kan bli läkare kanske jag kan hjälpa till med läkning på annat sätt.

Debuterade i blöjkostym

Direkt efter scenskolan fick hon bära blöjkostym på Dramaten där hon spelade Barbro Lindgrens klassiska barnboksbebis Max i "Titta livet!". Men i rollregistret finns också Jackie i Sara Stridsbergs "Beckomberga", och det var också Stridsbergs kärleksförklaring till det baktalade gamla mentalsjukhuset som ledde Emma Broomé till Observatorielunden och i förlängningen till den undangömda poesihörnan inne på stadsbiblioteket.

Platsen hade en avgörande betydelse för hennes rollfigur. För att få en fysisk och sinnlig ingång till pjäsen gick Emma Broomé både dit och till byggnaden som en gång var Beckomberga.

– Där blev jag faktiskt inlåst. Jag tog mig in via en lägenhetsvisning, ju högre upp i byggnaden jag kom desto mer mentalsjukhus blev det. När jag kom ner igen var visningen slut och jag var inlåst. Jag bröt mig ut och sprang till bussen.

Kyrklig känsla

Rotundan i stadsbiblioteket och att vara omsluten av alla böcker inger henne en närmast kyrklig känsla. Ändå är hon inte alls den storläsare som hon skulle önska. Hon släpar böcker hit och dit men får sällan ro. Poesi däremot går bra, och i sommar läser hon bland annat Tornedalspoeten Dagny Keisu Lindquist som hon allra först träffade på konstnären Markus Öhrns festival på Teater Institutet i just Tornedalen i januari. Nu har hon umgåtts med Dagny Keisu igen under en tre veckor lång semesterresa tillbaka samma plats.

Mentalt är Emma Broomé fortfarande långt borta från Stockholms innerstad.

– Jag har zoomat ut. Jag är naken i älven.

Inför rollen som Röde Orm har hon än så länge varken besökt Birka eller någon annan vikingamiljö. Alexander Mørk-Eidems uppsättning av Frans G Bengtssons klassiker skulle haft premiär i mars men är i dagsläget coronaframflyttad till september. Ungefär samtidigt visas tv-serien "Sommaren -85" där Emma Broomé spelar den ensamstående mamman Åsa.

– Det är en varm och fin miniserie om relationer och moderskap, om arbetarklassen och om att vara ensam och rädd.

Den krigiske vikingen då? Hur närmar hon sig honom?

– Jag hade en förväntan på rollen som gränslös erövrare som grotesk, obscen, vansinnig och att den skulle kunna frigöra något äckligt i mitt skådespeleri, en roll som oftast inte tilldelas mig i egenskap av 35-årig kvinna, framför allt inte på teatern. Om det blir så återstår att se. Men det är det som jag går igång på.

TT: Du är inte rädd för att vara ful på scenen?

– Nä. Och den dag jag blir det får man smälla till mig hårt. Jag är fåfäng på väldigt många andra plan, men det absurda och groteska tycker jag om.

Erika Josefsson/TT

Stockholms stadsbibliotek är en favoritplats för Emma Broomé som önskar att hon hade ro att läsa mer än vad hon i själva verket gör. Men poesi går bra, och i sommar läser hon dikter av Dagny Keisu Lindquist.
Stockholms stadsbibliotek är en favoritplats för Emma Broomé som önskar att hon hade ro att läsa mer än vad hon i själva verket gör. Men poesi går bra, och i sommar läser hon dikter av Dagny Keisu Lindquist.
Foto: Magnus Andersson/TT
'Jag har vetat instinktivt att skådespeleriet är vägen att gå för mig, om jag ska behärska att finnas till på något sätt' säger Emma Broomé.
"Jag har vetat instinktivt att skådespeleriet är vägen att gå för mig, om jag ska behärska att finnas till på något sätt" säger Emma Broomé.
Foto: Magnus Andersson/TT
'Det tillrättalagda och sofistikerade är inte min grej. Jag blir så generad' säger Emma Broomé som gör om fotosession till ett slags performane.
"Det tillrättalagda och sofistikerade är inte min grej. Jag blir så generad" säger Emma Broomé som gör om fotosession till ett slags performane.
Foto: Magnus Andersson/TT

FAKTA

Fakta: Emma Broomé

Född: 1985. Uppvuxen i Bollnäs.

