AI ger stora möjligheter
Artificiell intelligens (AI) är en realitet redan i dag. Hur avancerade de datorer och robotar som programmeras för att bli ”intelligenta” kan bli är oklart. Kan de till och med överträffa människor? Kan de därmed ta över världen? Den frågan är inte ovanlig i science fiction-filmer och -böcker.
Tv visade för något år sedan en serie – Äkta människor – där robotar som såg ut som människor fungerade som hushållshjälp men också som sällskap för ensamma. I tv-serien blev människor förälskade i robotar, som också verkade kunna ha känslor. En grupp robotar försökte ta makten över sina egna ”liv”.
Så långt har knappast tekniken kommit – och kanske aldrig gör. Men diskussionen om den artificiella intelligensen pågår intensivt.
Även kända teknikföregångare har gett sig in i debatten.
Teslagrundaren Elon Musk har inte bara startat företaget som tillverkar den avancerade elbilen. Han har också ett företag som arbetar med rymdteknik och vill åka till Mars. Han hävdade på Twitter i fredags att AI är farligare än Nordkorea. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg har motsatt uppfattning.
Utan tvekan finns det risker, men också enorma möjligheter. Att datorer besegrat de mänskliga stormästarna i schack är ett bevis på att datorer i vissa avseenden kan överträffa människorna.
Viktigare är att intelligenta robotar kan hjälpa läkare med diagnostisering. En robot kan läsa in vetenskapliga artiklar på nästan ingen tid alls, något som skulle ta timmar eller dagar för läkaren. Det finns studier som visar att diagnoser av robotläkare är säkrare än diagnoser av riktiga läkare.
Den mänskliga kontakten kan inte ersättas – ännu. Men robotar kan redan i dag både hjälpa äldre och funktionsbegränsade med praktiska problem och – faktiskt – i vissa fall fungera som en typ av sällskap. Med hjälp av robotar kan den som har svårt att klara sig själv få ökad frihet och rörelseförmåga.
Försök pågår med förarlösa bilar. Det skulle enligt alla bedömare minska olycksriskerna, eftersom ”den mänskliga faktorn” som ligger bakom huvuddelen av olyckorna skulle försvinna eller minimeras.
Det skulle dock troligen snarare öka än minska trängselproblemen, för transporterna skulle inte minska genom förarlösa bilar. Möjligen skulle datoriserad planering av trafiken göra trängseln mindre.
”Det intelligenta hemmet” är ett slagord för att låta datorer styra olika hushållsapparater – värmesystemet, kaffebryggaren, larmet.
Varför inte låta datorn läsa av innehållet i kylskåpet och göra inköpslistor – som kan beställas och levereras direkt från affären?
Risken finns dock att någon hackar sig in i datorsystemet och ändrar inställningarna eller stänger av larmet.
Ett annat problem är elberoendet. Vad händer med den digitala styrningen om det blir strömavbrott? Då går det kanske inte ens att låsa upp och komma in i huset.
Digitaliseringen ger möjligheter att förbättra livet på många sätt för de allra flesta. Risker finns dock som inte ska underskattas. Därför måste den fortsatta utvecklingen av AI och användningen av robotar och digitala hjälpmedel ske med förstånd.