Avancerad romankonst i en stark debut

När den 30-åriga Malmöpsykologen Ina Rosvall nu begår sin romandebut så är det med en ovanlig berättelse. Boken Harungen tilldrar sig visserligen huvudsakligen i ett igenkännbart skånskt slättlandskap och i Malmö, men i centrum för handlingen finns ett laboratorium där det pågår märkliga experiment.

I Harry Martinsons berömda rymdepos Aniara är Mimaroben, den som sköter Miman, också berättaren. Den som berättar i Harungen sköter också en tingest som kallas mima, men den är något annat än Martinssons Mima.

Medan Martinsons Mima är ett slags artificiell intelligens som hyser mänsklighetens minnen så är Rosvalls mima ett slags vattentank med förmåga att lagra och även kombinera olika djurs hjärnaktiviteter. Den är ett slags science fiction-skapelse som knyter an både till aktuell hjärnforskning och experiment med algoritmer och AI-teknik.

Språket i Harungen är förtätat och vissa stycken, speciellt de som skildrar djurens medvetande, närmar sig prosalyrik. Å andra sidan förekommer det också vardagliga scener och glimtar av huvudpersonens familjeliv med maken Tyko och döttrarna Lone och Alice. Parallellt med skildringen av de fortlöpande experimenten och mimans ständiga utveckling så skildras hur barnens farmor sakta men säkert närmar sig döden.

Berättarjagets starka engagemang i forskningen innebär också att hon själv kopplar upp sig mot miman och upplever ett slags sinnesutvidgning. Ett centralt motiv i boken är hur hon slits mellan nyfikenheten på de okända världar som öppnar sig och det trygga familjelivet.

Harungen som fått ge boken dess titel kan ses som en dunkel symbol, men förekommer konkret i romanens handling. Den tas, i lätt skadat tillstånd, om hand av berättarjaget men kopplas sedan till miman, för att så småningom släppas ut i frihet.

På det hela taget är Harungen en djärv och egenartad roman som framför allt fascinerar i kraft av språket och de poetiska bilder som förmedlas. Den väcker också intressanta frågeställningar av existentiell karaktär.

Frågor som: Var går gränsen för det mänskliga medvetandet? Vad förenar oss med och vad skiljer oss från djuren? Därtill kommer en övertygande realistisk framställning av den splittring som kan uppstå när yrkesrollen kommer i konflikt med familjeintressen.

Det kan ses som en brist att själva intrigen i boken är ganska tunn och att den slutar tämligen abrupt. Men så är detta inte heller någon spänningsroman i vanlig mening.

Det är snarare fråga om avancerad romankonst med hög ambitionsnivå när det gäller att berätta något om olika livsformer och att göra det på ett nytt och oväntat sätt. En stark debut!