Bakgrund: Scenfröna och Teaterverkstan i Bollnäs. Folkhögskola i Aix-en Provence. Kurser på Kulturama, jobb på Spegelteatern i Stockholm, scenskolan i Stockholm.

Familj: "Mamma och pappa syskon, syskonbarn, min flock med vänner som jag springer med, och sedan har jag en käresta nu, det är för mig helt surrealistiskt. Det har jag aldrig haft på det här sättet. Min vilda varg."

Bor: Stockholm.

Aktuell: Som Röde Orm på Dramaten i en uppsättning som tar avstamp på ett bibliotek. Några bibliotekarier högläser för varandra och börjar gestalta Frans G Bengtssons klassiker. I september visas också "Sommaren -85" på SVT där hon spelar en ensamstående mamma som jobbar hårt för att dottern ska få åka på språkresa. I vår har Emma Broomé också gjort en roll i Camilla Läckbergs nya tv-serie "Lyckoviken" som ska sändas på Via Play senare i höst.

Om coronaprojekt: "Jag har varit på äldreboenden och sjungit och läst poesi. Det var underbart. Det hoppas jag att vi kan fortsätta med i höst. Dramaten jobbar ju med att ha en verksamhet som kan verka i den samtid vi står i."

Sommarfavorit 1: "Bada naken i älven. Jag badar så mycket jag kan. Hela tiden."

Sommarfavorit 2: "Att dunka fram i vargens och min Mustang, vi har döpt henne till 'Ellinor Spaceship Bane'. Att bila henne genom Norrland – det är poetiskt."

Lyssnar på: "'Text och musik' av Eric Schüldt och heavy metal."

Utrikes

Indiens dagarbetare räds smitta i storstäder

Indiska arbetare iklädda mask vid ett tunnelbanebygge i Kochi, i den Indiska delstaten Kerala. Migrantarbetare och dagavlönade arbetare, som ofta missas i statistiken lider hårt av pandemin och restriktionerna de medför.
Indiska arbetare iklädda mask vid ett tunnelbanebygge i Kochi, i den Indiska delstaten Kerala. Migrantarbetare och dagavlönade arbetare, som ofta missas i statistiken lider hårt av pandemin och restriktionerna de medför.
Foto: R S Iyer/AP/TT
Utrikes
Utrikes Över 879 000 människor är sjuka och stora delar av samhället går på knäna. Coronapandemin slår hårt mot jättelandet Indiens ekonomi, i synnerhet mot de redan utsatta daglönarna.
– Indien är fortfarande så fattigt att arbetslöshet är en lyx för många. De måste hitta jobb, vilket jobb som helst, för att överleva, säger ekonomen Mihir Swarup Sharma.

I Indien, som nyligen klättrade till en oönskad tredjeplats på den globala listan över länder med flest virusfall, är många storstäder märkligt stilla. I Bombay (Mumbai), som vanligtvis hyser tiotusentals migrantarbetare, har byggen stannat av och gatumyllret tystnat. Den stora majoriteten av gästarbetarna har gett sig i väg på grund av de restriktioner som är tänkta att hämma virusspridningen.

– Vi vet inte om mannen i gathörnet med en cykelpump, som lever på att pumpa folks cyklar, arbetar eller inte. Eller hur folk i hans situation har påverkats av krisen. Det finns inga data på det, vi kan bara anta att de förlorat stor del av sin inkomst, säger Henrik Chetan Aspengren, forskare på Utrikespolitiska institutet.

Arbetar långt från familjen

Arbetsorganisationen International Labour Organisation (ILO) har dock varnat för att så många som 400 miljoner arbetare från den informella sektorn riskerar att hamna i djupare fattigdom på grund av coronapandemin och dess restriktioner. Med informell sektor avses jobb som inte registreras hos myndigheter, exempelvis gatuförsäljning och hantverk, och som således varken genererar skatt till staten eller välfärd för arbetaren.

Enligt den indiska regeringens egna rapporter är hisnande 90 procent av indierna i arbetsför ålder verksamma inom just den informella sektorn. Och uppskattningsvis 100 miljoner av landets drygt 1,3 miljarder invånare är så kallade migrantarbetare – personer som under delar av året bor och arbetar i städer för att försörja familjer som är kvar på landsbygden.

