68-vänstern var liten men påverkade många
Med snart 50 års perspektiv kan det vara dags att analysera vad vänstervågen med start 1968 egentligen hade för effekter. Forskarna Lennart Berntson och Svante Nordin, själva aktiva då på tidskriften Zenit, gör ett försök i boken Efter revolutionen (Natur & Kultur).
Vänstervågen var ingen revolution från botten, av utsatta grupper. Tvärtom var det en medelklassens revolt, där studenter, akademiker och författare var de drivande, alltså privilegierade grupper. Arbetarklassen var inte bara frånvarande utan snarast avståndstagande.
Till stor del var 68-vänstern kommunistiskt inriktad, alltså lierad med totalitära krafter. Mänskliga rättigheter stod inte högt på agendan. Maoister och trotskister som dominerade, inte Sovjetkommunismen.
Testuggandet i olika kommunistiska inriktningar engagerade dock inte så många. Det som gjorde att 68-vänstern blev betydligt bredare och mer inflytelserik än de små kommunistiska grupperna var de mer allmänna civilisationskritiska inslagen. Kritiken av konsumtionssamhället, förtrycket av tredje världen och imperialismen slog an även hos många liberaler.
På grund av den akademiska basen påverkades kulturklimatet, medierna och universiteten starkt av vänstervågen. Däremot blev det inga bestående intryck i den ekonomiska politiken. Stödet för marknadsekonomin var hela tiden starkt.
Det var också stödet för de demokratiska värdena. Därför blev vänstern aldrig något hot mot samhället.
Yngve Sunesson