ledare

På måndagen såg en ny bred försvarspolitisk satsning dagens ljus. Regeringspartierna har tillsammans med M, C och KD blivit överens om att satsa ytterligare 500 miljoner kronor på försvaret under innevarande år. Pengarna anslås utöver de höjningar som redan skett. Dessutom är partierna överens om att tillskjuta ytterligare resurser 2018. Totalt innebär det att vi går mot ett starkare försvar under hela perioden 2016-2020.
De nya pengarna som fem partier enats om går till upprustningen på Gotland, ökad förmåga att bemöta cyberattacker samt totalförsvarsplaneringen. Sammantaget innebär det att försvarspolitiken lagts om och numera har ett starkare fokus på att hävda Sveriges förmåga att värna vårt eget territorium än att ha förmåga att agera internationellt i fredsbevarande arbete till exempel på det sätt som skett i Afghanistan och Mali.
De senaste åren har den försvarspolitiska debatten kretsat mycket kring ett skärpt säkerhetspolitiskt läge i vår nära omvärld, efter den ryska annekteringen av Krim. Uppgifter om ubåtskränkningar, cyber-attacker som påstås ske från rysk sida och ökad rysk flygnärvaro över Östersjön utgör ännu rätt bräckliga bevis för att vi upplever en skärpt hotbild. Därför är det viktigt att partierna i det fortsatta försvarspolitiska arbetet går ännu mer på djupet för att få fram en hållbar analys av det säkerhetspolitiska läget. Hittills har debatten präglats väl mycket av alarmism, som om Europa skulle stå inför en väpnad konflikt med Ryssland, vilket i så fall är en hotbild som behöver bättre underlag än skärrade röster från några tidningars ledarsidor. Tack och lov lever vi fortfarande i en fredlig del av världen. Att Ryssland skulle vilja starta ett storkrig genom att angripa europeiska grannländer är ytterst osannolikt med tanke på att landet har djupa ekonomiska problem och medborgare som förväntar sig välstånd, inte militära konflikter. Trots det är ett starkt svenskt försvar en bra försäkring inför framtiden.