– Migrantarbetarna har drabbats extra hårt med tanke på att de ofta är helt beroende av det som nedstängningen nu raserat. Deras familjer som ofta bor på landsbygden är också beroende av deras inkomst och de pengar som de skickar, säger Mihir Swarup Sharma, chefsekonom vid den Indienbaserade tankesmedjan Observer Research Foundation.

Räds att återvända

Migrantarbetare är särskilt vanliga inom bygg- och industrisektorn. Men många av dem räds nu att återvända till Bombay som beskrivs som landets epicentrum för smittan. Den senaste tiden har antalet fall av covid-19 ökat snabbt särskilt i mångmiljonstäder som just Bombay, Delhi och Ahmedabad.

– Rätt mycket av Indiens ekonomi bygger på migrantarbetare. Och nu är frågan om arbetarna kan och vill komma tillbaka till storstäderna, konstaterar Henrik Chetan Aspengren.

Arbetsgivarna, å sin sida, är beroende av migrerande arbetskraft. Flera bolag försöker nu locka arbetare för att kunna återstarta olika projekt.

– Det var översvämning i min hemby och det fanns nästan inget arbete där. Byggchefen ordnade flygbiljetter och försäkrade att han skulle ta hand om oss om vi återvände, berättar 25-årige byggarbetaren Asif Khan, en av få som återvänt till Bombay från sitt hem i Västbengalen, för tidningen Hindustan Times.

Backar ekonomin?

På längre sikt riskerar viruspandemin och dess efterdyningar att slå hårt mot den kamp mot fattigdom som förts i Indien de senaste decennierna.

– Indien kan komma få en negativ tillväxt i år på grund av viruset och nedstängningarna. Det är väldigt ovanligt och har bara hänt ett par gånger tidigare i historien och definitivt inte under de senaste fyrtio åren. Varken individer, företag eller regeringen är redo för en tillbakagång i ekonomin, säger Mihir Swarup Sharma.

När det nya coronaviruset började sprida sig i våras valde indiska myndigheter att stänga ner samhället totalt, för att sedan gradvis öppna upp. I områden där smittspridningen varit hög har man dock behållit restriktioner. I Bombay har nedstängningen förlängts till den 31 juli.

Troy Enekvist/TT

Indiska hälsoarbetare covid-screenar boende i ett fattigt område i staden Bombay (Mumbai).
Indiska hälsoarbetare covid-screenar boende i ett fattigt område i staden Bombay (Mumbai).
Foto: Rajanish Kakade/AP/TT

FAKTA

Fakta: Indien och viruspandemin

Bekräftade coronafall (den 13 juli): 879 487

Bekräftade dödsfall (den 13 juli): 23 194

Typ av spridning: klusterspridning.

Den 25 mars startade den totala nedstängningen då 1,3 miljarder människor ombads stanna hemma.

Den 20 april tilläts jordbruk och vissa butiker som sålde jordbruksprodukter att öppna. Även banker, vissa myndigheter och varutransporter fick återuppta sin verksamhet.

I juni började den första delen av återöppningen av samhället med öppning av vissa varuhus, religiösa platser, hotell och restauranger – dock med krav på social distansering för arbetare och kunder.

I juli inleddes den andra delen av återöppningen som rör mycket av den övriga verksamheten. Lokala restriktioner har dock införts för särskilt drabbade områden, som storstaden Bombay som är nedstängd till den 31 juli. Nattligt utegångsförbud råder i hela landet mellan klockan 22 och 05. Skolor, tunnelbanor och sportanläggningar ska hålla stängda fram till den 31 juli.

Källa WHO, The New York Times, The Indian Express

Utrikes

Hon ska utmana populära Ardern

Judith Collins. Arkivbild.
Judith Collins. Arkivbild.
Foto: Mark Mitchell/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Nya Zeelands största oppositionsparti, högerpartiet National, har utsett Judith Collins till sin nya ledare.

Hennes föregångare Todd Muller blev kortvarig på posten, och kastade in handduken med hänvisning till personliga skäl efter bara sju veckor.

Collins har tidigare varit polisminister, där hon fick smeknamnet "Crusher" (ungefär krossaren), sedan hon drivit igenom en lag som gjorde det möjligt för polisen att beslagta och förstöra bilar som användes i illegala gatulopp.

61-åringen har ett svårt uppdrag framför sig i kampen mot premiärminister Jacinda Ardern, vars Labour leder med 50 procent mot Nationals 38 i opinionen.

Landet går till val den 19 september.

NÄSTA ARTIKEL